Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
6789101112 401 - 450 av 564
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 401.
    Phillips, Emelie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur möter läromedel i musik kursplanens krav på centralt innehåll i undervisningen?: en kvalitativ textanalys av läromedel i musik för årskurs 7-92015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra läromedel i musik för årskurs 7-9 för att belysa hur de förhåller sig till kursplanens centrala innehåll i ämnet musik. Jag har i huvudsak undersökt hur läromedlen behandlar det som musikundervisningen förväntas innehålla enligt det centrala innehållet, men också vilka likheter och skillnader som förekommer mellan de analyserade läromedlen i hur de presenterar de olika momenten ur kursplanens centrala innehåll. Jag har också undersökt på vilket sätt och i vilken omfattning läromedlen presenterar uppgifter som avser att teoretisk kunskap omsätts till praktiskt musicerande. I undersökningen har jag gjort en kvalitativ textanalys där innehållet i läromedlen har analyserats och jämförts mot centrala innehållet i Lgr 11. Urvalet består av fyra läromedel som alla riktas till årskurs 7-9 och som utger att de förhåller sig till Lgr 11. Resultatet visar att de analyserade läromedlen förhåller sig till det centrala innehållet i olika omfattning och behandlar de kunskaper som centrala innehållet anger på skilda sätt men inget av läromedlen möter helt och hållet det centrala innehållet i Lgr 11. Alla läromedel förenar teoretiska kunskaper med praktiskt musicerande i viss utsträckning men i olika omfattning och har ett innehåll som till större del är teoretiskt.

  • 402.
    Polotto, Gabriel Rufino
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lärares syn på sin påverkan av traditionella genusstrukturer i musikklassrummet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att genus tar plats och formas i musik-klassrummet har uppmärksammats sedan länge inom forskningen. Lärarens roll lyfts fram som central i det här området. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur lärare ser på sin roll och möjlighet att påverka genusstrukturer i klassrummet. För att uppfylla syftet studerar jag lärarens roll bland annat med hjälp av bedömning, både formativ och summativ. Som teoretisk ram använder jag teorier om skapande och återskapande av genus och third space, med performativitiet och interaktion som huvudkoncept. Metoden är kvalitativ, med data från intervjuer med aktiva lärare ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultaten visar att lärarna beskriver att de upplever att de kan påverka genusstrukturen i sina klassrum, men bedömning framhålls inte som det mest centrala verktyget. Dessutom skildras inte elevernas privata sfär som bara en förstärkning av traditionella genusstrukturer, utan också som källa för förändring. Traditionell genusstruktur återfinns också i det köns-homogena klassrummet.

  • 403.
    Pontara, Ellen
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Flamencosång: en studie av flamencosångens betydelse för tre flamencosångare2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 404.
    Prim, Joel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Planka trummor: om att höra, minnas och spela2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om vilka förmågor som kan vara bra att utveckla för trummisar då de plankar. Att planka syftar till att ta ut en låt på gehör. Detta kräver vissa strategier för att förstå och minnas det man plankat i efterhand. Förståelsen för hur hjärnan och framför allt minnet fungerar och vad pedagogiken, i detta arbetets fall rytmikens Dalcrozemetod, säger om att lära sig rytmer och musik. Detta kan hjälpa en att förstå varför det ibland är svårt och vad man kan göra åt det. Genom intervjuer med tre trummisar som har olika bakgrund och profession inom olika genrer, har jag samlat information som jag analyserat och jämfört. Arbetet tyder på att sammanhanget, både när man plankar och därefter spelar, har en stor del i valet av hur plankningen ska gå till och att olika verktyg, så som gehör, anteckningar, noter samt intresse kombineras på olika sätt beroende på sammanhanget. 

  • 405.
    Prim, Joel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Tekniker av olika slag: Om hanteringen av trumstockar2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbetet undersöker jag slagtekniker vid användningen av trumstockar. Definitionen av slagtekniker i detta arbete är; ”hanteringen av trumstocken under slagets gång”. Slagteknikerna behövs för att kunna spela olika slagvarianter och variationer av dem på ett avslappnat och kontrollerat sätt. Dessa varianter kan spelas i till exempel olika tempon och dynamik. För att komma till stadiet att bemästra detta krävs övning och förståelse för meningen med att lära sig slagteknikerna och att hitta balansen mellan att spela tekniskt och att ”spela med känsla”. 

     

    Jag undersöker hur slagteknikerna kan användas vid ett trumset med ett så kallat matched grip vilket betyder att trumstockarna greppas likadant i båda händerna. Slagteknikerna undersöks genom att studera slagvarianter och grepp. En enskild slagvariant kan utföras med hjälp av en eller flera bemästrade slagtekniker som innefattar hantering av grepp och kontroll av leder till exempel handleder och fingrar. För att undersöka variationerna av teknikerna som valts att studeras har en fenomenografisk analys av femtiosex Youtubefilmer genomförts. Variationerna av slagvarianterna blev indelade i sex beskrivningskategorier som tar upp hur trumstockarna greppas, hur lederna i axeln, armbågen, handleden och fingrarna rör sig vid användningen av slagvarianter, vilka styrkor och svagheter lederna har i utförandet av olika slag med trumstockar och hur de olika lederna kan samarbeta vid hanteringen av trumstockar. 

     

    För att undersöka hur slagteknikerna används i praktiken då dessa inte är i fokus utfördes en undersökning där två trumslagare filmades. Undersökningen visar att användningen av trumstockens studs är en viktig och gemensam nämnare i de flesta slagvarianterna. I praktiken tycks inte variationen av hur trumstockarna greppas och vinklas användas i lika stor utsträckning som variationerna av slagvarianterna. Undersökningen visar en didaktisk plattform som har tydligare fokus på variationerna av sätt att hantera trumstockarna både mellan de olika slagvarianterna men även inom enskilda slagvarianter.

  • 406.
    Pucek, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sång mot seger: den unisona sången inom svensk arbetarrörelse2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning handlar om den svenska arbetarrörelsens musikaliska historia, och unison sång som framkallare av samhörighet och gemenskap. Den är genomförd ur ett historiskt perspektiv, med betoning på musikens ideologiska och sociala betydelse inom en politisk folkrörelse. Undersökningen fokuserar främst på arbetarrörelsens historia gällande vokal musik, och gör jämförelser med hur det ser ut inom rörelsen idag. Den huvudsakliga tyngdpunkten för undersökningen ligger i unison sång med politiska budskap, så kallad kampsång. Metoden består i litteraturanalys av främst äldre kampsånger, äldre i bemärkelsen uppkomst runt tiden vid sekelskiftet 1900. Genom att studera texter och jämföra dem ur ett historiskt perspektiv, samt melodierna och deras upphov, ges en historisk inblick i gängse praxis för kampsånger vid den aktuella tiden. Vid sidan av litteraturanalys genomförs intervjuer och mailintervjuer, för att tillfoga den historiska delen information om hur det ser ut inom arbetarrörelsen idag gällande unison sång och musikutövning.

    Den hypotes jag har arbetat utifrån är att musik har verkat som en enande kraft emellan människor inom den svenska arbetarrörelsen. Genom det har den indirekt haft betydelse för rörelsens politiska och sociala genomslagskraft under 1900- talet. Med denna hypotes följer ett antal frågeställningar som också har fungerat som riktlinjer för vad jag har eftersökt under arbetets gång.

    Tidigare genomförd forskning visar att såväl unison sång som instrumental musik alltid har haft en betydande plats inom arbetarrörelsen, och att nyskriven sångrepertoar vid olika tidpunkter har fungerat som redskap för att förstärka kraften i politiska och fackliga manifestationer knutna till rörelsen. Resultaten av undersökningen visar liknande funktioner, men också att sångtraditionen och syftet med den delvis har förändrats under 1900-talet. Resultaten har under hela processen med insamling av empiri bearbetats analytiskt, och därför redovisas resultat och analys här gemensamt.

    Uppsatsens diskussionskapitel tar slutligen upp historik och fakta om några teman som jag inte anser nödvändigt att vara insatt i inledningsvis, men som komplement till de undersökningsresultat som redovisas.

  • 407.
    Pyykönen, Krista
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    A Handful of Considerations: Perspectives on Left-handedness in Violin Playing and Violin Pedagogy2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The topic of this study is left-handedness as a phenomenon in violin playing and classical violin pedagogy. The aim of the study is to investigate what kind of knowledge and approaches are crucial for taking left-handedness into account when teaching left-handed violinists in the normatively right-handed violin pedagogy.

    The body of knowledge arises from literature on hemispheric lateralization, left-handedness, attributes of violin playing, and earlier studies on hand-preference and musical performance, hemispheric adaptations to musical training, and children’s conceptions of left and right. A background-study was carried out on left-handedness in guitar playing.

    The study employs abductive reasoning, has an auto-ethnographic thread and draws on the hermeneutical epistemology. The theoretical framework rests on the cultural-psychological perspective on music education.

    The data was collected in two parts using qualitative ethnography-inspired methods. First qualitative thematic interview was used for gathering strategically sampled data from expert respondents on violin playing, pedagogy and violin-making. Secondly non-participant observation and follow-up interview was used for examining a beginner violin lesson.

    The findings of the study suggest that violin pedagogues need knowledge of the lateralization effects on violin playing and methodological understanding for pupils’ handedness and maturity of motor development. The data suggests that left-handedness is not a disadvantage in violin playing when provided with education that recognizes it. Reversed violin playing is considered as an alternative for strongly left-handed pupils. The data shows that violin education needs open discussion on left-handedness in terms of prejudices in orchestras, and raised awareness on the availability of left-handed instruments. 

  • 408.
    Påhlsson, Fredrik
    Kungl. Musikhögskolan.
    Datorn i musikundervisningen: idag och i morgon1997Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 409.
    Påhlsson, Fredrik
    Kungl. Musikhögskolan.
    Likvärdig bedömning i musik: lägesbeskrivning av arbete med likvärdig bedömning av musikaliska kunskaper i grundskolans obligatoriska musikkurs2011Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A major dilemma for music teachers in Sweden is that the educational system since 15 years dictates that local adaptations should be made, since all students shall be assessed equivalently. In this study I have examined what strategies music teachers have in the grading process, and specifically how they do to grade equivalently. Previous research shows that Swedish music teachers have difficulties when it comes to make use of regulatory documents. Working conditions for Swedish music teachers also often differ from other teacher groups (e.g. it is usually only one music teacher at a school) and therefore, and because of the fact that the area is largely unexplored, new knowledge and understanding is needed.The thesis consists of two parts: A web survey (quantitative and qualitative parts) and core questions in the survey (on how to grade equivalently in music). I emanate in my reasoning from a music teacher’s awareness but with an open approach. With socioculture influences and a critical approach I question the prevailing circum- stances. With the qualitative approach, I aim to get close to the material and identify music teachers' strategies for assessment in accordance with the requirements of national equivalence.More than 600 music teachers contributed to the survey, representing around 50% of all final grades that are written each year in Swedish compulsory school music. The outcomes show that during the last decade an ongoing professionalization has taken place among music teachers. The findings also include knowledge about how impor- tant note taking is for equivalence and the problems music teachers have with physi- cal conditions for the teaching (such as group sizes and instrumentation). Also the gut felling, as a cultural tool, is observed in a particular way in the assessment work. Last, the picture of “music teachers as their own curriculum” is suggested to be revised. Since music teachers need to adjust to local conditions, and now have a greater knowledge and experience in the mechanism of grading equivalently, it is suggested that music teachers are forced to be their own curriculum.

  • 410.
    Rabson Minoura, Kenji
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Repertoire Memorization in Jazz Vol. 2: Do College Jazz Programs Address the Subject?2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to explore to what extent and how different jazz programs on the college level include repertoire memorization in their curriculums. By repertoire memorization I mean the study and memorization of a certain amount of standard jazz repertoire, which include songs from the so-called great American songbook and tunes by jazz composers that are commonly played by jazz musicians around the world.  Whether the schools include repertoire memorization in their official curriculum or course descriptions or leave the subject to the discretion of the individual instructors is explored. Methods for teaching the subject, methods of assessing the students’ memorization, and views of different jazz department heads regarding the importance of the subject are also investigated.

    A sociocultural perspective is adopted in the study to see if academia attempts to address or perhaps recreate some of the sociocultural contexts that jazz learning existed in before jazz was included in music conservatories and universities.

    Eleven jazz programs and one jazz educator were asked to be a part of the study and of those, four schools responded. The data was collected in email correspondence with the four different department heads that were from the United States, Finland and Sweden (two schools).

    The results showed that the programs in Finland and the United States placed great importance on the subject and use required repertoire lists that the students were tested on. One of the Swedish programs had suggested repertoire lists for students without formal testing and the other Swedish program left the subject up to the individual instructors although the subject did seem to be encouraged. One unexpected observation from the repertoire lists used from the schools in Finland and the United States was that there were a surprisingly large number of songs that were not in common to both lists.

  • 411.
    Raissi, Raeel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikskapande med iPad: en kvalitativ studie om elevers upplevelser av musikskapande med iPad i årskurs 92018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skapande i olika former är något som vi människor hållit på med under en lång tid. Att skapa musik är också något som musikundervisningen i skolan ska syfta till. Så väl skolan som samhället håller på att digitaliseras allt mer vilket lett till att skapandet i musikundervisningen numera ofta sker med iPads. Så är åtminstone fallet på den skolan som jag besökt i Stockholm där jag intervjuat tre elever i årskurs 9 i en fokusgrupp. Målet med intervjun var att få en djupare inblick i elevernas tankar och upplevelser kring musikskapande med iPad. Syftet med denna studie är således att undersöka hur elever i årskurs 9 upplever iPad som musikskapande verktyg. Via en kvalitativ forskningsmetod har datainsamlingen från fokusgruppen analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultaten pekar på att eleverna till övervägande del upplever iPad som positivt och att det är ett självklart redskap att skapa musik med. Dock visar resultaten att användandet av iPad minskar möjligheten att samarbeta i musikskapandet och att grupparbeten är svåra.

  • 412.
    Randin, Matilda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sångundervisning för flickor i målbrottet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom historien har diskussionen om målbrott ofta varit förknippat till män och mäns röstutveckling. Så sent som på 80-talet kom forskare fram till att även kvinnor genomgår denna fysiska förändring i sina röster som då klassificerades som ett målbrott. Det kvinnliga målbrottet har hamnat i skymundan i forskning och diskussioner, trots att sång i många sammanhang anses vara feminint kodat (Bergström-Källén 2011; Green 2002). Syftet med studien har varit att få en uppfattning om hur sångpedagoger reflekterar kring sin undervisning med flickor som genomgår ett målbrott. Detta för se om det fanns skillnader i tankesättet till det manliga målbrottet ur ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med fyra olika sångpedagoger av blandade åldrar. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades för att likheter och skillnader i pedagogernas svar skulle kunna urskiljas.Resultatet visar att en flicka i målbrottet bör få jobba med repertoar som är bekväm och i det röstläge där flickan har kontroll. Då pedagogerna var eniga om att en flicka i målbrottet ofta har ett lågt självförtroende är det väsentligt att inte pusha henne för hårt. Analysen har sedan resulterat i ett arbetssätt som kan ge pedagoger en fingervisning i hur ett arbete kan se ut med en flicka i målbrottet. Av analysen kan nyckelord plockas ut som Egaliseringsövningar, repertoar i litet omfång ochSamtal om målbrottet. Samtalet om målbrott bör ske men om flickan visar tecken på lågt självförtroende kan till exempel begreppet röstförändring vara ett alternativ.

  • 413.
    Ranung, Milja
    Kungl. Musikhögskolan.
    Såväl känsla som tanke. En studie av ett gränsöverskridande projekt vid Musikhögskolans rytmiklärarlinje i Stockholm.1998Studentuppsats (Examensarbete)
  • 414.
    Rask, Martin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiklektionens fem första minuter: En observationsstudie över tre pedagogers inledning på musiklektionen2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this paper, it was examined how three educators, working in the same musicproficientschool, with varied long experience in the profession, used the lesson's firstfive minutes to capture the focus of the student group. The survey was an unstructuredobservation study, where the observer filmed all three educators, on ten occasions each.The observer was non-participating and was previously known to all student groupsand educators. The material has been analysed from a social psychological perspective and has had the following questions as a starting point: Is there individual contact between the pedagogues and students before the lesson has begun? Where is the pedagogue placed in the room when the start of the lesson is initiated? How do they stand physically? What methods does the pedagogue use to get the student group intofocus? What does the educators say when the group is focusing? The result indicates a variety of methods between the three educators, where their different professional experience showed, but not in a way that affected the quality of the education. Clear structure varied with creative variation to capture the student´s attention during the firstfive minutes of the lesson.

  • 415.
    Rasmusson, Incca
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Rytmikens och solfègens ursprung: Emile Jaques-Dalcroze och hans samtid2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den schweiziske musikern och pedagogen Emile Jaques-Dalcroze utvecklade under sin livstid den rörelsebaserade musikpedagogiska metod som i dag går under namnet rytmik. Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka uppkomsten och den tidiga utvecklingen av Jaques-Dalcrozes ursprungliga rytmik och framför allt solfège – rörelsebaserad gehörsträning – som är ett av dess huvudmoment. För att finna svar på frågan om hur Jaques-Dalcrozes egen historia påverkade hans val av pedagogisk inriktning för hans gehörsundervisning och på frågan om på vilket sätt samtiden påverkade framväxten och mottagandet av solfègen, undersöks Jaques-Dalcrozes liv fram till 1906 samt kulturella, pedagogiska och andra samhälleliga strömningar under 1800-talet. Utgångspunkten är i historisk metod och med ett hermeneutiskt perspektiv och resultatet presenteras i en delvis biografisk form. Undersökningen visar att Jaques-Dalcroze tveklöst influerades av samtiden och påverkades av människor som kom i hans närhet, framför allt hans pianolärare de Senger, Prosnitz och Lussy, violinisten Ysaÿe, psykologen Claparède och Jaques-Dalcrozes kollegor Gorter, Boepple och Chassevant. Pestalozzi, Nägeli och Fröbel var pedagoger vars idéer återspeglas i Jaques-Dalcrozes metod. De olika influenserna i synergi med hans egen personliga historia och förutsättningar var det som ledde fram till utvecklingen av rytmiken.

  • 416.
    Rehn, Vanja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva musik: magi eller teori?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this project was for me to write two complete songs and to get to know my creative process better. I wrote two songs, made musical arrangements for them, transcribed the music in Sibelius, rehearsed the material with two musicians and at last recorded it in a studio. Throughout this I kept track of my own creative process. The project resulted in two complete songs with arrangement. I learned that I have some difficulty handling adversities in my songwriting, and that it was not so easy to get to know my own creative process as I thought. But the most important thing I will bring with me from this project is the great value of being truly proud of something I created of my own.

  • 417.
    Rehn, Vanja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Döm mig inte!: Upplevelser av sångsvårigheter och dess orsaker2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka sångsvagas upplevelse av sin sångröst samt att ta del av deras beskrivningar om varför de anser sig ha sångsvårigheter. Tidigare forskning visar att sång är viktigt för barns sociala och kommunikativa utveckling, men också att en trygg och positiv undervisningssituation krävs för att elever ska kunna utveckla sin sångförmåga. Om undervisningssituationen blir det motsatta kan det ge hämmningar för livet när det gäller elevens lust till sång eller musik.

    Den här undersökningen har avgränsats till att nära studera fyra människors upplevelser av sin sångutveckling och sina sångsvårigheter. Kvalitativa djupintervjuer har använts som datainsamlingsmetod och resultatet från det undersökta materialet visar bland annat att när deltagarna känt sig bedömda av någon har deras sångutveckling hämmats. Det är dock inte enbart musiklärare som står för hämmande bedömning, då undersökningsresultaten visar att även vänner och familj kan bidra med en sådan negativ påverkan.

    Ingen av de fyra deltagarna beskriver sig själva som sjungande människor utan talar snarare om sin sällan förekommande sång som ett nynnande. Dock beskriver några av undersökningsdeltagarna att de kan sjunga lustfyllt när de känner att det inte finns risk för att de blir bedömda. Därför är en viktig slutsats att människors upplevda sångsvårigheter mer kan bero på hur deras sång har bedömts av musiklärare eller närstående än deras faktiska sångförmåga.

  • 418.
    Renberg, Viktor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lärares lärande – erfarenhet, kunskap och färdigheter inom musikproduktion2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musikproduktion är ett relativt nytt skolämne som ställer krav på lärarens kompetens i bland

    annat ljudteknik, arrangering, komposition och omvärldsbevakning inom populärmusik. En

    lärarutbildning med fördjupande studier i ämnet startades inte förrän 2011 så

    musikproduktions-lärare som är verksamma idag har därför hämtat sina kunskaper på annat

    håll.

    Syftet med studien är därför att undersöka lärares syn på sina musikaliska erfarenheter,

    teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter och dess tillämpning i undervisning i

    musikproduktion.

    Tre lärare verksamma i Stockholms län har intervjuats och resultatet visar att erfarenheter

    ifrån arrangering, komposition och studiosammanhang är värdefulla i mötet med eleverna.

    Det verkar även vara en stor fördel att behärska ett eller flera ackordsinstrument som

    exempelvis piano och gitarr. Även lärarens vana att lyssna till och analysera musik är en

    påverkande faktor för undervisningen.

    Det ställs idag mycket höga krav på lärarens ämneskunskap och tidigare forskning visar att de

    behöver vara multikompetenta. Utmaningen som lärare i musikproduktion står inför är att

    ständigt utveckla sin kompetens för att bidra till en undervisning som känns meningsfull och

    verklighetsförankrad för eleverna i en ständigt växlande och nyskapande musikbransch.

  • 419.
    Risberg, Ingrid
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Med fokus på körsång i musikundervisning: en studie av musiklärares interaktion med kör i musikklass2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In musikklasser in the Swedish compulsory school a special musical training focusing on choral singing is offered students from the age of ten to sixteen. Regarding singing with children, choir teaching in these classes represents conventions developed in accordance with the Swedish choral tradition. Students are trained in large groups of (30-60); in parallel, they receive individual singing voice training in order for the choir to perform with a communal musical expression. This complexity places high demands on the choir teachers' ability to foster the specific musical skills required in a choir.

    Starting out from a cultural-psychological theoretical perspective, this study explores two choral teachers' interaction with their choir classes, respectively, by means of a method inspired by ethnography. Participating students were aged 10 and 11. Observation data of four lessons was collected, two with each teacher. Lessons were documented by field notes, one lesson of each teacher was video-documented. Analysis included three methods of data transcription: First of all, by writing thick descriptions. After that all events during the lesson were written down in a timetable and finally, a short representative sequence from each lesson was transcribed into a music score. Thus, the variety of methods enabled a deep analysis of data.

    The results show, on the one hand, that the teachers use a similar overall pattern for interaction. On the other hand, within this overall pattern they interact with their students in different ways that are being described as personal designs of interaction according to which each teacher uses the available cultural tools in individually different combinations when distributing knowledge to the students. In spite of this, differences in quality between the performances of the two choir classes were not recognised during the observed lessons. Accordingly, one conclusion of this study is that the overall music cultural context has a larger impact on students' ability to perform choral music than teachers' personal design of interaction.

  • 420.
    Risberg, Ingrid
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Variation och samstämmighet: en studie om hur elever i musikklasser med körinriktning beskriver sång och sin egen röst2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Elever i musikklasser med körinriktning i grundskolan ingår i en lokalt situerad musikkultur som är formad av traditioner med rötter i förra seklets första hälft. I denna tradition har konventioner om sång med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt. Varje elev bidrar med sitt individuella kunnande i musicerande tillsammans med andra. Studiens syfte var därför att belysa enskilda elevers lärande om att sjunga. Deltagarna i studien var musiklärare och elever i en årskurs fyra och en årskurs fem i musikklasser med körinriktning. Data samlades in genom observation och videodokumentation av en körlektion i respektive klass och genom enskilda intervjuer med åtta elever. Data analyserades ur ett kulturpsykologiskt perspektiv med fokus på kulturella redskap. Betydelsen av den individuella musikkulturella inramningens synliggjordes liksom elevernas strävan efter kvalitet. Samstämmighet visade sig mellan elevernas beskrivningar av förutsättningar för lärande, där den viktigaste faktorn som eleverna lyfte fram var möjligheten att få sjunga i ett, för eleven, bekvämt sångläge. Ett övergripande mönster i resultaten var att elever uppmärksammar de kulturella verktyg som distribueras i undervisningen med stor variation.

  • 421.
    Ritchey, Viktor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Det harmoniska gehöret: En kartläggning kring pedagogik för att utveckla gehörets harmoniska aspekter2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna forskningsstudie är att undersöka hur fenomenet gehör kan uppfattas och förstås på olika sätt, vilket i sig ligger till grund för hur gehör och harmonik kan läras ut. Studien genomförs med en fenomenografisk ansats med tre stycken kvalitativa intervjuer med gehörslärare från olika bakgrunder, arbetserfarenheter och utbildningar för att jämföra och kartlägga deras undervisning. Tidigare forskning visar att begreppet gehör kan vara mångtydigt. Begreppet beskrivs som förmågan att höra, minnas och gestalta olika musikaliska strukturer men också som förmågan att kunna musicera frasmässigt korrekt eller som en ren underkategori till det bredare begreppet musikalitet. Resultatet visar att gehör kan uppfattas från såväl ett praktiskt som ett abstrakt synsätt och att undervisningssättet i vissa avseenden påverkas av uppfattningen av begreppets betydelse. Informanterna anser att musikteori och gehör är nära sammankopplat och att det mest effektiva sättet att förstå harmonik är genom att spela ett ackordinstrument, men även andra typer av metoder för att arbeta med gehöret presenteras och dessa kan fungera som ett utmärkt komplement till spelandet. Denna uppsats förmedlar en insikt i dagens gehörsundervisning och ger förslag på undervisningsmetoder till framtida gehörslärare med fokus på harmonik.

  • 422.
    Roberts, Rebecka
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Inspelningsteknik och inspelningsmiljö: hur spelar man in Bluegrass?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bluegrass är en energi- och glädjerik genre som kräver mycket samspel och kommunikation mellan alla musicerande. Detta gör det svårt att fånga genren bra under organiserade inspelningsförhållanden utan att tappa själen i musiken. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur olika inspelningssätt, såväl tekniska som miljömässiga, påverkar musiker, instrument, ljud och känsla. Tre olika inspelningar har genomförts, en utomhusinspelning, en inspelning i studiomiljö samt en inspelning under en livekonsert. En mix mellan utomhus- och studioinspelningen skulle med facit i hand varit det allra bästa. Inspelningstekniken och miljön behöver anpassas efter den ensemble som ska spelas in. Allt beror på i vilket sammanhang musikerna känner sig avslappnade och trivs bäst. Det viktigaste som inspelningstekniker och producent är att skapa rätt förutsättningar för musikerna och att inspelningstekniken anpassas efter det sammanhanget.

  • 423.
    Roberts, Rebecka
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vilka roller kan en musikproducent ha?: en studie om rollen som musikproducent samt tillhörande ämneskunskaper2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musikproduktion är ett brett ämnesområde som innefattar flera olika yrkesroller som t.ex producent, inspelningstekniker, studiomusiker, låtskrivare etc. Olika inspelningssammanhang kräver olika roller beroende på vem eller vilka man jobbar tillsammans med. Paletten av kunskaper inom dessa olika yrkesroller behöver vara bred och översiktlig samtidigt som den i vissa situationer behöver vara mer djupgående inom ett specifikt avgränsat område. I den här studien kommer yrkesrollen som musikproducentens roll vara i fokus. Vilka olika roller kan en musikproducent ha? Vilka kunskaper kräver dessa roller? Är vissa kunskaper viktigare att ha än andra?

    Dessa frågeställningar utforskades genom två fallstudier inom området musikproduktion. Den första fallstudien genomfördes med fokus på det yrkesverksamma fältet och består av intervjuer med yrkesverksamma musikproducenter. Den andra fallstudien hade fokus på utbildningsfältet och är en studie av den konstnärliga kandidatutbildningen i Musik- och Medieproduktion vid Kungliga Musikhögskolan. 

    Tre kunskapsområden identifierades: musik, teknik och sinne för branschen. Resultatet visade på att "sinne för branschen" var det viktigaste kunskapsområdet för en musikproducent. Det trädde fram fem olika roller som en musikproducent kan få: musikproducenten som arrangör/kompositör, tekniker, ledare, coach och entreprenör, vilka beskrivs ingående under respektive fall med tillhörande kunskaper.

    I samband med studien utvecklade författaren en ny metod för datainsamling: interaktiv enkät.

  • 424.
    Rogeland, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kan metrik göra dig till en bättre sångare?: en fallstudie om undervisning av två sångelever med bristande taktkänsla2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 425.
    Rohlin Westin, Heidi
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad bör en altblockflöjtskola innehålla? Elva blockflöjtslärares syn på hur ett läromedel ska utformas2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 426.
    Rosenberg, Susanne
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik.
    FOG: Folkmusikens gehörsmetod2019Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Folkmusikens gehörsmetod

    Folkmusikens gehörsmetod – FOG är ett konstnärligt och pedagogiskt utvecklings- och forskningsprojekt på Institutionen för folkmusik, KMH (2018-2021) som undersöker gehörsmetoden som vi använder dagligen i undervisningen.

    Vad är målet?

    Medvetandegöra gehörsprocessen för att beskriva, utveckla och tillgängliggöra för fler.

    Resultat

    Resultaten av forskningsprojektet kommer presenteras i form av:

    konstnärliga gestaltningar, reflektioner, forskningsartiklar, pedagogiskt material, seminarium, konserter, konferenspublikation.

  • 427.
    Rosenberg, Susanne
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik.
    improvising folk songs: flow creating methods for singing2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 428.
    Rosenberg, Susanne
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik.
    Sångarens avtryck: IRL, inspelning, transkription2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    “The degree to which all of this was conveyed systematically varied greatly by culture; but on the whole, the music, with all of the mentioned components, was transmitted as one entity.” (Nettl, 1985). Nettl beskriver här inlärningsprocessen eller metodiken om vi så vill i en gehörstradition inkluderande repertoar och sångstil som en helhet. Men hur lär vi ut sångstil och repertoar inom folksång idag, när folksången endast är en del av en diversifierad musikvärld?

          Inom den västerländska konstmusiken har sångstil lärts ut genom metodik som utvecklat av sångare och pedagoger sedan 1500-talet t.ex. Maffei (1562) och Caccini (1602) och inom pop, jazz och rockgenren har pedagogiskt material utvecklats av sångare som t.ex. Jo Estill (1994) och Cathrine Sadolini (2000) m.fl. redan sedan mitten av 1900-talet. Metodik och pedagogik hos dessa pedagoger kan sägas avspeglar estetiska ideal, hur sången ska låta, vilken sångstil det handlar om, vad man behöver kunna inom just den genren (även om genre-begreppet inte används utan är implicit).

         Inom folksången har situationen varit delvis en annan. Fokus har primärt legat på att beskriva sångstil utifrån musikvetenskapligt och musiketnologiskt perspektiv inte ett metodiskt, både internationellt och i en skandinavisk kontext genom t.ex. Alan Lomax Cantometrics (1976). Först under de senaste 30 åren har metodik för folksångstil börjat utvecklas i en nordisk kontext.

    På vilket sätt avspeglar en metodik en genre och dess sångstil?

    På vilket sätt påverkar metodiska val en genre och dess sångstil?

    På vilket sätt kan Nettls beskrivning av en metodik inom gehörstradition vara giltig idag?

  • 429.
    Rosenberg, Susanne
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik.
    The "Folk Trad Orality Method" in Higher Education and elsewhere?: New Curriculum Design2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

          In some other genres, such as within Western classical music, education on higher level has a long history and there is a strong pedagogic and methodological tradition of formal music education since several hundred years.

      Within folk & traditional music, we don’t have that long a history within a higher education system, but what we do have is a long history of informal music education outside of the higher education context with oral teaching methods, learning by ear, primarily based on tacit knowledge and mimicry.

      At the folk music department at the Royal College of Music in Stockholm we have since the start of folk music educations in 1979 developed teaching methods and subjects into a curriculum which take its starting point from the central qualities of orally transmitted music. We call this concept “Folk Trad Orality Method” which amongst other things implies when it comes to teaching: interactivity, a close linkage between performance and theory, imitation/mimicry, holistic, improvisation, interdisciplinary, orality as important aspects of the method. A fundamental starting point for folk music can be expressed as: There is no original - only variants. Tradition implies change and continuity and tradition requires competence. There are no strong boundaries between function and art.  And most of all: The individual interpretation is what is aimed for, the musician is in focus, not the music as an object. Meaning that we educate “creative interpreters” that are both musicians, interpreters, arrangers, composer – all at the same time.

      As teachers we facilitate the learning of the tradition based on our competence which in most cases starts from our own tacit knowledge on how to play, sing, dance and our experience in meeting with the tradition coupled with an analytical perspective on the practice. Thus, the conceptual ground for the music we play and teach is still the same even if the platform or the context is different in the higher education.

      But this Folk Trad Orality Method concept is sometimes questioned by e.g. teachers from other genres, and by ethnomusicologist, and also by students! – Giving the argument that if you learn by ear and by imitation as a central method, is it really possible to develop an individual expression, become a profiled musician?

      How can this conflict be addressed? What are the challenges in using these methods? Research shows that it might be the opposite around, that the oral transmission methods actually created a strong nudging in the right direction when it comes to creating individual “creative interpreter” from a holistic perspective. One could argue that the Folk Trad Orality Method in fact holds a lot of opportunities also outside of the folk & trad music context? What are the possibilities inherent in this method? How can this be developed also outside of the folk music context? This presentation addresses and problematize the usefulness of the Folk Trad Orality Method both inside and outside of the higher music education.

  • 430.
    Rosenberg, Susanne
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik.
    Ilmonen, Kristiina
    Dickson, Joshua
    Tradition Meets Innovation: The case of folk music and higher education in the North2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This session offers insight to higher education in folk music performance in Finland, Sweden and Scotland, reflecting on educational models where historical styles meet creativity. While the old environments and modes of transmission for folk music have been rapidly vanishing in the West, a new platform for traditional music has been born: academia. A new generation of educated folk musicians has emerged.

     

    Education has had a profound effect on the folk music scene. The emphasis on creativity has enabled the resulting music to be diverse, from traditional to experimental and everything in between. Research into traditional music has gained a new perspective as well – that of the highly skilled musician-composer. What works? How is it done? What are the challenges? A reflective session on higher education in folk music today and in the future.

  • 431.
    Rostvall, Anna-Lena
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    West, Tore
    Kungl. Musikhögskolan.
    Interaktion och kunskapsutveckling: en studie av frivillig musikundervisning2001Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 432.
    Roswald, Heléna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gränsen mellan nära och för nära relation lärare–elev2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen syftar till att undersöka var gränsen går mellan en nära och en för nära relation lärare–elev. För att undersöka detta har jag försökt ta reda vad tidigare forskning säger om lärare–elev-relationer, samt genom intervjuer ta reda på lärares uppfattningar i ämnet nära relationer.

    Jag har försökt närma mig gränsen från flera håll, genom att titta på olika aspekter av relationer. Jag har tittat närmare på bra lärare–elev-relationer och relationer som på något sätt påverkar lärare eller elever negativt.

    Av min undersökning kan jag dra slutsatsen att det finns lärare–elev-relationer som är så nära att lärare eller elever i någon mån påverkas negativt. Gränsen är ingen tydlig gräns, utan snarare en mängd gränser, och jag drar slutsatsen att ämnet borde diskuteras mer för att minska risken att en relation blir för nära.

  • 433.
    Runolf, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Närvaro på och utanför scenen2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag ser närvaro som ett centralt begrepp inom sceniska konstformer. Jag upplever att närvaron talas om som något positivt som inträder då man blir berörd, men det talas inte lika mycket om vad den är och om eller hur man kan eftersträva och utveckla den. Närvaron har en tendens att mystifieras och blir på så vis svår att prata om.

    Genom intervjuer med fem personer inom områdena teater, musik och dans är denna undersökning ett försök att belysa och sätta ord på närvaron genom parametrarna synsätt (informanternas syn och definition av begreppet), metoder (informanternas metoder att arbeta med närvaron både i skapande situationen och utanför) samt pedagogiska förhållningssätt (informanternas förhållningssätt till närvaro i undervisningen).

    I undersökningen diskuteras informanternas definition av närvaron, vilket av naturliga skäl inte kan leda till någon absolut definition, då närvaro appellerar till en subjektiv upplevelse. Dock ser alla informanter närvaron som helt avgörande för om situationen berör eller inte. Vissa har en mer filosofisk ingång till närvaron medan andra har en teknisk och metodisk ingång. Definitionen av närvaro verkar vara starkt sammankopplad med metoden hos vissa. Gemensamt för alla beskrivningar är att närvaron är kommunikativ och något som uppstår uppstår mellan dig och situationen, d v s mellan dig och publiken, medspelaren, eleven, musiken, texten, rörelsen och intrycken.

    Jag undersöker också om det finns vissa basala förutsättningar för att närvaro ska kunna uppstå. Enligt informanter och litteratur verkar närvaron förutsätta: en god vilja att mötas, en koncentration, en sinnlig öppenhet, ett lyssnande, en acceptans, en flexibilitet, ett möte, en kommunikation, att göra på nytt, tillit, mod, ett ärligt uttryck bl a genom att skala av överflödiga skyddsmekanismer, samt att vara tillräckligt förberedd för uppgiften.

    Undersökningen visar att faktorer som underlättar närvaron är bland andra lyssnande, kommunikation, dialog, flexibilitet, improvisation, nyskapandet, positivt inställd publik, ett lugn och ett ärligt uttryck. Chi gong, mental träning, meditation och yoga nämns som metoder för att arbeta med närvaron. Även improvisation och lek är metoder som gynnar kreativiteten och närvaron.

    Lärarperspektivet diskuteras utifrån informanternas erfarenhet där de flesta menar att lyssnandet, att spegla och bekräfta eleven samt att ge ett forum för upplevelsen är de bästa metoderna i arbetet med närvaro. Att tala om närvaron med eleven tycker vissa är viktigt medan andra framhåller vikten av att inte prata fram närvaron och menar att närvaron uppträder lättast då läraren tar ett steg tillbaka och inte låser elevens upplevelse via orden. Närvaron är lika central på scenen som i undervisningssituationen.

  • 434.
    Rydberg, Jacob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Med gitarren som tolk: att genom gehör lära sig spela musik skriven för andra instrument på gitarr.2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 435.
    Sandborgh, Elisabet
    Kungl. Musikhögskolan.
    Om musikämnets betydelse: en jämförande undersökning mellan en musikklass och en normalklass1990Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 436.
    Sandh, Håkan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik- och kulturskolornas ideologi ur ett bildningsperspektiv2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I slutet av 1940-talet bildades de första kommunala musikskolorna med det namnet. Deras bakgrund var dels den frivilliga instrumentalundervisning som erbjöds på läroverken, privat undervisning – inte minst på piano – samt undervisning inom militärmusiken och orkesterföreningar. Allt detta smälte samman till musikcirklar – ofta drivna av studieförbund – som sedan nästan undantagslöst drevs vidare i form av kommunala musikskolor. De lokala variationerna var många. På 1970-talet hade i stort sett alla kommuner en kommunal musikskola.

    I denna uppsats försöker jag beskriva de första kommunala musikskolornas ideologi runt år 1950, och sedan även beskriva de första kommunala kulturskolornas[1] ideologi runt år 1990. Detta gör jag genom att tolka de idéer, traditioner och ambitioner som kan ses i offentliga dokument, vetenskapliga texter och andra dokument som beskriver pedagogiska idéer som fanns och påverkade beslutsfattandet. Jag gör detta i en hermeneutisk tradition genom en idé- och ideologianalys hämtad från samhällsvetenskapen. Metodiskt arbetar jag med begreppet dimensioner. Dessa utgår från de begrepp som karakteriserar bildning. På så sätt använder jag bildningen som ett raster för att tydligare se musikskolornas och kulturskolornas respektive ideologi.

    Mina forskningsfrågor är:

    Kan de första kommunala musikskolornas ideologi beskrivas i relation till bildningsbegreppet?

    Kan de första kommunala kulturskolornas ideologi beskrivas i relation till bildningsbegreppet?

    Bildningsbegreppet jag använder är hämtat från Gustavssons och Varkøys beskrivningar av vad som kännetecknar bildning: 

     Lärandet är en fri process

     Lärandet skapar sammanhang

     Lärandet skapar jämlikhet eller ojämlikhet

     Lärandet är icke-instrumentellt

    Organisationen av undervisningen på musikskolorna var starkt präglad av läroverken. Den innebar att musikskolorna var organiserade i terminer, en lektion i veckan och med starkt fokus på individen. Den enskilde elevens kunskaper i hanterandet av sitt instrument kom i första rummet, före samspel, eget skapande och även sång/körsång.

    Den ideologi som präglade musikskolorna hade samtidigt ett starkt folkbildande inslag. Alla barn skulle i demokratisk anda få möjlighet att både lära sig spela ett instrument och ta del av den goda kulturen. Med det senare avsågs främst den klassiska musiken.

    Svaret på min första forskningsfråga är att de första musikskolornas ideologi i hög grad var påverkad av bildningsbegreppet men att den samtidigt var starkt påverkad av traditionen från läroverk och folkskola.

    De kommunala kulturskolorna övertog senare mycket av musikskolornas ideologi. Samtidigt var ideologin i den tidens anda präglat av ett större intresse för elevernas eget skapande, för samverkan och att alla elever också skulle framträda. Flera kulturskolor sökte också få en ökad betydelse genom ett närmande till den obligatoriska skolan. Deras ideologi präglades också i hög grad av instrumentella mål som transfereffekter vid inlärning av andra skolämnen, lokaliseringsfaktorer m.fl.

    Svaret på min andra forskningsfråga är att de första kommunala kulturskolorna ideologiskt i viss mån var en del av bildningsrörelsen. Samtidigt önskade de bli en del av det obligatoriska skolväsendet och motiverade sin existens med instrumentella mål, varför de kan sägas alltmer ta avstånd från att bygga på en ideologi präglad av bildning.

    Med tanke på musik- och kulturskolorna storlek, över 200 000 deltagare, är det förvånande att all utveckling av dem skett genom lokala initiativ och att samordning och utveckling på nationell nivå i stort sett varit helt frånvarande under de epoker jag berör i denna uppsats. De kommunala musikskolorna, senare kulturskolorna, dominerades av ett görande, av enskilda lärares egna modeller för undervisning, i högre grad än formulerande av en genomtänkt ideologi eller för den delen metodik.

    [1] De kommunala kulturskolorna benämns oftast som ”kulturskolor”. I den statliga politik som beslutats under uppsatsens tillkomst benämns de som ”kommunala kulturskolor”. Jag använder därför det begreppet men för att göra texten lättare att läsa använder jag ibland de enklare formerna ”musikskola” och ”kulturskola”.  De står för samma sak.

     

     

  • 437.
    Schaffer, My
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Med kroppen som instrument: rösthälsa bland yrkesverksamma sångare2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som sångare utgörs instrumentet av kroppen vilket innebär att det inte finns någon möjlighet att lägga ifrån sig sitt instrument. Detta skiljer sångare från andra musiker och kan komma att påverka såväl yrkesliv som vardagsliv. Det finns en mängd olika riskfaktorer som skulle kunna innebära negativ påverkan på sångares rösthälsa. Exempel på dessa är brist på vila vid förkylning, ogynnsam medhörning samt tonarter som inte är anpassade efter den individuella sångarens röstläge. Tidigare forskning har dessutom visat att samma typ av röstproblem upplevs olika av sångare och ickesångare. Detta eftersom röstproblem påverkar sångarens möjlighet att utföra sitt yrke.

    Studien syftar till att undersöka hur yrkesverksamma sångare från olika genrer tar hand om sin röst och resonerar kring begreppet rösthälsa. Dessutom har sångares relation till rösthälsa i kommunikation med andra personer i musikbranchen undersökts. Vidare syftar studien till att synliggöra rådande diskursers inverkan på sångares möjlighet att praktiskt tillämpa positiva rösthälsomässiga åtgärder i yrkeslivet. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma sångare från olika genrer.

    Resultatet visar på att rösthälsa har olika stor plats i informanternas liv. Samtliga informanter uttrycker att oro för deras rösthälsa eller hälsa som på annat vis kan kopplas till yrket i viss utsträckning påverkar deras vardag. Studien visar inte på några signifikanta skillnader gällande kopplingen mellan genre och relationen till rösthälsa. En skillnad är dock att en rådande divadiskurs inom den klassiska traditionen skulle kunna påverka sångares rösthälsa positivt då de tillåts vila sina röster. Vidare visar resultaten på en möjlig skillnad gällande att diskurserna påverkas beroende av sångarens anställningsform. Informanterna uttrycker även att det är olika hur de blir bemötta av sina kollegor i musikbranschen när det gäller att våga säga till att de behöver vila rösten. Vidare forskning skulle kunna syfta till att undersöka hur sångpedagoger i gymnasieskolan aktivt arbetar med att inkludera rösthälsa i sångundervisningen. 

  • 438.
    Schaffer, My
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Samma instrument, olika sound: en jämförande studie av av klassisk sång och sång inom populärmusikgenrer2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa skillnader mellan klassisk sång och sång inom populärmusikgenrer. Dessa skillnader kommer att visa sig tydligt då jag som sångare verksam inom populärmusikgenrer själv praktiskt undersöker den klassiska sångtekniken. Eftersom jag är av uppfattningen att det är värdefullt för instrumentalpedagoger att kunna sätta sig in i känslan av att vara nybörjare strävar jag i projektet efter att kunna svara på frågan: Hur känns det när instrumentet man är van vid att behärska inte längre svarar som man vill?

    Studien genomfördes genom att jag tog sånglektioner i klassisk sång och dokumenterade arbetet genom att spela in och skriva loggbok efter lektioner och övningstillfällen. Studien kommer att få ett klingande resultat i form av inspelningar av ett klassiskt stycke, en låt från en populärmusikgenre, och två olika tolkningar av samma stycke.

    Resultatet visar att det bl.a. går att finna skillnader inom registerval, textning och vokalbildning samt käkens placering. Vid förändring av dessa faktorer upplevdes grundläggande delar inom sångtekniken såsom stödarbete, vibrato och andning svåra. 

  • 439.
    Schmidt, Maj
    Kungl. Musikhögskolan.
    Kompetensutveckling och fortbildning av lärarutbildare i musik vid tre lärarhögskolor200?Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 440.
    Schröder, Malin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Språkkör som medel för språkutveckling: Om körundervisning i det flerspråkiga klassrummet2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks hur körsång kan användas som verktyg för språkutveckling. Syftet är att undersöka på vilka sätt en spåkkör kan vara en tillgång i deltagarnas språkutveckling i ett andraspråk (svenska). För att undersöka detta har en observation av en körlektion med en språkkör gjorts, samt intervjuer med både körledare och deltagare. Resultaten visar att kören hjälper deltagarna att utveckla svenskan, men att den också ger flera andra positiva aspekter. Exempelvis känner sig deltagarna glada när de sjunger, de känner styrka och trygghet från den övriga gruppen, och en av deltagarna berättar att kören och sången är viktig för hennes personliga utveckling. Det visar sig också att kören blir en plats där deltagarna får träffa andra personer som är på väg in i det svenska samhället, vilket kan bidra till att man hjälper varandra. Slutsatsen är att en språkkör kan vara ett bra verktyg för att lära sig svenska, då sång både är ett bra verktyg för att träna språk, och kören också ger tillfälle för deltagarna att lära känna nya personer som får mötas i både en fysisk, social, mental och musikalisk gemenskap.

  • 441.
    Schönning, Annika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Livslångt lärande: en studie om orkestermusiker i "den tredje åldern"2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I orkestermiljön blir det livslånga lärandet konkretiserat då varje arbetsvecka innebär instudering av ett nytt konsertprogram med därpå följande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska lärandet hos erfarna orkestermusiker i ”den tredje åldern”; mellan 50 och 65 år. Sju orkestermusiker intervjuades. Alla respondenterna berättade om glädjen i att vara en del av det musikaliska sammanhanget. Det framkom att vissa arbetsmetoder förändrats över tid som ett resultat av erfarenhet, men också till följd av kroppsligt och mentalt slitage. Berättelserna klargjorde svårigheten att verbalt beskriva inlärningsprocessen liksom att särskilja ett individuellt lärande från ett kollektivt lärande. Individen är en del av kontextens ständigt ackumulerande kunskapstradition. Med hjälp av ett kulturpsykologiskt och ett sociokulturellt perspektiv som uppsatsens teoretiska ansats kunde den väv av interaktioner, samspel och lärande som pågår i den specifika kontexten tydliggöras. Studien innehöll även frågor om hur orkestermusikerna önskade upprätthålla bästa möjliga spelkondition under hela yrkeslivet. Respondenternas berättelser visade hur tankar om kollektivets utveckling helt dominerar över tankar om individens eget kompetensbevarande. Ett viktigt bidrag med denna uppsats blir därför att väcka diskussion om en plan för ”restaurering” av orkestermusiker i ”den tredje åldern”.

  • 442.
    Seppänen, Ethel
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Wallén, Jenny
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att läsa sången och sjunga texten: om hur klassiska sångare arbetar med textgestaltning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning syftar till att beskriva hur klassiska sångare arbetar med gestaltning av sångtext inom romansgenren. I viss mån jämförs dessa strategier med hur skådespelare arbetar. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sammanlagt sju personer: tre sångare, två skådespelare och två personer som både är utbildade skådespelare och sångare.

    I bakgrunden till undersökningen har huvudsakligen litteratur kring romanssång och gestaltning använts, för att presentera vad som redan finns skrivet inom ämnesområdet eller i angränsande ämnesområden.

    Resultaten visar bl.a. att intervjupersonerna upplever texten som viktig, men arbetar med gestaltningen av den på väldigt olika sätt. Resultaten visar också att sångarna inte har fått någon specifik träning i textgestaltning, och generellt sett uttrycker sig mer abstrakt kring sina gestaltningsmetoder än skådespelarna.

  • 443.
    Severinson, Filip
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Herbie Hancocks Man-Child: en analys och en hyllning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att transkribera alla instrument från Herbie Hancocks album Man- Child från 1975. Detta sammanställdes till ett partitur som sedan analyserades för att se hur musiken var arrangerad och se hur instrumenten samspelade. Som verktyg för notering användes programmet Sibelius 7.

    !

    Bakgrunden till projektet är bland annat ett behov av bra undervisningsmaterial i ensemble på hög nivå inom genren jazz-funk. Materialet som detta arbete resulterade i är en bristvara i denna genre då den mest är gehörsbaserad i inlärning och undervisning. !

    Resultatet av projektet är ett utförligt partitur med stämmor för blåsinstrument, ackordinstrument, bas, slagverk och trummor. I detta ges en ny visuell bild av musiken då man tydligt ser hur allting är uppbyggt på call and response mellan instrumenten.

  • 444.
    Severinson, Filip
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur får jag igång bandet?: Observationsstudie inom ensemblemetodik2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att studera olika ensemblelärares strategier för att öka elevernas delaktighet. Lärarna arbetar på gymnasiets estetiska program. Ett särskilt fokus ligger på inledningen av undervisningen. För att utveckla syftet ställs följande frågor: Hur ser inledningen av lektionerna ut, är alla elever delaktiga från starten? På vilket sätt förebildar ensemblelärarna? Hur kommunicerar ensemblelärarna med eleverna?

    Som metod används en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade observationer. Tre olika lärare på två gymnasieskolor i Stockholm observeras. Dokumentation genomförs med hjälp av ett observationsschema och genom videodokumentering. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen hämtas från det sociokulturella perspektivet.

    Resultatet av undersökningen visar att lärarnas sätt att undervisa är situerat i respektive undervisningssituation och dess miljö. Lärarnas situerade förhållningssätt i undervisningen utförs på så vis att lärarna anpassar sin ledartyp till elevernas nivå, allmänna inställning och genreinriktning. En gemensam slutsats för samtliga observationer är att lärarna tillför mycket till ensembleundervisningen och dess elever genom att själva vara med och spela eller sjunga. Detta görs på huvudsakligen två sätt: genom förebildning eller genom ackompanjemang.

  • 445.
    Severinsson, Johanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Transformation från A till B: Vad sker i processen mellan förväntningar och insikt? En studie i musikalisk kreativ transformation2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att utforska upplevelsen av musikaliskt skapande. Hur upplever vi ett kreativt skapande? Vad är det som sker i processen? Vem är det som bestämmer vad som är musik? Genom observationer och intervjuer har jag analyserat vilka begrepp som kommer fram när mina informanter pratar om en kreativ process. Utifrån hermaneutiska antaganden om att en process är tolkningsbar och leder från en punkt till en annan har jag önskat få en djupare förståelse för vad som är tolkningsbart i informanternas upplevelser av processen. Utgångspunkten är att sanningen förändras lite för var gång en ny erfarenhet äger rum. En så kallad transformation. För att få fatt på essensen (”sanningen”) i mina frågeställningar har jag använt mig av kvalitativ forskning och försökt att inta ett fenomenologiskt perspektiv. Med deduktiv ansats har jag förhållit mig till den data jag har fått fram. Resultatet visar på att många av mina antaganden bekräftas vad gäller den transformation som efterfrågades. En problematik som framkommit i studien är den att kreativa processer är svåra att mäta och bedöma. De är inte heller lika värderade i en ekonomistyrd samtid som matematik, teknik eller fysik.

  • 446.
    Sherman, Philip
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Boots and cats!: Beatboxing from a pedagogical perspective2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis attempts to discover how and when beatboxers learn this art form, and also if that differs depending on when they were born. My hypothesis was that beatboxers who grew up without the aid of YouTube and similar online resources learned it in a fundamentally different way than those born into the Internet Age. I also wanted to find out if they were happy about the way they learned beatboxing, or if they in general would have preferred a more methodical and pedagogical structure to their learning.

    I posted a questionnaire on numerous social media forums in addition to personally sending it to many beatboxing friends and acquaintances, receiving 47 replies in total. Most respondents had learned beatboxing in high school or college, but many of the younger beatboxers had learned it earlier, which I believe is due to its increasing popularity.

    The study found that while approximately a third of the respondents were happy with the way they had learned, nearly half expressed a wish for a more structured, methodical learning process or a teacher to help them progress.

    I believe the findings of this study highlight a need for beatboxing to be included as a future instrument in music pedagogy education programs to help the next generation of beatboxers in the progression of this art form.

  • 447.
    Sherman, Philip
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Thtm, pff, pssh!: the pedagogy behind vocal percussion2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 448.
    Sigeman, Charlotta
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Låtskrivande: En jämförelse av metoder innan och efter låtskrivarkurs2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Projektet handlar om att jag ska göra mig medveten om vilka metoder jag använder vid låtskrivande. För att kunna göra det har jag parallellt med detta arbete gått en låtskrivarkurs där föreläsarna har beskrivit olika metoder. Genom att reflektera över vad föreläsarna sagt har jag kunnat verbalisera mina egna metoder, för att i framtiden ha fler och medvetna verktyg i mitt fortsatta låtskrivande.

  • 449.
    Sigeman, Lotta
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att börja från noll?: en studie av hur olika pedagoger lär ut komposition till nybörjare2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur man kan arbeta med elever/deltagare som saknar förkunskaper i låtskrivande. I denna studie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med ett par musikpedagoger och av tidigare forskning som berör ämnet. Kapitlet om tidigare forskning innefattar litteratur som berör kreativitet, frågan om huruvida vi alla har förkunskaper eller inte, eventuellt användande av digitala verktyg, musikskapande i skolan och andra närliggande begrepp. Den tidigare forskningen ställs sedan mot resultatet i diskussionskapitlet.

    Undersökningen utgår inte från skolans musikundervisning och dess läroplan utan fokuserar istället på hur man rent generellt kan arbeta med nybörjare och komponerande. Jag vill undersöka och förhoppningsvis få verktyg i hur man lär ut skapande av musik, av att skriva låtar.

    Slutsatserna av min undersökning visar på det komplexa arbetet pedagoger utför för att få elever och kursdeltagare att komma igång, hitta inspiration och kreativitet rörande låtskriveri. Flexibilitet, lyhördhet och innovationsförmåga verkar vara tillgångar som är essentiella för pedagogers undervisningssituation.

  • 450.
    Sikborn Erixon, Sanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kunskapskrav och läromedel: om förutsättningarna för kvalitativt likvärdig undervisning i gitarr på estetiska programmet2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
6789101112 401 - 450 av 564
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf