Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
567891011 351 - 400 av 587
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 351.
    Martinsson, Camilla
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att börja med sopran- eller altblockflöjt. Vad är bäst för eleven?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 352.
    Martinsson, Helena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Instrumentdöden - vem bryr sig?: udda instruments förutsättningar i musik- och kulturskolan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att ta reda på hur arbetsförhållanden på olika musik- och kulturskolor, där några pedagoger verkar eller ha verkat, påverkar återväxten för instrumenten oboe och fagott. Intervjuer har genomförts med två aktiva pedagoger och en före detta pedagog. Erfarenheter visar att det kan vara svårt att rektytera dessa instrument till orkesterkurser för unga. Ett antagande gjordes i studien att förutsättningarna på musik- och kulturskolorna för dessa instrument inte är det bästa vilket var vägledande för undersökningen. Resultatet av studien visar att intervjuade pedagoger på dessa instrument brottas med en hel rad problem såsom dåliga lokaler, för kort undervisningstid, få elever som kräver många olika timanställningar och många tidskrävande resor. Den visar också att anpassning har skett till olika förhållanden på olika skolor där även rekryteringen ser olika ut. Problematiken kan härledas till för knappa ekonomiska resurser, avsaknaden av en nationell struktur för musikens utveckling, eller chefers ointresse, okunskap eller avsaknad av uppdrag från politiskt håll att ta ansvar för en god kvalitativ utveckling som leder till mångfald och ett levande musikliv.

  • 353.
    Melander, Julia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vokal Mångsidighet: Gymnasieelevers röster om genrebred undervisning2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med en bakgrund inom både klassisk sång och sång inom populärmusikgenrer har jag själv upplevt svårigheter med vokal mångsidighet och genrebredd över genrer som är sångtekniskt och interpretationsmässigt olika. Syftet med denna studie är att undersöka hur det arbetas med ’vokal mångsidighet’ på det estetiska programmet i svenska gymnasieskolor med fokus på elevperspektivet. Studien har genomförts genom en enkät som har skickats ut till 50 gymnasieelever på åtta olika skolor som går tredje året på estetiska programmet med sång som huvudinstrument. Studien visar på att val av repertoar till stor del är intressedrivet, att populärmusikgenrer verkar få större utrymme i undervisningen än klassisk sång och att de flesta eleverna tycker att genrebredd är viktigt. Studien visar också på att arbetet i gymnasieskolan fokuserar mycket på sångteknik och att det läggs vikt på sångteknik som kan kopplas till både klassisk sång och sång inom populärmusikgenrer. Min studie kan bidra till en inblick i elevernas syn på arbete med vokal mångsidighet.  

  • 354.
    Melén, Gustaf
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Folkmusiken på musikskolan, då, nu och imorgon. Vilka metoder använder fiolpedagoger i sin folkmusikundervisning på musikskolan?2009Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 355.
    Mendoza, Juan Patricio
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Creativity, originality and formal education2014Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 356.
    Meyerson, Love
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Den motiverande trumläraren2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här arbetet undersöker vad som motiverar elever och hur motivation tas tillvara i instrumentalundervisning med fokus på trummor och slagverk. Syftet är att få inblick i vad som får trum- och slagverkselever att bli fortsatt motiverade att spela och lärarens roll i det. Undersökningen består av fyra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma trum- och slagverkspedagoger. Dels utgår den från intervjupersonernas upplevelser av hur deras trum- och slagverkslärare har påverkat deras motivation, och dels hur de tänker kring sin egen undervisning och mötet med sina elever.

    Resultatet av undersökningen visar att lärarens förmåga att få spelandet att kännas viktigt och meningsfullt är av stor betydelse för elevernas motivation. Den pekar också på att instrumentalläraren har ett stort ansvar då hen ofta har makten att påverka sin elevs relation till musik i stort.

  • 357.
    Miller, Fredrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Teorin i praktiken: Harmoniska samband mellan musikteori och jazzimprovisation2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 358.
    Modin, Christer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad säger läroplanen?: en kritisk analys av kursplanerna för musik i grundskolans Läroplaner Lgr 80, Lpo 94 och Kp 20002003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 359.
    Munck, Eva-Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    A singing people: choir singing among the Karen people in Northern Thailand and Burma2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This Minor Field Study was carried out in Thailand and Burma during June, July and August 2011. The aims of this study were to investigate the role and function of choir singing among the Karen people, an ethnic minority group mainly living in Northern Thailand and Burma. Choir singing in four-part harmony (i.e. soprano, alto, tenor and bass) is primarily done by Christian Karens.The research material consists of 123 questionnaires, 25 semi-structured interviews and numerous unstructured observations, participant and non-participant. The informants have in this ethnography been asked about their background in choir singing and why they consider or do not consider it meaningful to be a part of a choir.The questionnaires were handed out by students at three Theological Seminaries: one in Rangoon, Burma, one in Chiang Mai, Thailand and one in Mae La Refugee Camp, Thailand. The interviews were predominantly made with choir leaders and teachers active within The Karen Baptist Convention in Thailand and Burma where most of the observations were made.The results clearly show that the vast majority of informants find choir singing very meaningful for both individual and collective reasons. Religious and identity strengthening aspects of choir singing are evident in the results together with musical, social, educational and language strengthening factors.

  • 360.
    Munkesjö, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Okej, jag kan sitta och lyssna på musik men jag tänker inte äta!": en kvalitativ intervjustudie om musikens funktion för patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Munkesjö, Maria: "Okej, jag kan sitta och lyssna på musik men jag tänker inte äta!" En kvalitativ intervjustudie om musikens funktion för patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik.

    Uppsats 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

    Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik upplever och använder sig av musik. Frågeställningarna har handlat om vilken funktion musik har i deltagarnas liv och om detta har förändrats av musikterapi. I uppsatsen presenteras en genomgång av relevant litteratur och tidigare forskning inom områden som: musikterapi, musik och hälsa och ätstörningsproblematik.

    Sex kvinnliga patienter (medianålder 25 år) som genomgått musikterapeutisk behandling (i snitt 2,6 år) för sin ätstörningsproblematik intervjuades med hjälp av semistrukturerade dialogintervjuer. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och med Health Musicking som teoretisk utgångspunkt, tolkades sedan de transkriberade intervjuerna. Metoden som användes var tematisk kvalitativ analys vilket kompletterades med konstnärlig form (bild och musik). Resultatet presenteras i form av fyra huvudteman: Musikens funktion som följeslagare genom livet; Musikens funktion som allierad med dikotomin; Musikens funktion som redskap för transformation och Musikens funktion som bundsförvant med känslan. Resultatet diskuteras utifrån syfte och frågeställningar.

    Med utgångspunkt i teorifältet Health Musicking visar denna studie att musik används och har en mångfald av funktioner för deltagarna under barndom och uppväxt. Under sjukdomstiden förändras detta markant och speglar ätstörningsproblematiken. I den musikterapeutiska behandlingen får musik genomgående en mer eller mindre central funktion som terapeutiskt redskap. Efter musikterapin återgår musikens funktion till en större mångfald men nu används musik i betydligt större utsträckning som medveten hälsoresurs; Health Musicking, i det dagliga livet.

  • 361.
    Munkesjö, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Psykodynamiskt förhållningssätt i musikterapi: en intervjustudie med tre musikterapeuter utbildade på psykodynamisk teorigrund2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna C-uppsats är en kvalitativ studie där tre verksamma musikterapeuter, med olika utbildningsår, kön och klient/patientgrupper, intervjuats i form av semistrukturerad djupintervjuer. Syftet med uppsatsen är att studera hur tre verksamma musikterapeuter, utbildade på KMH:s musikterapiutbildning, beskriver psykodynamiskt förhållningssätt. Analyserna av intervjuerna presenteras som narrativ centrerade kring tre olika tyngdpunkter; öppet, flexibelt och personligt vilka går att härleda till det som benämns som intoningsprocesser inom den psykodynamiska teoribildningen. Utöver detta använder sig de tre musikterapeuterna även av andra teoribildningar för att beskriva sina förhållningssätt.

  • 362.
    Murley, Oliver
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikproduktion 1 på gymnasiet: Kunskap om arbetsmiljöfrågor och vad som uppfattas centralt i kursen Musikproduktion 12019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att få fördjupad kunskap om hur gymnasielärare förhåller sig till den särskilda betoningen på kunskaper om arbetsmiljöfrågor i Musikproduktion 1 och vad som uppfattas centralt i kursen. För att få en djupare förståelse om vad som kan uppfattas som centralt har begreppet musikproduktion redogjorts med hjälp av tidigare forskning. Detta arbete har genomförts med kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma gymnasielärare inom ämnet musikproduktion. Fyra olika uttryck för förståelse har framkommit med hänsyn till ämnets syfte, det centrala innehållet och kunskapskraven. För samtliga informanter läggs det huvudsakliga fokuset på skapande och kreativitet i kursen Musikproduktion 1 och detta anses centralt i kursen. Studiens resultat visar att dessa fyra intervjuade gymnasielärare inte lägger särskild betoning på kunskaper om arbetsmiljöfrågor med fokus på elsäkerhet, ergonomi, hörselvård, belysning, arbetstidsregler och arbetsmiljöregler i utformningen eller genomförandet av kursen. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie har grundat sig i ett läroplansteoretiskt perspektiv tillsammans med ett ramfaktorteoretiskt tänkande och klassifikation, inramning och makt och kontroll.

  • 363.
    Mutso, Andres
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att förbereda elever för Kulturskolans Avancerade Program2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete redovisar fyra kulturskolelärare sina egna åsikter om vilka förutsättningar som behövs för att förbereda elever för Kulturskolans Avancerade Program (KAP). Arbetet handlar om erfarna lärares uppfattningar om förutsättningar och hinder som instrumentalelever i Kulturskolan Stockholm möter på vägen från breddutbildning till KAP. Under de senaste femton åren har Kulturskolan Stockholm så småningom gått över till gruppundervisning och idag finns det ingen enskild undervisning kvar alls. Man kan säga att den borgerliga musiktraditionen i instrumentalundervisningen har ersatts till den folkliga musiktraditionen.

    I mitt examensarbete berättar fyra instrumentallärare i Kulturskolan Stockholm hur en sådan drastisk förändring har påverkat deras arbete med de elever som gärna skulle vilja fördjupa sig i sina musikstudier, lära sig spela riktigt bra och gå vidare till KAP.

    Statistiken och intervjusvar visar att under de senaste åren har elevantagandet till KAP minskat dubbelt och enligt lärarna har nivån sjunkit både i breddutbildningen och i KAP. Lärarna tycker att detta har hänt på grund av att enskild undervisning inte längre finns kvar och att eleverna ganska sent brukar börja spela sitt instrument.

    Lärarna berättar också vad de har för möjligheter att hjälpa de mer begåvade elever som vill satsa lite mer fast det inte finns mycket de kan göra för dem. Slusatsen blir att Kulturskolan inte ger de begåvade eleverna rätt förutsättningar för att utveckla sig speltekniskt eftersom det viktigaste för Kulturskolan är att ta in så många barn som möjligt för att överleva. Detta innebär att den enda möjliga undervisningsformen bara kan vara gruppundervisning.

  • 364.
    Möller, Anki
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik, hälsa och livskvalitet: finns det ett samband?2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 365.
    Nes, Ina Ingeborg
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Selvbevisst kreativitet: metakognisjonens overforingsverdi i den kreative prosessen i musikalsk komposisjon2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 366.
    Nes, Ina Ingeborg
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Å lage musikk til hellige tekster: Komposisjon for to- og trestemmig jentekor utfra Baha'i-tekster2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [no]

    Denne oppgaven handler om komponering av jentekor-arrangement til Baha'i-tekster, og prosessen rundt. Det kunstneriske målet har vært å komponere enkle, sangbare melodier til tekster som er mye brukt i Baha’i-miljøet, ved å utgå fra det som kan oppleves som tekstens melodiøsitet og budskap. Problemstillinger som diskuteres er hvorvidt bevisstheten rundt komponeringsprosessen hjelper eller vanskeliggjør den, hvor mye resultatet farges av metoden, samt hva som er mest fordelaktig av å ha en analytisk eller en følelsesmessig inngang. Det antydes at bevisst styrte, og mer automatiske eller vanemessige komponeringsmetoder kan ha ulike fordeler, at komponering med instrument tilgjengelig og utilgjengelig kan gi ulike resultat, og at økt kunnskap om metoder kan gi større variasjon i resultatet.

  • 367.
    Netin Olofson, Barbro
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Klingande kommunikation: en intervjustudie med skolledare om musikens roll i Träningsskolan2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen är en undersökning av hur rektorer för fem olika skolor ser på musikens användning inom träningsskolan. Studien syftar till att få en djupare förståelse av musikens betydelse i skolverksamheten och för eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten på den egna skolan. Med en hermeneutisk ansats har sedan materialet bearbetats och analyserats.

    Träningsskolans elever är en heterogen grupp med dels utvecklingsstörning dels ofta flera funktionshinder. Ofta har de ingen eller begränsad verbal förmåga och därför svårigheter att kommunicera med omgivningen. Studien visar att musiken används på ett flertal sätt i träningsskolans arbete inom samtliga ämnesområden, i såväl gruppverksamhet som individuellt. I de flesta skolorna finns musikpedagog och musikterapeut anställda, i någon form. I undersökningen framgår att musiken skapar glädje, stärker självförtroende och höjer självkänsla, ger sammanhang och gemenskap och fyller, enligt samtliga intervjupersoner, en övergripande viktig funktion – som ett alternativt kommunikationssätt.

  • 368.
    Nielsen, Martin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Det invandrade musikarvet2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 369.
    Nielsen, Martin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Utvecklas genom praktiken: aktionsforskning, musikundervisning och specialpedagogik2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 370.
    Nielsen, Rosemarie Maiyanne Sölvi
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Stemmen som terapeutisk redskab i gruppeterapi: udvikling af en gruppeterapeutisk metode2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [da]

    Denne D-uppsats i Musikterapi ved Kungliga Musikhögskolan i Stockholm undersøger på et fænonomenologisk grundlag, hvordan fem kvinder i et gruppeterapiforløb oplevede at arbejde med stemmen som terapeutisk redskab. Det overordnede formål med projektet var at udvikle en metode til at arbejde med stemmen som terapeutisk redskab.  

    I et eksperimentelt projekt over ti sessioner af hver to timers varighed, blev der arbejdet med forskellige aspekter af det at arbejde med stemmen, herunder afslapning/mindfulness før alle praktiske øvelser, vejrtræknings- og stemmetekniske øvelser og forskellige stemmeimprovisations øvelser. Maleri og tegning blev taget ind som en ekstra dimension i forhold til at arbejde med de psykologiske processer. Sessionerne blev filmet som dokumentation og siden blev sessionerne transkriberet, beskrevet og analyseret. Alle samtaler i gruppeterapien udgik fra Irving D.Yaloms eksistentielle psykologiske vinkel. Via en fænomenologisk forskningsmetode og med triangulering af spørgeskemaer er øvelserne og deres effekter på deltagernes oplevelse af blandt andet selvværd, det at tage sin plads og præstation, blevet undersøgt. Resultaterne indikerer 1) at afslapning/mindfulness kan have en positiv indvirkning på deltagernes personlige processer, 2) at stemmetekniske øvelser kan åbne op for flere forskellige personlige processer, herunder processer relateret til sociale regler, selvværd, præstation og det at blive mere bevidst om ens egen krop og dens funktioner i forhold til stemmen og vejrtrækningen. Resultaterne indikerer også, at vejrtrækningsøvelser og afslapning påvirker hinanden gensidigt og at vejrtrækningsøvelser kan bruges som individuelt værktøj i relation til angstdæmpning. Improvisationsøvelser findes at kunne åbne for meget forskellige personlige processer alt efter stemmetekniske forudsætninger. Følelser af frihed i forhold til stemmeidealer, manglende teknik, indlejrede sociale konventioner, forhold til autoriteter og regler, samt følelsen af at lege og eksperimentere, er nogen af de temaer som deltagerne oplevede der kom fokus på. Deltagerne oplevede at de var i stand til at overføre disse oplevelser til deres private livsforhold og at de her kunne skabe en forandring. I forhold til Male/tegne øvelsen viser resultaterne at deltagerne oplevede at kunne uddybe deres udfordringer og processer yderligere, og at de oplevede øvelsen overraskende nem, kravløs og legende.

     

    Et uforudset resultat var, at det at arbejde med en medfølende intention i forhold til en selv, viste sig at være den allerstørste faktor for at forløbet udgjorde en terapeutisk forskel for de deltagende.

    Generelt oplevede deltagerne selve gruppeterapien som en støttende og kærlig proces og derfor inspirende i forhold til den enkeltes udfordring og proces.

  • 371.
    Nilsson, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Motivation i kulturskolan: hur pianolärare och deras elever förhåller sig till motivation att spela piano i relation till not- och gehörsbaserad undervisning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att studera hur ett antal pianolärare, verksamma på olika kulturskolor, ser på motivation och om det tycks finnas en relation mellan notbunden samt gehörsbaserad undervisning och motivation. Även elever till dessa lärare kommer att bli intervjuade om hur de ser på motivation för att undersöka om det finns en eventuell skillnad i uppfattning hos läraren och eleven när det gäller motivation. Vad lärarna och eleverna ger uttryck för kommer att formas i olika teman och på så sätt forma ett resultat. I diskussionen av studiens resultat tolkas konstruktionerna av begreppet motivation kopplat till tidigare forskning. Inom den svenska kommunala musik-och kulturskolan förekommer en mängd mål som skall följas, men är jämförelsevis med grund- och gymnasieskolan inte lika strikt eftersom det är en frivillig verksamhet. Lärarna som undervisar på kultur-och musikskola kan forma sin undervisning mer individuellt som även är tydligt i verksamheten. Kvalitativa intervjuer har gjorts med verksamma pianopedagoger och elever med olika musikalisk bakgrund på olika kulturskolor. Genom att analysera materialet utifrån analysverktyget diskursteori har diskurser tagits fram under sex olika teman om hur begreppet motivation framställs. Analysen visar att ämnet motivation är något som många ser som svårdefinierat och menar att det är fler än en parametrar som ger upphov till motivation. Ett exempel är att motivation först skapas av en yttre motivation som sedan utvecklas till en inre motivation. Några lärare uttrycker att motivation har en relation till genre, medan andra menar att motivation inte är något som skapas utav endast en musikgenre utan det är variation, vad som spelas på lektionerna samt hur det lärs ut som är det mest centrala och som genererar motivation. Några lärare som blivit intervjuade nämner ”den traditionella” undervisningen i musikskolan, där den klassiska musiken med ’mästare och lärling’-synen dominerade, som är på väg att förändras. Med förändring menas att fokus ligger mer på eleven och att utifrån elevens premisser forma lektionerna, samspelet i form av gruppundervisning som motivationshöjande faktor, att faktorerna roligt och lustfyllt kommer före övning och läxor m.m. De lärarkategorier som presenteras i inledningen visar efter analys att de flesta pianolärare som blivit intervjuade befinner sig under Grund och Elevorienterad.

  • 372.
    Nilsson, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisation i kulturskolans fiolundervisning2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om improvisation i fiolundervisning och om vad som avgör om fiollärare använder sig av improvisation i undervisningen eller ej. Tre fiollärare har intervjuats om sina tankar kring improvisation, om sin bakgrund och sin undervisning. Resultatet visar på att fiollärarnas bakgrund och de möjligheter de getts att improvisera som barn och ungdom har stor betydelse för om och hur de använder sig improvisation i sin undervisning.

  • 373.
    Nilsson, Julia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sång inom de populärmusikaliska genrerna. Är det skadligt för barn och ungdomar att sjunga i högt tonläge i bröstregistret?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 374.
    Nilsson, Robin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur mår gitarrister?: Om ergonomi och gitarristers hälsa2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt arbete berör ämnet ergonomi och kroppsuppfattning hos gitarrister. Jag har genomfört en kvantitativ enkätundersökning där syftet är att undersöka hur aktivt övande elgitarrister respektive klassiska gitarrister beskriver sin fysiska hälsa gällande ergonomiska besvär. Enkäten skickades ut till de studenter på Sveriges sex musikhögskolor som har elgitarr eller klassisk gitarr som huvudinstrument och som läser ett musikerprogram eller motsvarande och till gitarrstudenter på tre folkhögskolor. Jag var intresserad av att se hur pass vanligt det är med skador och besvär hos gitarrister samt att se eventuella skillnader mellan klassisk- och elgitarreftersom mina tidigare erfarenheter säger mig att ämnet ergonomi är mer vanligt förekommande i klassisk gitarrundervisning än i elgitarrundervisning. Resultaten av undersökningen visar på att många lider av besvär till följd av sitt gitarrspel. I bakgrundssyfte har jag använt mig av litteratur som berör ämnet ergonomi, både ur ett gitarristiskt perspektiv men även ur ett mer allmänt perspektiv.

  • 375.
    Nilsson, Robin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Komposition och arrangering för sologitarr2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta självständiga arbete var att utveckla mina kunskaper inom komposition och arrangering för solospel på gitarr. I studiesyfte har jag undersökt traditionellt solospel för gitarr, så kallad chord melody och hämtat inspiration och idéer från inspelningar av tongivande gitarrister. Med den utgångspunkten har jag tittat på hur man vanligtvis harmoniserar för gitarr i jazzgenren och experimenterat för att hitta ett eget uttryck. Den största kreativa delen av arbetet har varit att, efter eget tycke, komponera, experimentera och arrangera för att hitta ett spelsätt som uttrycker min musik så som jag vill att det ska låta.

    En strävan har varit försöka frigöra mig från normer kring låtuppbyggnad, genretypiska spelsätt och teoretiskt tänk i syfte att försöka skapa något eget och personligt.

    Arbetet resulterade i en studioinspelning av fyra låtar där tre är egenkomponerade och en är en komposition av Bill Evans som jag arrangerat för sologitarr.

  • 376.
    Norborg, Marcus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva en hit: tre producenter och låtskrivares tankar kring att skriva och producera framgångsrik popmusik2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att undersöka ett antal producenter och låtskrivares tankar kring arbetet med att skapa en framgångsrik poplåt. Insamlandet av data har skett i form av semistrukturerade intervjuer och med utgångspunkt i ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt där strävan varit att parentessätta forskarens förförståelse i syfte att beskriva respondenternas subjektiva erfarenheter på ett så troget sätt som möjligt. Resultatet har så småningom analyserats dels utifrån forskning kring olika sociokulturella faktorer bakom preferensskapande samt även utifrån mer kognitiva förklaringsmodeller för vad vår hjärna reagerar positivt på när det kommer till musik. Med utgångspunkt i dessa teorier har resultatet strukturerats upp under fem rubriker. Under enkelhet och familjaritet kontra oväntade inslag framläggs vikten av att finna en balans mellan det enkla och familjära och det oväntade. Under tajming kontra tidlöshet behandlas betydelsen av tidsenlighet och tidsanda samtidigt som vad man skulle kunna kalla tidlös musik också diskuteras. Rubriken PR, image och budskap tar upp tankar kring hur medieexponering samt skapandet av en medveten image och ett specifikt budskap kan hjälpa poplåtar att slå igenom. Under samarbete och hårt arbete berörs betydelsen av att hitta rätt människor att arbeta med samt även hur det kanske i slutändan inte går att komma ifrån att framgång kräver hårt arbete. Slutligen pratar de intervjuade under medvetet kontra lustfyllt arbete om hur kalkylerande strategier kring låtskrivande och produktion måste paras med en lustfyllt ingång till arbete. I uppsatsen slutskede diskuteras bland annat hur den vanlig förekommande föreställningen om kreatörens suveränitet kan innebär ett förnekande av externa faktorers inflytande på framgång. Resultatets värde för musikundervisning och samhället berörs slutligen. 

  • 377.
    Nord, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att njuta av musik: en studie av musikterapi med demensdrabbade2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 378.
    Nordell, Per
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Saxofon och musikgenrer: saxofonlärares arbete med genrebredd i kulturskolan2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om saxofonlärares syn på och metodik kring genrer och genrebreddning. Genom att undersöka hur saxofonlärare arbetar i kulturskolan vill jag se vilka undervisningsmetoder som är framgångsrika. Jag beskriver tre huvudgenrer: klassisk musik, jazzmusik samt folkmusik. Undersökningsmetoden består av kvalitativa intervjuer med tre saxofonlärare.Lärarna ansåg att begreppet genre är svårt att definiera och väljer därför andra ord i sin undervisning. De menade att genrebreddning var viktigt och tyckte att eleverna blev mer kompletta som saxofonister om de spelade i flera olika genrer. Forskningen kring området är inte omfattande, men den forskning som jag har hittat visar att en blandning av notläsning, gehörsspel och improvisation är ett framgångsrikt sätt att arbeta på, vilket också saxofonlärarna ger uttryck för.

  • 379.
    Nygren, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Spegling, härbärgering och grundning: en studie av tre begrepp i det terapeutiska rummet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Spegling, härbärgering och grundning - En studie av tre begrepp i det terapeutiska rummet, av Elin Nygren, är en uppsats inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

    Syftet med uppsatsen har varit att i litteraturstudier samt i intervjuer undersöka begreppen spegling, härbärgering och grundning. Intervjuerna har haft i fokus att utforska hur fyra terapeuter kliniskt använder begreppen och hur musik kan utveckla dessa. Uppsatsen grundar sig i de utvecklingspsykologiska teorierna och i Wigrams teorier om musikterapeutiska improvisationstekniker.

    Resultatdelen i uppsatsen är en sammanställning av intervjuerna efter att de bearbetats enligt modellen Tematisk analys. I denna del redovisas hur terapeuterna beskriver det metodiska användandet av begreppen anpassat efter de olika målgrupper som de arbetar med. Vid sammanställning av intervjuerna blev det tydligt att de fyra terapeuterna har en överensstämmande syn kring de tre begreppens funktion för terapeuten och en överensstämmelse i sina definitioner av dem. Det framkom också att musik i många delar är analogt med Sterns vitalitetsaffekter och kompatibelt med hur vi människor kommunicerar.

  • 380.
    Nygårds, Magnus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    I steget mellan två läroplaner2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande undersökning handlar om hur lärare och blivande lärare ser på ämnet musik och estetiska lärprocesser i förhållande till den nya läroplanen Lgr11. Fokus för undersökningen ligger på de som undervisar eller ska undervisa i kärnämnen det vill säga svenska, engelska eller matematik i grundskolan årskurs 3–6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: lärare, lärarstudenter och lärarutbildare. De intervjuades svar har sedan jämförts med Lpo94, Lgr11 och den nya lärarutbildningen (2011) för att se hur dessa fyra harmonierar med varandra. Bakgrunden till undersökningen är en frågeställning hur förutsättningarna för att integrera ämnet musik med andra ämnen ser ut i grundskolan, i samband med införandet av den nya läroplanen. Kommer det att bli lättare eller svårare att samarbeta över ämnesgränserna? Resultatet antyder att den största problematiken ligger i de nya styrdokumentens (Lgr11) utformning, vilka ökar den generella arbetsbördan för lärarna. Resultatet antyder också att den nya lärarutbildningen motarbetar den nya läroplanens syfte i vissa avseenden.

  • 381.
    Nylander, Peter
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pentatonik för gitarrister: en studie av gitarristers pentatoniska förkunskaper inom högre musikutbildning2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka gitarrlärares syn på studenters förkunskaper inom pentatonik då de börjar inom högre musikutbildning. Metoden för studien bygger på kvalitativa intervjuer av tre erfarna gitarrpedagoger med flera decennier bakom sig inom högskola och folkhögskola. Studien har sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på att lärarna uppfattar att studenter besitter förkunskaper inom pentatonik men att det finns tydliga kunskapsluckor. 

  • 382.
    Nylin, Sebastian
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Arrangering för sologitarr2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbetegår ut på att hitta konkreta tekniker för hur populärmusik kan arrangeras för sologitarr, specifikt inom genren fingerstyle. Utgångspunkten för arrangemangen har varit att i så stor grad som möjligt behålla de rytmiska, harmoniska och melodiska komponenter som originallåtarna innehåller.Med hjälp utav allmänna arrangeringsmetoder såväl som tekniker specifika för gitarren har arrangemangen växt fram. Digital inspelning har varit den främsta källan till dokumentation. Utöver dessa inspelningar har valda stycken noterats för analys. Detta har resulterat i fyra kompletta arrangemang och ett oavslutat. Alternativa stämningar och capotasto har i hög grad används för att bättra gitarrens kompabilitet med grundmaterialet. Genomatt manipulera stämningen efter låten behov blir det möjligt att förlägga stora delar av både melodin och ackorden på öppna strängar, vilket i min mening ger arrangemanget en större öppenhet och ett bättre flyt än om gitarrens normalstämning hade använts.I slutändan formades arrangemangen för mycket av mina egna tekniska förutsättningar, vilket lede till ett i mitt tycke alltför homogent slutresultat. Då arrangemangen endast spelats av mig har det varit svårt att separera min roll som arrangör från den som gitarrist, och vad jag själv har kunnat åstadkomma på instrumentet har dikterat slutresultatet mer än önskvärt.

  • 383.
    Nylin, Sebastian
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hoas, Viktor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Engagemang och material i elgitarrundervisning: En undersökning av elgitarrlärares upplevelse av engagemang i relation till undervisningsmaterial2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks det hur sex stycken elgitarrlärare på estetiskt gymnasium jobbar med engagemang i förhållande till lektionsmaterial. Syftet är att få kunskap om hur gitarrlärare på gymnasiet arbetar med lektionsmaterial för att stimulera elevens engagemang. I undersökningen intervjuades sex stycken gitarrlärare som undervisar eller har undervisat på estetiskt gymnasium. Empirin analyserades efter grundad teori och resulterade i tre stycken teorier. Första teorin visar på hur lärarnas ansvar över lektionsmaterialet är beroende av elevens engagemang eftersom eleven visar större benägenhet att själv föra fram sin utveckling ifall den har hög nivå av engagemang. Den andra teorin visar på hur lärares konstruktion eller val av material är ett resultat av en kombination av avstamp, ramar, process och mål som läraren genom många komplexa variabler behöver ta hänsyn till. Tredje teorin visar på hur lärarna ställer sig själva som komplement till de mer visuella inlärningstrender så som Youtube-videor då de anser att till exempel gehöret blir lidande samt att de använder multimedia som verktyg för att effektivisera lektionsmaterialet. Teorierna bidrar till insikt i hur elgitarrlärare på estetiskt gymnasium uppfattar engagemang och hur de anpassar sig till elevens individuella engagemang både i sitt val av material och hur de väljer att förhålla sig till materialet.

  • 384.
    Näslund, Thomas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jakten på ramfaktorteorin: en kritisk studie av svensk skolutveckling i ett trettioårsperspektiv; om skolans förändrade styrning och villkor för ämnen som musik2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 385.
    Olausson, Anders
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Om vi gör roliga saker så får vi glada elever: En undersökning av påverkansfaktorer och kvalitetskriterier för estetiska projekt i skolmiljö2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En undersökning av estetiska projekt i skolmiljö. I undersökningen intervjuas en musiklärare, en förskoleklasslärare och en musikterapeut som representanter för olika yrkesgrupper som arbetar med estetiska projekt i skolmiljö. Studiens syfte är att undersöka vilka påverkansfaktorer och kvalitetskriterier som beskrivs i forskning eller av studiens informanter. Perspektivet är musikpedagogiskt men även estetiskt verksamhet med andra estetiska uttryck än musik undersöks och skillnader och likheter diskuteras. I analys och diskussionsdelarna används bl.a. Anne Bamfords och Tomas Saars forskning för att förklara och sätta in informanternas utsagor i ett större sammanhang.

  • 386.
    Ollinen, Karolina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva låtar: är snäva ramar en hjälp?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om att skriva låtar utifrån tre förutbestämda strategier. Jag valde att skriva med utgångspunkt från strategierna skriva texten först, utgå ifrån en trumloop och utgå ifrån textmässig hook i låtformen AADA.Förhoppningen med de givna förutsättningarna var att främja skapandeprocessen, korta startfasen, minska självkritiken, utveckla textskrivandet, bredda typen av karaktär på låtar och till sist variera den typ av form som låtarna vanligtvis utmynnar i. Under mitt arbete har jag kommit fram till att tydliga ramar underlättar och för arbetet framåt.

  • 387.
    Ollinen, Karolina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Personligt uttryck i sång och sångundervisning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks sångelevers upplevelser kring personligt uttryck i sång och sångundervisning. Personligt uttryck är ett begrepp som förekommer i styrdokumenten för gymnasieelever på program med estetisk inriktning. I studien genomfördes tre kvalitativa forskningsintervjuer där informanterna bestod av sångelever från år tre på gymnasieprogram med estetisk sånginriktning.

    Resultatet av studien visar att de intervjuade sångeleverna tycker att personligt uttryck handlar mycket om identitet, ”att hitta sig själv”, självförtroende och att därigenom kunna uttrycka sig i sång. Studien visar att relationen till sångpedagogen är något som påverkar arbetet med personligt uttryck. Metoderna sångeleverna mött i sin sångundervisning är textanalys, inlevelseförmåga, improvisation, kroppsmedvetenhet, teknik, teater och även analyser av sig själva genom film- och ljudinspelningar. Studiens resultat visar att det finns ett behov för eleverna att diskutera och reflektera mer om ämnet i sin sångundervisning.

  • 388.
    Olofson, Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pedagogiska metoder för improvisation2017Studentarbete övrigt, 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 389.
    Olsson, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikundervisning i gymnasiesärskola2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 390.
    Olsson Ennart, Annika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sången tar inte slut när den är färdig, den lever vidare: songwriting i musikterapi2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen har uppkommit ur en nyfikenhet och ett personligt intresse kring att hitta olika metoder i songwriting för olika målgrupper inom musikterapi. Syftet med studien var att, utifrån en litteraturstudie och intervjustudie, sammanställa information kring olika metoder i songwriting för olika målgrupper, hur man som musikterapeut kan arbeta med songwriting och vad resultatet kan bli. I uppsatsen presenteras en genomgång av relevant litteratur och tidigare forskning inom området songwriting. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjusvaren tolkats och transkriberats, och litteraturen har sammanfattats till de viktigaste och relevanta angående ämnet. Frågeställningarna har handlat om hur olika metoder kan se ut och vilka fördelar och nackdelar det finns med metoderna, både för klinikerna och klienterna. Frågor kring verktyg, tekniker, teoretiska kunskaper och överväganden kring olika sjukdomar och funktionsnedsättningar, tas också upp i studien.

  • 391.
    Olsson, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ADHD i musikklassrummet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar musikklassrummet ger med hänsyn till elever med ADHD. Med ett ramfaktorteoretiskt perspektiv undersöks resursrelaterade ramar där fokus ligger på den fysiska miljön. Studien söker svara på frågeställningen:

    Vad i klassrumsmiljön kan försvåra elevernas möjligheter att nå målen för musikundervisningen, och vad kan underlätta?

    Musikklassrum på tre olika grundskolor har undersökts med hjälp av observation. Observationerna genomfördes när inga elever närvarade. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av studiens bakgrundsdel, framför allt den forskning som beskriver problemområden inom ADHD.

    Studiens resultat visar på att det finns mycket i musikklassrummen som kan vara försvårande. Röriga miljöer med många sinnesintryck försvårar för elevers koncentration och möjlighet att orientera sig i rummet. Olika föremål i rummet kan distrahera och locka elever till impulsiva handlingar. Underlättande inslag i klassrumsmiljön är digitala verktyg, genomtänkt och ordnad inredning av rummet, samt stängd förvaring av material.

  • 392.
    Olsson, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Körarrangemang: inspiration av sångaren Artur Erikson2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 393.
    Oscarsson, Sören
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skam och värdighet. Metodutveckling av musikterapi hos barn med uppgivenhetssyndrom2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 394.
    Palm, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Metoder för vokalgrupp: Om repetitionsarbete utifrån fyra musikaliska aspekter.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om repetitionsarbete med en vokalgrupp bestående av fem musikhögskolestudenter med fokus på populärmusikaliska genrer. Fyra teman i det musikaliska hantverket används som analysverktyg: intonation, timing, samklang och interpretation. Fysiken bakom intonation i a cappellasång tas upp, liksom definition av timing och sväng, samklang i fråga om vokalformning med mera, samt tankar om vad interpretation innebär. Vad definierar dessa teman och hur samverkar de? Hur arbetar en vokalgrupp med dem? Kan man kanske fastställa någon slags mall för arbetsgången? 

    Vokalgruppen träffades vid fyra tillfällen och repeterade ett musikstycke, en repetition leddes av en lärare. Repetitionerna spelades in och analyserades utifrån de fyra temana och flera metoder och funderingar kring dem preciseras och diskuteras. 

    Jag kommer i studien fram till ett förslag på en arbetsgång för repetitionsarbete och definierar och diskuterar några metoder som kan hjälpa fram till ett önskat resultat. Några tankar om det psykiska klimatet i en ensemble kom även upp som en viktig aspekt vid sidan av det musikaliska arbetet.

  • 395.
    Palmqvist, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hjälp eller stjälp?: en studie om användning av digitala verktyg inom elgitarrundervisning på gymnasieskolans estetiska program2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate electric guitar teacher’s experiences of digital tools in their teaching at the upper secondary school arts programme. In order to achieve this purpose I interviewed four experienced teachers in two different age categories, two in their forties and two in their fifties, to see if their attitude or experiences differed in regards to these digital tools. The study is based on a socio-cultural perspective and the result shows that all of the teachers uses several digital tools within the context of their teaching, and also in their own music practices outside of the classroom. The main conclusions are that the interviewed teachers have a positive attitude toward these digital tools, and think they have made their work easier. They also feel like the music is more easily accessible now to both teachers and students alike.

  • 396.
    Paulander, Ann-Sofie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mening i musikterapi2017Ingår i: Möten, Musik, Mångfald: Perspektiv på musikterapi / [ed] Anci Sandell, Ingrid Hammarlund, Anna-Karin Kuuse, Linn Johnels, Göteborg: Svenska förbundet för musikterapi , 2017, s. 317-338Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande kapitel utgör en omarbetad version av en del av avhandlingen Meningen med att gå i musikterapi - En fenomenologisk studie om deltagares upplevelser (Paulander 2011). Artikeln inleds med en introduktion innehållandes en beskrivning av på vilka sätt fenomenet mening förekommer inom det musikerapeutiska området följt av syfte och frågeställning. Därefter följer det teoretiska perspektivet fenomenologi samt metoden Empirical Psychological Method. Analysresultaten presenteras under rubriken Transcenderande föreställningar och artikeln avslutas med ett diskuterande avsnitt gällande erfaranden i mening i musikterapi. 

  • 397.
    Paulander Bäck, Ann-Sofie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Det sjungande självet. En studie i sambandet mellan människans självutveckling och hennes förmåga att sjunga.1997Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 398.
    Paulsson, Ola
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att arrangera TV-spelsmusik2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste 20 åren har TV-spelskonserter blivit mer vanliga och framförs med varierad kvalité. Detta arbete bottnar i problematik kring orkesterns storlek och att ge musikerna en givande stämma att spela. Fokus ligger på att skriva arrangemang för mindre ensemble och skapa roliga stämmor som inte är för enkla eller för svåra.

         Projektet genomfördes med hjälp av återkoppling från andra musiker, datorprogram, hemsidor och tidigare forskning. Arbetet resulterade i ackumulerad fördjupad kunskap inom arrangering och två medleyn: Final Fantasy Battle och Final Fantasy Soft, som består av musik från Final Fantasy-serien. Originalmusiken är skriven av kompositören Nobuo Uematsu och i denna uppsats beskrivs hur det var att bearbeta hans verk. Under arbetets gång har några utmaningar utkristalliserat sig och behövt tacklas: Hur fångas lyssnaren? Hur får man arrangemangen spelbara? Hur gör man musiken rolig att spela?

        Att arrangera TV-spelsmusik visade sig vara mer omfattande än förväntat. Men under arbetets gång har genvägar uppkommit, till exempel bearbetning av existerande arrangemang med digitala verktyg. 

  • 399.
    Paulsson, Ola
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fokuserat Spel: Hur koncentrationen visar sig under rudimentär övning för slagverk2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks det hur koncentration visar sig under rudimental övning för slagverk i enskild övning och gruppövning. Syftet är att utifrån fenomenologins livsvärld se hur koncentrationen visar sig och hur den rör sig under övningstillfällena. Undersökningen innefattar fem stycken slagverkare som övar samma övningsrutin vid två tillfällen, enskilt och i grupp. Som metoder användes en kvalitativ forskningsintervju i form av en ostrukturerad loggbok, videoinspelning och en halvstrukturerad gruppintervju. Analysen av videoinspelningen resulterade i observationer hur deltagarnas fördelade uppmärksamhet rörde sig och hur det påverkade övandet. Intervjun strukturerades upp efter olika teman: delad uppmärksamhet, störningsmoment, automatisering, självmedvetenhet, målmedvetenhet och övriga observationer. Under analysen av empirin från intervjun, videoinspelningen och loggboken från den enskilda övningen och gruppövningen uppkom en liknelse av koncentrationen likt en treenighet. Treenigheten är en metafor hur koncentrationen kommunicerar mellan tre roller och hur dessa förhåller sig till varandra. I termer av konsekvenser av studien innebär pedagogiska implikationer angående mål, tydlighet, variation, svårighetsgrad, tillit, nervositet och distraktioner samt hur gruppövning kan komplettera den enskilda övningen.

  • 400.
    Pejler, Johan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skapa - ska det vara så svårt?: en studie i förutsättningar för skapande verksamhet2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
567891011 351 - 400 av 587
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf