Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
67891011 401 - 450 av 524
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 401.
    Runolf, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Närvaro på och utanför scenen2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag ser närvaro som ett centralt begrepp inom sceniska konstformer. Jag upplever att närvaron talas om som något positivt som inträder då man blir berörd, men det talas inte lika mycket om vad den är och om eller hur man kan eftersträva och utveckla den. Närvaron har en tendens att mystifieras och blir på så vis svår att prata om.

    Genom intervjuer med fem personer inom områdena teater, musik och dans är denna undersökning ett försök att belysa och sätta ord på närvaron genom parametrarna synsätt (informanternas syn och definition av begreppet), metoder (informanternas metoder att arbeta med närvaron både i skapande situationen och utanför) samt pedagogiska förhållningssätt (informanternas förhållningssätt till närvaro i undervisningen).

    I undersökningen diskuteras informanternas definition av närvaron, vilket av naturliga skäl inte kan leda till någon absolut definition, då närvaro appellerar till en subjektiv upplevelse. Dock ser alla informanter närvaron som helt avgörande för om situationen berör eller inte. Vissa har en mer filosofisk ingång till närvaron medan andra har en teknisk och metodisk ingång. Definitionen av närvaro verkar vara starkt sammankopplad med metoden hos vissa. Gemensamt för alla beskrivningar är att närvaron är kommunikativ och något som uppstår uppstår mellan dig och situationen, d v s mellan dig och publiken, medspelaren, eleven, musiken, texten, rörelsen och intrycken.

    Jag undersöker också om det finns vissa basala förutsättningar för att närvaro ska kunna uppstå. Enligt informanter och litteratur verkar närvaron förutsätta: en god vilja att mötas, en koncentration, en sinnlig öppenhet, ett lyssnande, en acceptans, en flexibilitet, ett möte, en kommunikation, att göra på nytt, tillit, mod, ett ärligt uttryck bl a genom att skala av överflödiga skyddsmekanismer, samt att vara tillräckligt förberedd för uppgiften.

    Undersökningen visar att faktorer som underlättar närvaron är bland andra lyssnande, kommunikation, dialog, flexibilitet, improvisation, nyskapandet, positivt inställd publik, ett lugn och ett ärligt uttryck. Chi gong, mental träning, meditation och yoga nämns som metoder för att arbeta med närvaron. Även improvisation och lek är metoder som gynnar kreativiteten och närvaron.

    Lärarperspektivet diskuteras utifrån informanternas erfarenhet där de flesta menar att lyssnandet, att spegla och bekräfta eleven samt att ge ett forum för upplevelsen är de bästa metoderna i arbetet med närvaro. Att tala om närvaron med eleven tycker vissa är viktigt medan andra framhåller vikten av att inte prata fram närvaron och menar att närvaron uppträder lättast då läraren tar ett steg tillbaka och inte låser elevens upplevelse via orden. Närvaron är lika central på scenen som i undervisningssituationen.

  • 402.
    Rydberg, Jacob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Med gitarren som tolk: att genom gehör lära sig spela musik skriven för andra instrument på gitarr.2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 403.
    Sandborgh, Elisabet
    Kungl. Musikhögskolan.
    Om musikämnets betydelse: en jämförande undersökning mellan en musikklass och en normalklass1990Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 404.
    Sandh, Håkan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik- och kulturskolornas ideologi ur ett bildningsperspektiv2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I slutet av 1940-talet bildades de första kommunala musikskolorna med det namnet. Deras bakgrund var dels den frivilliga instrumentalundervisning som erbjöds på läroverken, privat undervisning – inte minst på piano – samt undervisning inom militärmusiken och orkesterföreningar. Allt detta smälte samman till musikcirklar – ofta drivna av studieförbund – som sedan nästan undantagslöst drevs vidare i form av kommunala musikskolor. De lokala variationerna var många. På 1970-talet hade i stort sett alla kommuner en kommunal musikskola.

    I denna uppsats försöker jag beskriva de första kommunala musikskolornas ideologi runt år 1950, och sedan även beskriva de första kommunala kulturskolornas[1] ideologi runt år 1990. Detta gör jag genom att tolka de idéer, traditioner och ambitioner som kan ses i offentliga dokument, vetenskapliga texter och andra dokument som beskriver pedagogiska idéer som fanns och påverkade beslutsfattandet. Jag gör detta i en hermeneutisk tradition genom en idé- och ideologianalys hämtad från samhällsvetenskapen. Metodiskt arbetar jag med begreppet dimensioner. Dessa utgår från de begrepp som karakteriserar bildning. På så sätt använder jag bildningen som ett raster för att tydligare se musikskolornas och kulturskolornas respektive ideologi.

    Mina forskningsfrågor är:

    Kan de första kommunala musikskolornas ideologi beskrivas i relation till bildningsbegreppet?

    Kan de första kommunala kulturskolornas ideologi beskrivas i relation till bildningsbegreppet?

    Bildningsbegreppet jag använder är hämtat från Gustavssons och Varkøys beskrivningar av vad som kännetecknar bildning: 

     Lärandet är en fri process

     Lärandet skapar sammanhang

     Lärandet skapar jämlikhet eller ojämlikhet

     Lärandet är icke-instrumentellt

    Organisationen av undervisningen på musikskolorna var starkt präglad av läroverken. Den innebar att musikskolorna var organiserade i terminer, en lektion i veckan och med starkt fokus på individen. Den enskilde elevens kunskaper i hanterandet av sitt instrument kom i första rummet, före samspel, eget skapande och även sång/körsång.

    Den ideologi som präglade musikskolorna hade samtidigt ett starkt folkbildande inslag. Alla barn skulle i demokratisk anda få möjlighet att både lära sig spela ett instrument och ta del av den goda kulturen. Med det senare avsågs främst den klassiska musiken.

    Svaret på min första forskningsfråga är att de första musikskolornas ideologi i hög grad var påverkad av bildningsbegreppet men att den samtidigt var starkt påverkad av traditionen från läroverk och folkskola.

    De kommunala kulturskolorna övertog senare mycket av musikskolornas ideologi. Samtidigt var ideologin i den tidens anda präglat av ett större intresse för elevernas eget skapande, för samverkan och att alla elever också skulle framträda. Flera kulturskolor sökte också få en ökad betydelse genom ett närmande till den obligatoriska skolan. Deras ideologi präglades också i hög grad av instrumentella mål som transfereffekter vid inlärning av andra skolämnen, lokaliseringsfaktorer m.fl.

    Svaret på min andra forskningsfråga är att de första kommunala kulturskolorna ideologiskt i viss mån var en del av bildningsrörelsen. Samtidigt önskade de bli en del av det obligatoriska skolväsendet och motiverade sin existens med instrumentella mål, varför de kan sägas alltmer ta avstånd från att bygga på en ideologi präglad av bildning.

    Med tanke på musik- och kulturskolorna storlek, över 200 000 deltagare, är det förvånande att all utveckling av dem skett genom lokala initiativ och att samordning och utveckling på nationell nivå i stort sett varit helt frånvarande under de epoker jag berör i denna uppsats. De kommunala musikskolorna, senare kulturskolorna, dominerades av ett görande, av enskilda lärares egna modeller för undervisning, i högre grad än formulerande av en genomtänkt ideologi eller för den delen metodik.

    [1] De kommunala kulturskolorna benämns oftast som ”kulturskolor”. I den statliga politik som beslutats under uppsatsens tillkomst benämns de som ”kommunala kulturskolor”. Jag använder därför det begreppet men för att göra texten lättare att läsa använder jag ibland de enklare formerna ”musikskola” och ”kulturskola”.  De står för samma sak.

     

     

  • 405.
    Schaffer, My
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Med kroppen som instrument: rösthälsa bland yrkesverksamma sångare2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som sångare utgörs instrumentet av kroppen vilket innebär att det inte finns någon möjlighet att lägga ifrån sig sitt instrument. Detta skiljer sångare från andra musiker och kan komma att påverka såväl yrkesliv som vardagsliv. Det finns en mängd olika riskfaktorer som skulle kunna innebära negativ påverkan på sångares rösthälsa. Exempel på dessa är brist på vila vid förkylning, ogynnsam medhörning samt tonarter som inte är anpassade efter den individuella sångarens röstläge. Tidigare forskning har dessutom visat att samma typ av röstproblem upplevs olika av sångare och ickesångare. Detta eftersom röstproblem påverkar sångarens möjlighet att utföra sitt yrke.

    Studien syftar till att undersöka hur yrkesverksamma sångare från olika genrer tar hand om sin röst och resonerar kring begreppet rösthälsa. Dessutom har sångares relation till rösthälsa i kommunikation med andra personer i musikbranchen undersökts. Vidare syftar studien till att synliggöra rådande diskursers inverkan på sångares möjlighet att praktiskt tillämpa positiva rösthälsomässiga åtgärder i yrkeslivet. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma sångare från olika genrer.

    Resultatet visar på att rösthälsa har olika stor plats i informanternas liv. Samtliga informanter uttrycker att oro för deras rösthälsa eller hälsa som på annat vis kan kopplas till yrket i viss utsträckning påverkar deras vardag. Studien visar inte på några signifikanta skillnader gällande kopplingen mellan genre och relationen till rösthälsa. En skillnad är dock att en rådande divadiskurs inom den klassiska traditionen skulle kunna påverka sångares rösthälsa positivt då de tillåts vila sina röster. Vidare visar resultaten på en möjlig skillnad gällande att diskurserna påverkas beroende av sångarens anställningsform. Informanterna uttrycker även att det är olika hur de blir bemötta av sina kollegor i musikbranschen när det gäller att våga säga till att de behöver vila rösten. Vidare forskning skulle kunna syfta till att undersöka hur sångpedagoger i gymnasieskolan aktivt arbetar med att inkludera rösthälsa i sångundervisningen. 

  • 406.
    Schaffer, My
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Samma instrument, olika sound: en jämförande studie av av klassisk sång och sång inom populärmusikgenrer2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa skillnader mellan klassisk sång och sång inom populärmusikgenrer. Dessa skillnader kommer att visa sig tydligt då jag som sångare verksam inom populärmusikgenrer själv praktiskt undersöker den klassiska sångtekniken. Eftersom jag är av uppfattningen att det är värdefullt för instrumentalpedagoger att kunna sätta sig in i känslan av att vara nybörjare strävar jag i projektet efter att kunna svara på frågan: Hur känns det när instrumentet man är van vid att behärska inte längre svarar som man vill?

    Studien genomfördes genom att jag tog sånglektioner i klassisk sång och dokumenterade arbetet genom att spela in och skriva loggbok efter lektioner och övningstillfällen. Studien kommer att få ett klingande resultat i form av inspelningar av ett klassiskt stycke, en låt från en populärmusikgenre, och två olika tolkningar av samma stycke.

    Resultatet visar att det bl.a. går att finna skillnader inom registerval, textning och vokalbildning samt käkens placering. Vid förändring av dessa faktorer upplevdes grundläggande delar inom sångtekniken såsom stödarbete, vibrato och andning svåra. 

  • 407.
    Schmidt, Maj
    Kungl. Musikhögskolan.
    Kompetensutveckling och fortbildning av lärarutbildare i musik vid tre lärarhögskolor200?Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 408.
    Schönning, Annika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Livslångt lärande: en studie om orkestermusiker i "den tredje åldern"2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I orkestermiljön blir det livslånga lärandet konkretiserat då varje arbetsvecka innebär instudering av ett nytt konsertprogram med därpå följande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska lärandet hos erfarna orkestermusiker i ”den tredje åldern”; mellan 50 och 65 år. Sju orkestermusiker intervjuades. Alla respondenterna berättade om glädjen i att vara en del av det musikaliska sammanhanget. Det framkom att vissa arbetsmetoder förändrats över tid som ett resultat av erfarenhet, men också till följd av kroppsligt och mentalt slitage. Berättelserna klargjorde svårigheten att verbalt beskriva inlärningsprocessen liksom att särskilja ett individuellt lärande från ett kollektivt lärande. Individen är en del av kontextens ständigt ackumulerande kunskapstradition. Med hjälp av ett kulturpsykologiskt och ett sociokulturellt perspektiv som uppsatsens teoretiska ansats kunde den väv av interaktioner, samspel och lärande som pågår i den specifika kontexten tydliggöras. Studien innehöll även frågor om hur orkestermusikerna önskade upprätthålla bästa möjliga spelkondition under hela yrkeslivet. Respondenternas berättelser visade hur tankar om kollektivets utveckling helt dominerar över tankar om individens eget kompetensbevarande. Ett viktigt bidrag med denna uppsats blir därför att väcka diskussion om en plan för ”restaurering” av orkestermusiker i ”den tredje åldern”.

  • 409.
    Seppänen, Ethel
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Wallén, Jenny
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att läsa sången och sjunga texten: om hur klassiska sångare arbetar med textgestaltning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning syftar till att beskriva hur klassiska sångare arbetar med gestaltning av sångtext inom romansgenren. I viss mån jämförs dessa strategier med hur skådespelare arbetar. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sammanlagt sju personer: tre sångare, två skådespelare och två personer som både är utbildade skådespelare och sångare.

    I bakgrunden till undersökningen har huvudsakligen litteratur kring romanssång och gestaltning använts, för att presentera vad som redan finns skrivet inom ämnesområdet eller i angränsande ämnesområden.

    Resultaten visar bl.a. att intervjupersonerna upplever texten som viktig, men arbetar med gestaltningen av den på väldigt olika sätt. Resultaten visar också att sångarna inte har fått någon specifik träning i textgestaltning, och generellt sett uttrycker sig mer abstrakt kring sina gestaltningsmetoder än skådespelarna.

  • 410.
    Severinson, Filip
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Herbie Hancocks Man-Child: en analys och en hyllning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att transkribera alla instrument från Herbie Hancocks album Man- Child från 1975. Detta sammanställdes till ett partitur som sedan analyserades för att se hur musiken var arrangerad och se hur instrumenten samspelade. Som verktyg för notering användes programmet Sibelius 7.

    !

    Bakgrunden till projektet är bland annat ett behov av bra undervisningsmaterial i ensemble på hög nivå inom genren jazz-funk. Materialet som detta arbete resulterade i är en bristvara i denna genre då den mest är gehörsbaserad i inlärning och undervisning. !

    Resultatet av projektet är ett utförligt partitur med stämmor för blåsinstrument, ackordinstrument, bas, slagverk och trummor. I detta ges en ny visuell bild av musiken då man tydligt ser hur allting är uppbyggt på call and response mellan instrumenten.

  • 411.
    Severinson, Filip
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur får jag igång bandet?: Observationsstudie inom ensemblemetodik2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att studera olika ensemblelärares strategier för att öka elevernas delaktighet. Lärarna arbetar på gymnasiets estetiska program. Ett särskilt fokus ligger på inledningen av undervisningen. För att utveckla syftet ställs följande frågor: Hur ser inledningen av lektionerna ut, är alla elever delaktiga från starten? På vilket sätt förebildar ensemblelärarna? Hur kommunicerar ensemblelärarna med eleverna?

    Som metod används en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade observationer. Tre olika lärare på två gymnasieskolor i Stockholm observeras. Dokumentation genomförs med hjälp av ett observationsschema och genom videodokumentering. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen hämtas från det sociokulturella perspektivet.

    Resultatet av undersökningen visar att lärarnas sätt att undervisa är situerat i respektive undervisningssituation och dess miljö. Lärarnas situerade förhållningssätt i undervisningen utförs på så vis att lärarna anpassar sin ledartyp till elevernas nivå, allmänna inställning och genreinriktning. En gemensam slutsats för samtliga observationer är att lärarna tillför mycket till ensembleundervisningen och dess elever genom att själva vara med och spela eller sjunga. Detta görs på huvudsakligen två sätt: genom förebildning eller genom ackompanjemang.

  • 412.
    Severinsson, Johanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Transformation från A till B: Vad sker i processen mellan förväntningar och insikt? En studie i musikalisk kreativ transformation2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att utforska upplevelsen av musikaliskt skapande. Hur upplever vi ett kreativt skapande? Vad är det som sker i processen? Vem är det som bestämmer vad som är musik? Genom observationer och intervjuer har jag analyserat vilka begrepp som kommer fram när mina informanter pratar om en kreativ process. Utifrån hermaneutiska antaganden om att en process är tolkningsbar och leder från en punkt till en annan har jag önskat få en djupare förståelse för vad som är tolkningsbart i informanternas upplevelser av processen. Utgångspunkten är att sanningen förändras lite för var gång en ny erfarenhet äger rum. En så kallad transformation. För att få fatt på essensen (”sanningen”) i mina frågeställningar har jag använt mig av kvalitativ forskning och försökt att inta ett fenomenologiskt perspektiv. Med deduktiv ansats har jag förhållit mig till den data jag har fått fram. Resultatet visar på att många av mina antaganden bekräftas vad gäller den transformation som efterfrågades. En problematik som framkommit i studien är den att kreativa processer är svåra att mäta och bedöma. De är inte heller lika värderade i en ekonomistyrd samtid som matematik, teknik eller fysik.

  • 413.
    Sherman, Philip
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Boots and cats!: Beatboxing from a pedagogical perspective2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis attempts to discover how and when beatboxers learn this art form, and also if that differs depending on when they were born. My hypothesis was that beatboxers who grew up without the aid of YouTube and similar online resources learned it in a fundamentally different way than those born into the Internet Age. I also wanted to find out if they were happy about the way they learned beatboxing, or if they in general would have preferred a more methodical and pedagogical structure to their learning.

    I posted a questionnaire on numerous social media forums in addition to personally sending it to many beatboxing friends and acquaintances, receiving 47 replies in total. Most respondents had learned beatboxing in high school or college, but many of the younger beatboxers had learned it earlier, which I believe is due to its increasing popularity.

    The study found that while approximately a third of the respondents were happy with the way they had learned, nearly half expressed a wish for a more structured, methodical learning process or a teacher to help them progress.

    I believe the findings of this study highlight a need for beatboxing to be included as a future instrument in music pedagogy education programs to help the next generation of beatboxers in the progression of this art form.

  • 414.
    Sherman, Philip
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Thtm, pff, pssh!: the pedagogy behind vocal percussion2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 415.
    Sigeman, Charlotta
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Låtskrivande: En jämförelse av metoder innan och efter låtskrivarkurs2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Projektet handlar om att jag ska göra mig medveten om vilka metoder jag använder vid låtskrivande. För att kunna göra det har jag parallellt med detta arbete gått en låtskrivarkurs där föreläsarna har beskrivit olika metoder. Genom att reflektera över vad föreläsarna sagt har jag kunnat verbalisera mina egna metoder, för att i framtiden ha fler och medvetna verktyg i mitt fortsatta låtskrivande.

  • 416.
    Sigeman, Lotta
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att börja från noll?: en studie av hur olika pedagoger lär ut komposition till nybörjare2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur man kan arbeta med elever/deltagare som saknar förkunskaper i låtskrivande. I denna studie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med ett par musikpedagoger och av tidigare forskning som berör ämnet. Kapitlet om tidigare forskning innefattar litteratur som berör kreativitet, frågan om huruvida vi alla har förkunskaper eller inte, eventuellt användande av digitala verktyg, musikskapande i skolan och andra närliggande begrepp. Den tidigare forskningen ställs sedan mot resultatet i diskussionskapitlet.

    Undersökningen utgår inte från skolans musikundervisning och dess läroplan utan fokuserar istället på hur man rent generellt kan arbeta med nybörjare och komponerande. Jag vill undersöka och förhoppningsvis få verktyg i hur man lär ut skapande av musik, av att skriva låtar.

    Slutsatserna av min undersökning visar på det komplexa arbetet pedagoger utför för att få elever och kursdeltagare att komma igång, hitta inspiration och kreativitet rörande låtskriveri. Flexibilitet, lyhördhet och innovationsförmåga verkar vara tillgångar som är essentiella för pedagogers undervisningssituation.

  • 417.
    Sikborn Erixon, Sanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kunskapskrav och läromedel: om förutsättningarna för kvalitativt likvärdig undervisning i gitarr på estetiska programmet2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 418.
    Simonsson, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kvinna och musikproducent: musikproduktionsyrket ur ett genusperspektiv2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här examensarbetet är att göra en kvalitativ studie av arbetet som musikproducent med avseende på genusskillnader och genom det få en djupare inblick i kvinnliga musikproducenters arbetssituation. Jag undersöker vilka svårigheter som uppstår på grund av att man är kvinna, men även vilka möjligheter som ges. Finns några betydelsefulla skillnader mellan manliga och kvinnliga musikproducenter som gör att arbetet blir svårare för kvinnor? Metoden för undersökningen är intervjuer med fyra kvinnliga och fyra manliga musikproducenter. Slutsatsen av undersökningen är de kvinnor och män jag intervjuade hade en liknande syn på sitt arbete, men att det uppkommer vissa svårigheter för kvinnor på grund av att de så pass underrepresenterade bland musikproducenter.

  • 419.
    Sivard, Ingrid
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Körkomposition: spelrum åt min skapanderöst2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta självständiga arbete tog jag för första gången chansen att ägna mig åt komposition för kör. Jag iakttog och dokumenterade den initialt krävande processen att komma igång, men också känslan av att det lossnade efter att avgörande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och två tonsatta dikter av Catharina Östman. I arbetet har jag lärt mig att jag har mycket gemensamt med andra kreativa människor och att skaparprocessen är en ömtålig balansgång mellan strukturerat kämpande och inspirationsgivande ögonblick.

  • 420.
    Siwertz, Björn
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gehörsbaserad Ensemble: att lära ut svåra låtar på gehör och genom att förebilda på instrument2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 421.
    Siwertz, Björn
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Plankning: att ta ut låtar snabbt och effektivt2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna text behandlar plankning, det vill säga inlärning av musik ifrån inspelningar. Plankningåsyftar för det här arbetet både plankning av sitt eget instruments stämma i en given låt samtinlärning av den stämman. En annan vanlig betydelse – som inte berörs i detta arbete – är attplankning även innefattar transkribering, det vill säga att skriva ned det som plankas inotskrift. Studien har gjorts med en rockensemble med musiker på musikhögskolenivå.Deltagarna har fått planka totalt fem låtar enskilt och sedan spelat dessa låtar tillsammans utannoter eller minnesanteckningar. De plankade bara sina egna stämmor. Sedan har deltagarnaoch jag i grupp diskuterat hur deras plankning gått och hur de ser på resultatet, vilket i det härfallet var en genomspelning av en låt. I själva plankningsmomentet var däremot bådeminnesanteckningar och noter tillåtet att använda. Arbetet tyder på att det inte finns en givenstrategi för plankning som fungerar oavsett vilken låt man plankar eller vilket instrument manspelar. För den som bara plankar sitt eget instrument är fokus på att göra det så enkelt sommöjligt för sig, och bara memorera minsta möjliga mängd informationsmängd för att kunnaspela låten. Alla deltagarna tog hänsyn till låtarnas rytmer, groove, tempo och känsla i sinaplankningar. Utöver det var det flera saker som bara vissa av deltagarna behövde ta hänsyntill, beroende på vilken låt de plankade, såsom låtens form, ackordföljd, melodi, tonart, text,innebörd och dynamik.

  • 422.
    Sjöberg, Kristina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Att bli människa": en grundad teori om musiklekens legitimitet i förskolans toddlarverksamhet2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar frågan om musiklekens betydelse för de yngsta barnen (1-3 år) i förskolan. I just denna målgrupp är gränserna för omsorg, lek och lärande tämligen flytande. Den svenska förskolan har en lång tradition av att använda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna för givna. Det finns därför skäl att både identifiera och definiera Musikleken.Syftet med studien är att belysa en Musiklekens legitimitet i förskolans toddlarverksamhet; hur tänker förskollärare, barnskötare och musikpedagoger kring musiklekens betydelse i verksamheten?Metoden som tillämpas är Grundad teori (Grounded theory). Ur data, vilka i denna studie utgörs av kvalitativa intervjuer, och enligt ett metodologiskt regelverk genereras slutligen en teori. Denna teori är således studiens resultat.Den grundade teorin i den här studien åskådliggör en musiklek, som med variation och bredd omfattar stora delar av Läroplanens mål och riktlinjer. Den belyser också en musiklekens legitimitet som kan ha en grundläggande betydelse för barnens utveckling och lärande: musikaliskt, socialt och kognitivt. En rådande helhetssyn på det lilla barnet uttrycks i den grundade teorins kärnkategori – ”Att bli människa”.

  • 423.
    Sjöblom, Josef
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lära på gehör i kör: gehörsbaserad inlärning som didaktiskt redskap2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 424.
    Sjögren, Anna
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musikskapande: den historiska framväxten och analysmodell utifrån läroplanerna för den svenska grundskolan1995Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 425.
    Sjökvist, Claes
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Norberg, Samuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gruppundervisning på gott och ont? En jämförande studie om åsikter kring två instrumentala undervisningsformer i musikskolan1998Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 426.
    Sjöström, Christer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. LakePowerMusic.
    Melodisk koordination: progressionens belöning i koordinationens intrinsikala skeende2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur musikhögskolestuderande med trummor som huvudinstrument uppfattar hur melodisk koordination påverkar deras lärande. Övningarna är specifikt konstruerade för trumset för att fungera som ett verktyg till att öppna upp den musikaliska lyhördheten och periodkänslan samt vara en effektiv övning för koordination och balans. I denna studie deltog fem informanter under utbildning på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Metoden som användes var att genom loggböcker från informanterna analysera deras beskrivningar av min frågeställning. För att få fram underlag för analys av undersökningen har informanterna fått fem frågor att besvaras under den 10 veckors period då de arbetade med övningarna. I resultatet beskrev informanterna hur de uppfattade sin progression och hur de verkade förändra sin medvetenhet om denna mellan tillfällena. Resultaten visar att informanterna upplevde att deras rytmiska gehör samt musikaliska periodkänsla förbättrats. De erfor även att övningarna förstärkte deras timing och inspirerade till nytt melodiskt synsätt. I kapitlet diskussion ligger betoningen på den ifrågasättande aspekten: Vad är resultatet av denna studie och har forskningsfrågorna besvarats. 

  • 427.
    Sleumer, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    När flow infinner sig: En litteraturstudie om flow i musikundervisning på grundskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks och jämförs tre vetenskapliga texter från 2000-talet som handlar om hur och när individuella flowupplevelser och gruppflow uppstår i musikundervisning på grundskolan. Fokus för studien är vilka metoder som har utvecklats för att främja flow i undervisning generellt och mer specifikt i musikundervisning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar används metoden allmän litteraturstudie med systematisk ansats samt en informell intervju med två framstående forskare inom gruppflow och team flow samt flow i undervisning. De utvalda texterna har analyserats och granskats kvalitets- och kunskapskritiskt och studiens vetenskapliga ansats är Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Föreliggande studies huvudsakliga resultat är att flow, gruppflow och team flow främjar barns engagemang och lust till lärande i musikundervisning på grundskolan. Det har publicerats väldigt lite forskning om flow i musikundervisning på grundskolan. Fortsatt empirisk forskning om hur flowmodellen ska tillämpas praktiskt i musikundervisning på grundskolan behövs därför för att fånga upp forskningsglappet.

  • 428.
    Slonimsky, Birgitta
    Kungl. Musikhögskolan.
    "Man var uppe i himmelen": barns intryck av klassisk musik2005Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 429.
    Sohlberg, Linda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Stökigt på musiken?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka om musiklärare och klasslärare i år 1 – 3 reagerar på och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som använts är observation och urvalet av deltagare är lärare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en början att skillnaden i vad musiklärare och klasslärare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler än skillnaderna. Även min bild av att musiklärare, under lektionerna, korrigerade elever fler gånger än klasslärarna verkar enligt resultaten vara fel. De beteenden som båda kategorierna av lärare korrigerade var till exempel olika former av prat och rörelser. Något som för musiklärarna var unikt att korrigera var beteenden kopplade till just musikämnets lektionsmoment, så som sång och instrumentspel.Undersökningen kan inte dra några generella slutsatser eftersom observationsunderlaget är relativt litet. Däremot har observationerna och resultaten ökat förståelsen för ordningsproblem i olika ämnen genom att med en viss säkerhet peka på att dessa är liknande i flera klassrum.

  • 430.
    Spånberger, Annelie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur ser gymnasieelever på sitt övande?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 431.
    Spånberger, Annelie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Retorik i klassrummet: Att använda retorikens idéer för att utveckla sin konstnärlighet som föreläsare.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här projektet har som syfte att undersöka hur ett användande av tankar och idéer från retoriken kan bidra till att förbättra förmågan att föreläsa i helklass på folkhögskolenivå. En första föreläsning hölls, videofilmades och analyserades utifrån retorikens idéer. Föreläsningen omarbetades enligt de regler för förberedelse av tal som återfinns inom retoriken. Därefter hölls ytterligare två föreläsningar som även de filmades och analyserades. Slutsatsen är att ett användande av retorikens tankar ger en grundstruktur för att kunna förbereda sig väl inför en föreläsning. Detta kan ge trygghet i rollen som föreläsare. Inom en föreläsning behöver dock finnas plats för tvåvägskommunikation, något som den traditionella retoriken ej tar hänsyn till.

  • 432.
    STENEBY, MY
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Demondirigent eller fadersgestalt?: En observationsstudie av maskulinitetsnormen hos dirigenten som social konstruktion2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker normer kring kön, ledarskap och musik som de gestaltas i dirigentyrket. Bakgrunden är kvinnors låga representation på dirigentposter i Sverige och vikten av ett perspektivskifte där normen synas istället för det avvikande. Detta innebär att kopplingar mellan dirigering och maskulinitet studeras som förklaring till mäns överrepresentation. Syftet är därför att genom observation dekonstruera dirigenten utifrån teorier om maskulinitet och symbolisk interaktion. Maskulinitetsteorier har delats upp i fyra teman; kropp, rationalitet, språkbruk och homosocialitet. Studien visade olika exempel på hur dessa faktorer spelade in i skapandet av maskulinitet och dominans hos dirigenterna. Studien visade också hur begrepp från symbolisk interaktionism kan användas för att förstå hur interaktionen mellan dirigent och ensemble är könsmärkt. Avslutningsvis diskuteras även vilka konstnärliga och musikpedagogiska konsekvenser som resultatet medför och hur det som utgångspunkt för ett normkritiskt perspektiv kan öppna för ett friare konstnärskap. Det kan potentiellt både utveckla dirigeringsundervisningen på högskola och folkhögskola men också hur dirigenten konstrueras till exempel i media eller i musikundervisningen på grundskola och gymnasium.

  • 433.
    Stenman, Liselott
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Tankevärldar och förhållningssätt i särskolans musikverksamhet2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tankevärldar och förhållningssätt i särskolans musikverksamhet av Liselott Stenman, är en studie inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

    Bakgrunden till denna studie står att finna i min tidigare erfarenhet som musiklärare på en särskola med skolverksamhet för barn och ungdomar med diagnostiserad utvecklingsstörning samt funktionshinder. För några år sedan gav en elevsituation upphov till frågor kring förhållningssätt hos personalen på denna skola, vilket väckte mitt intresse för fenomenet förhållningssätt. Denna studie söker därför svar på hur fem informanter med olika anknytning till särskolans musikverksamhet tänker kring fenomenet förhållningssätt. Syftet är att belysa frågan på ett individuellt plan för att erhålla fördjupad kunskap om tankar runt förhållningssätt inom denna verksamhet. Under studiens analysprocesser har fem tankevärldar kring förhållningssätt tolkats fram; Flexibel värld; Rigid värld; Svävande värld; Solid värld och Isolerad värld. Dessa tankevärldar ger inblick i hur särskoleelever blir bemötta inom denna form av skolverksamhet.

  • 434.
    Stenram, Maja
    Kungl. Musikhögskolan.
    Människan och metoden1993Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 435.
    Stensved, Catharina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Scenisk gestaltning i ensembleämnet på gymnasiet2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka några verktyg som kan användas för att främja det sceniska uttrycket hos varje individ i en ensemblegrupp på gymnasiet. Genom observation samt kvalitativa intervjuer med tre personer som på olika sätt har expertis inom sceniskt arbete, hämtade jag inspiration för att utveckla och designa en workshop i scenisk gestaltning. Workshopen genomfördes sedan på ett estetiskt gymnasium med en ensemblegrupp om elva deltagare. Resultatet av undersökningen visade att samtal och övningar i scenisk gestaltning gav stor effekt på ensemblegruppens scenframträdande.

  • 436.
    Stiberg, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Välkommen till förorden: musikpedagogiska traditioner, intentioner och konventioner speglade i fyra historiska manualer2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att ge en djupare inblick i pedagogiska tanketraditioner och med ett musikpedagogiskt kunskapsintresse undersöka vilka intentioner och konventioner som låg till grund för kommunikation av musikaliska kunskaper i historiska manualer. Förord ur fyra manualer från två olika århundraden studerades; en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1500-talet och en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1700-talet. Manualerna var Silvestro Ganassis Opera intitulata Fontegara från 1535, Thomas Morleys A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke från 1597, Johann Joseph Fux Gradus ad Parnassum från 1725 samt Johann Joachim Quantz Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen från 1752. Med en kombinerad metod analyserades förorden i tre nivåer för att se hur musikaliska kunskaper kommunicerades dels på ett individuellt plan, dels på ett mer socialt orienterat plan. Studiens teoretiska ansats utgjordes av ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv, vilket gav möjlighet att vetenskapligt belysa relationen mellan individer och traditioner och därmed också förbinda studien med dagens musikpedagogiska praktik. Av de intentioner som sågs speglade i förorden var de bildande intentionerna de mest uppenbara. Resultaten visade också att manualer från såväl 1500- som 1700-tal speglar ett holistiskt synsätt som förenar teoretiska och praktiska kunskaper i musik i dess egenskap av bildande konstart.

  • 437.
    Strandell, Margita
    Kungl. Musikhögskolan.
    Varför startades SMI?: en studie av tillkomsten, uppbyggnaden och verksamheten vid Stockholms musikpedagogiska institut1995Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 438.
    Ståhlberg, Malin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Talspråk och sångspråk: Sfi-pedagogers användning av musik och sång2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 439.
    Stålfors, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att interpretera med sig själv: hur musiker och skådespelare förhåller sig till notbild respektive manus2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen ställer frågor kring- och undersöker hur man som uttolkare av notbild och teatermanus går tillväga för att det man framför på scenen ska kännas som att det har förankring i en själv, trots att det är någon annan som är upphov till grundmaterialet. Syftet är att undersöka hur musiker och skådespelare ser på sitt arbete med sin respektive text för att söka efter likheter, skillnader, motsättningar och därigenom öppna upp för vidare sätt att tänka kring interpretation. I uppsatsen finns också ett sökande efter något som skulle kunna fungera som allmängiltiga strategier för alla som arbetar med någon form av interpretation.En mängd litteratur i ämnet har genomgåtts och intervjusamtal har genomförts med två musiker och två skådespelare. Eftersom ett tolkningsarbete ofta upplevs som en väldigt subjektiv process finns det i uppsatsen en vilja att låta personliga röster få komma till tals, både i form av citat från böcker, ordagranna citat från intervjudeltagarna och från uppsatsens författare.Tankar kring vad man med konstnärliga uttryck strävar efter och vad det här arbetet givit mig avslutar uppsatsen.

  • 440.
    Sundberg, Ann-Marie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik.
    Trumpetundervisning för små barn2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 441.
    Sundhage Lif, Lea Johanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mellan stolarna, upp på väggarna: att få plats i en skola för alla2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att undersöka hur väl anpassat stödet i gymnasieskolan är

    för elever med ADHD-diagnos. Analys och resultat är bearbetade utifrån ett

    sociokulturellt perspektiv och baseras på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med

    två gymnasieelever med ADHD-diagnos samt en specialpedagog/speciallärare.

    Intervjuerna berörde teman med utgångspunkt i styrdokumenten samt i relaterad litteratur

    och var halvstrukturerade, med syftet att låta intervjupersonerna tala så fritt som möjligt.

    Ett av temana berörde de egna strategier som intervjupersonerna utarbetat, så som att

    använda appar i mobilen för att skapa struktur och planera vardagen.

    Resultatet visar att stödet i gymnasieskolan inte är väl anpassat utan att hur väl en person

    med ADHD-diagnos klarar sig i skolan snarare beror på de omgivande förutsättningarna

    utanför skolan, exempelvis vilket stöd hen får från sin familj. Studien visar att det finns

    stor utvecklingspotential inom området och att det behövs ytterligare forskning på hur

    man kan omforma skolans sociokulturella struktur och se till att anpassningarna blir just

    anpassningar och inte ytterligare krav.

  • 442.
    Sundin, Mathilda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ljusbrus - När tankar tar estetisk form: Om kreativitet, uttryck och skapande2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I filmen Ljusbrus gestaltas tankar i form av bild och musik. Med introspektion som metod har jag, utifrån egna loggboksanteckningar kring skapandesessioner, undersökt min kreativa process. Syftet var att undersöka mitt personliga estetiska uttryck. Utgångspunkter i undersökningen är: Hur jag formulerar det jag hittar inom mig, hur jag blir medveten om vad som är mitt personliga uttryck, hur jag väljer uttrycksform och vilka medier som är lämpliga att använda. För att få tillgång till mitt inre gjorde jag en fenomenologisk analys av loggboksanteckningarna. Resultatet blev ett synliggörande av ett arbetsflöde där positiva känslor byttes ut till negativa känslor vilka jag behövde möta och bearbeta för att komma vidare i processen. I mitt inre pågick en diskussion om hur känslor och uttryck kan synliggöras och tydliggöras. Riktningen i skapandet påverkades då idén om att hitta ett tydligt sätt att formulera mitt inre blev mer avlägsen. Avslutningsvis formulerade jag några teser kring personligt uttryck. Med dem som grund har jag som ambition att ytterligare undersöka personligt uttryck utifrån ett konstnärlig pedagogiskt perspektiv.

  • 443.
    Svedberg, Patrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gruppundervisning som metod för att utbilda artister2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks hur studenter och lärare uppfattar att gruppundervisningen påverkar viktiga moment för blivande artister. Är det viktigt att se andra uppträda ur ett inlärningsperspektiv? Vad betyder gruppen for individens prestation? Vad finns för forskning om olika typer av gruppundervisning som t.ex. peer-learning och masterclass? Även forskning om hur grupper påverkar individen har varit intressant. Undersökningen fokuserar på ämnet interpretation i masterclass-form för sångare, där syftet varit att undersöka studenters och lärares uppfattningar om hur gruppundervisning påverkar inlärningsprocessen av artistspecifika moment så som nervositet, scenvana, scennärvaro, repertoarkännedom m.m. Denna undersökning är gjord i enkätform och där lärare, och studerande som fortsatt till högre utbildning inom sång, har medverkat. Resultatet visar att uppfattningen är att masterclass-formen har varit mycket viktig för studenternas utveckling i sitt framtida yrkesval. En viktig och återkommande åsikt har varit att kontinuiteten och frekvensen av ämnet är vital för att uppnå goda resultat.

  • 444.
    Svedmyr, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Chimär - Symphony No.1 in D major: orkestrering och arrangering av popmusik för symfoniorkester2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här projektet undersöks vad resultatet blir när melodier ur egenskriven populärmusik orkestreras och arrangeras för symfoniorkester i den klassiska formen av rondo, i detta fall efter en äldre form av rondo bestående av fyra återkommande teman samt tre episoder eller avvikelser från temat. Denna typ av rondo var populär under barocken och romantiken. Målet var att ta reda på om jag med begränsade förkunskaper inom den klassiska konstmusiken kan skapa ett stycke musik som påminner om ett utdrag ur en symfoni från 1800-talets romantik men där sagda stycke baseras på bandet Kainoabels melodier. För att uppnå detta har jag valt att skriva efter en form och för ett instrumentarium som ofta representeras inom den klassiska konstmusiken samt att jag efter bästa förmåga tar inspiration från delar ur en symfoni skriven av Johannes Brahms år 1883. Även andra stycken, som har valts ut i samråd med handledare, har agerat inspirationskälla under projekttiden. Resultatet visar på att det nyskrivna stycket klingar mer nutida än önskat på grund av melodiernas ofta joniska karaktär. Stycket fick i min mening andra stildrag än vad som önskades i målsättningen men som ändå innehar andra kvaliteter som kan beskrivas som mer filmiska och stundtals juvenila. 

  • 445.
    Svedmyr, Simon
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Nyberg, Malin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gruppstorlek i musikundervisning: Hur musiklärares didaktiska val påverkas av undervisning i hel- kontra halvklass2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen behandlar ämnet gruppstorlek och hur musiklärares didaktisk val påverkas av gruppstorlekarna hel- och halvklass. Undersökningens underlag bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer med musiklärare verksamma i grundskolan som arbetar eller har arbetat både i hel- och halvklass. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en hermeneutisk arbetsgång för att belysa olika ramfaktorer, faktorer utanför lärarens direkta kontroll som påverkar denne i dess profession, och hur dessa ramfaktorer står i relation till undersökningens ämne, hel- och halvklassundervisning. Resultatet visar på att de praktiskt musicerande delarna i läroplanen blir problematiska att genomföra när undervisningen sker i helklass. Det största hindret i helklassundervisning blir att organisera undervisningen på så vis att en rättvis bedömning av elevernas kunskaper möjliggörs, eftersom många av betygskriterierna skall bedömas utifrån kvalité. Här spelar tidsaspekten roll eftersom de intervjuade musiklärarna upplever att tiden inte räcker till för att se och bedöma samtliga elever i en helklass. I diskussionskapitlet behandlas klasstorlekens påverkan på musiklärares didaktiska val samt svårigheten med att hitta enkla svar på dessa frågor. Vidare beskrivs det i diskussionen hur klassens storlek påverkar lärarnas möjlighet att se eleverna och kunna ge dem formativ feedback men även hur klasstorleken påverkar lärarnas planeringsarbete och lektionsupplägg. Därefter diskuteras huruvida ramfaktorerna verkar möjliggörande eller begränsade samt hur ramfaktorn gruppstorlek inverkar på möjligheten att uppnå kursplanens mål.

  • 446.
    Svensson, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att leva med musik och pedagogik. En studie av kombinationen musiker och pedagog i utbildning och yrkesliv2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 447.
    Svensson Ringbo, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Notvärde: Strategier för rytmisk notläsning med barn runt förskoleklassåldern2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks och jämförs hur rytmisk notläsning med barn, 5–8 år, framställs i vetenskapliga texter under 2000-talet. Fokus för studien är vilka strategier som skildras men även forskning om vilka effekter notläsning kan ha på läs- och skrivutveckling refereras. För att besvara studiens syfte och frågeställning används metoden allmän litteraturstudie med systematisk ansats samt en informell intervju med tre forskare inom neurologi. Fyra vetenskapliga artiklar är inkluderade i studien. Alla har granskats kvalitets- och kunskapskritiskt. Den vetenskapsteoretiska ansatsen för studien är kulturhistorisk men min långa bakgrund som rytmikpedagog, skolad och erfaren i Dalcroze-metodik, är den vinkel jag oundvikligen betraktar resultatet ur. Ett av studiens resultat är att ämnet inte ägnats någon större uppmärksamhet från forskare under 2000-talet och det därför finns mycket att göra för att utveckla praxis. De huvudsakliga resultaten i de studerade artiklarna är att a) barn tenderar att prioritera tonhöjd framför rytm i notbilden, b) underliggande puls på rytmens minsta värde, snarare än puls som motsvarar taktens värde, förenklar för notläsningsförmågans utveckling, c) god notläsning kräver tidigt utformade strategier snarare än övning och d) rytmisk notläsning kan utvecklas på ett likartat sätt som läs- och skrivförmåga och bör stödjas ur det perspektivet med aktiviteter som innefattar ljuda, skriva och läsa. I intervjudelen framkommer bland annat att rytmisk träning kan främja tal- och skriftspråklig utveckling men att det inte förekommer några direkta transfereffekter mellan läsning och notläsning. 

  • 448.
    Svensson Roswald, Timmy
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikens skriftspråk: Pedagogiska paralleller mellan läsning och notläsning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen försöker jag ta reda på hur instrumentallärare arbetar med att

    lära ut notläsning. Mitt syfte är att utifrån den informationen dra paralleller till

    grundskolans läs- och skrivinlärning, och de metoder som används inom denna.

    Jag vill sedan undersöka om de strategier och metoder som finns för att lära ut

    läsning av text även är applicerbara på notläsning.

    I min undersökning har jag genomfört tre intervjuer med lärare verksamma som

    metodiklärare vid en musikhögskola, samt redogjort för tre vanligt förekommande

    metoder för läs- och skrivinlärning.

    Resultatet visar att det inte finns några väletablerade metoder för att lära ut

    notläsning, till skillnad från i läs- och skrivundervisningen. De intervjuade lärarna

    delar dock till stor del sitt förhållningssätt till noter, där noternas musikaliska

    sammanhang är grundläggande. Noterna är inte heller något självändamål för

    någon av lärarna, utan endast ett medel för musikalisk kommunikation. I

    instrumentalundervisningen är undervisningen i hög grad individanpassad, vilket

    kan förklara avsaknaden av vedertagna metoder. De paralleller till läs- och

    skrivinlärning som går att göra tyder på att lärarnas notläsningsundervisning har

    störst kopplingar till de analytiskt grundade metoderna, som betonar texternas

    meningsfullhet och förmågan att avkoda hela ord som enheter.

  • 449.
    Swanberg, Lena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lekinstitutionen: en studie i hur improvisationsteaterundervisning kan berika musikhögskolestudenter i sitt musicerande2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att tillföra kunskap till det undervisningsfält som inbegriper

    musikalisk improvisation genom att undersöka hur improvisationsteaterträning kan gagna

    en musiker som vill utvecklas inom improvisation. Studien genomfördes som en

    aktionsforskningsstudie med en kvalitativ ansats och det sociokulturella perspektivet som

    utblickspost. Aktionsprocessen bestod av en förberedande intervju med en erfaren

    improvisationsteaterlärare, och därefter två aktioner där musikhögskolestudenter deltagit

    i improvisationsteaterträning, och därefter medverkat i en fokusgruppintervju.

    Målet var att ta reda på vilka kvalitéer musikhögskolestudenter identifierar ur

    teaterimprovisation och på vilket sätt de upplever sig influeras och berikas av dessa

    kvalitéer. Resultaten pekar på att deltagarna upplever improvisationsteaterträning som en

    bra metod för att utveckla sin koppling mellan musikimprovisation och lek. Förmågan att

    leka poängteras som en tillgång vid improvisationsutövande. De inspirerades att öva mer

    tillsammans och att använda kroppen mer i sin musikaliska kommunikation. Resultaten

    visar också att de upplever att improvisationsteaterträningen kan hjälpa dem utveckla sitt

    personliga uttryck samt utveckla tillvägagångssätt att improvisera och komponera med

    hjälp av att fokusera på förmågan att associera och bejaka impulser och idéer. Uppsatsens

    diskussionsdel tar upp aspekter av ovan nämnda resultat i ljuset av tidigare forskning

    inom improvisation och undervisning med sociokulturell teori som filosofiskt och

    pedagogiskt ramverk.

  • 450.
    Swärd, Helena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sångtermer2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
67891011 401 - 450 av 524
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf