Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
6789101112 401 - 450 av 588
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 401.
    Pejler, Johan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skapa - ska det vara så svårt?: en studie i förutsättningar för skapande verksamhet2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 402.
    Pemsel, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik och lärande: ugna vuxnas syn på musikundervisning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The intention of my studies is to explore the field of musical learning from the pupil's point of view. This master thesis is the second of two Grounded Theory studies based on interviews.In study no1 Learning of music from the pupils' point of view (Pemsel, 2009) I asked ten pupils, soon to be graduates, to express their own experience of musical learning. The selection of informants was made after reading a questionnaire an- swered by a group of 60 pupils attending different programs at a typical Swedish upper secondary school. The ten selected informants had all chosen several music courses their latest years in school. The questionnaire had two purposes; one was to construct musical profiles of the pupils, the other was to select informants for the interviews. The pupils were asked how much, and what kind of music educa- tion they had experienced. They were also asked to describe good and bad memo- ries of music education. The selected informants had all chosen to attend several music courses in their final years at school. They had in the questionnaire shown that they could express themselves in terms of learning music, and also that they had both positive and negative memories of musical learning environments. The most interesting findings in the first study were the personal navigation and the different choices the pupils made during their way towards musical learning. They learned music in a way that could be compared to the balls movements in a "flipper game", changing directions aiming to find knew musical knowledge. This was all illustrated in The Map of Musical Learning.In study no 2 Music and learning, young adults perspective of music education, I interviewed five post pupils 19-25 years old. They had as pupils chosen to learn something else other than music in upper secondary school. To select informants the so-called "snowball method" was used. A web questionnaire was made in purpose to profile the informants. "The Map of Musical Learning" was used to create an equal dialogue in the interviews. During the interview the Informants were asked to construct their own maps, and explain what that picture symbolised in their lives. In study no 2 I've been looking for answers on the following ques- tions; –What are pupils’ views on music and learning, and on what grounds do students select other courses over music? The results showed that not choosing music could be an active choice toward other interests. The choice not to continue taking music lessons was due to different levels (depending on informant) of neg- ative experiences. Some informants had good experiences of expressing them- selves in other art forms, but not in music. Others didn’t need music teachers; they were experienced and could learn on their own. From pupil's point of view music education could be improved, but the beginner and the experienced music pupil expressed different needs of teaching methods. They all felt that they were not surveyed how they wanted to learn music.

  • 403.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Artefakter och positioneringar i musikundervisning2013Ingår i: Musikforskning idag - Abstracts, Stockholm: Svenska samfundet för musikforskning , 2013, s. 22-24Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I musikundervisning på en högstadieskola återfinns massor av olika artefakter, d.v.s. fysiskt förekommande föremål som eleverna interagerar med. Det kan handla om artefakter som har någon relation till musikämnet så som mikrofoner, stativ, gitarrer, trumset, keyboards, pianon, förstärkare, iPads, iPods, hörlurar etc. På vilka olika sätt kan vi analysera betydelsen av dessa artefakter?

    Artefakter förstås inom sociokulturellt inspirerade teorier kulturella verktyg/redskap/tool-kit (Säljö, 2006). Artefakter bidrar inom dessa teorier till att bättre förstå vilket lärande som sker, vilket lärande som blir möjligt i undervisningen.

    Utifrån att det är relevant också för vilket lärande som sker vill jag i min kommande avhandling studera hur det kommer sig att eleverna väljer att agera som de gör i klassrummet, varför de väljer vissa instrument före andra etc. Jag vill problematisera elevernas agerande i termer av subjektsskapande i musikundervisningen utifrån ett kritiskt diskurspsykologiskt perspektiv (Wetherell & Potter, 1992; Wetherell, Taylor, & Yates, 2001; Wetherell, 2001; Winther Jørgensen, Phillips, & Torhell, 2000). En möjlig analytisk ingång till detta, som jag vill resonera kring i denna presentation, är att studera hur de förstår och förhåller sig till de olika artefakter som finns i undervisningen i sitt subjektsskapande och också teoretiskt närma mig en mer posthumanistiskt influerad förståelse av artefakter (Hultman; Hultman, 2009, 2011, Åsberg, Hultman, & Lee, 2012).

    Den kritiska diskurspsykologin innebär att artefakter inte har någon i sig inneboende betydelse, utan att den ges mening genom det sätt på vilket vi talar om dem. För att förstå hur eleverna agerar måste vi alltså också synliggöra hur de förstår musikundervisningen och dess artefakter. För att förtydliga hur detta spel kan se ut kommer jag att exemplifiera med hur olika artefakter kan vara olika problematiska för pojkar respektive flickor att förhålla sig till. (Ganetz, 2009, Björck, 2011, Nordström, 2010, Bergman, 2009).

    Referenser

    • Bergman, Å. (2009). Växa upp med musik : ungdomars musikanvändande i skolan och på fritiden. Göteborg: Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet.
    • Björck, C. (2011). Claiming space discourses on gender, popular music, and social change. (Diss Göteborg Göteborgs universitet, 2010), Academy of Music and Drama, University of Gothenburg ; Högskolan för scen och musik,, Göteborg.  
    • Ganetz, H. (2009). Rundgång : genus och populärmusik. Göteborg: Makadam.
    • Hultman, K. Making matter matter as a constitutive force in children's subjectivities. Contemporary Issues in Early Childhood. doi: urn:nbn:se:su:diva-63410
    • Hultman, K. The social and competent child as co-produced by nonhuman actors. Contemporary Issues in Early Childhood. doi: urn:nbn:se:su:diva-63412
    • Hultman, K. (2009). A posthumanist deconstruction of gendered matematical subjectivitites. International Journal for Equity and Innovation in Early Childhood, 7(2), 16-27. doi: urn:nbn:se:su:diva-53679
    • Hultman, K. (2011). Barn, linjaler och andra aktörer : posthumanistiska perspektiv på subjektskapande och materialitet i förskola/skola. (Diss (sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet, 2011), Department of Education, Stockholm University,, Stockholm. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-63413 urn:nbn:se:su:diva-63413 
    • Nordström, M. (2010). Rocken spelar roll : en etnologisk studie av kvinnliga rockmusiker. Umeå: Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.
    • Säljö, R. (2006). Lärande och kulturella redskap [Ljudupptagning] : om lärprocesser och det kollektiva minnet. Enskede: TPB.
    • Wetherell, M., & Potter, J. (1992). Mapping the language of racism : discourse and the legitimation of exploitation. New York: Columbia University Press.
    • Wetherell, M., Taylor, S., & Yates, S. J. (2001). Discourse as data : a guide for analysis. London: Sage.
    • Wetherell, M., Taylor, S., Yates, S. J., & Open University. (2001). Discourse theory and practice : a reader. London: Sage.
    • Winther Jørgensen, M., Phillips, L., & Torhell, S.-E. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
    • Åsberg, C., Hultman, M., & Lee, F. (2012). Posthumanistiska nyckeltexter (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
  • 404.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Avvikande eller queer: En diskurspsykologisk-nymaterialistisk läsning av Jimmy Scotts röst och karriär2015Ingår i: Knowledge formation in and through music: Festschrift in honor of Cecilia K. Hultberg 2015 / [ed] Gullö, Jan-Olof; Holgersson, Per-Henrik, Stockholm: Royal College of Music , 2015, s. 161-171Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 405.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Effects of insecurity: Class and Gender at Stake in Secondary School Music Education2016Ingår i: Gender Equality Matters: Education , Intersectionality and Nationalism, Linköping: LiU-Tryck , 2016, s. 96-96Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this paper I would like to present preliminary results from my ongoing PhD-project focusing creation of subjectivity in secondary school music education. The aim of this paper is to discuss construction of femininity in intersection with class regarding the use of different rhetorical resources available in different music classrooms. In particular I will pinpoint how the girls make use of insecurity and how this effects their possibilities to participate in musical activities. 

    During autumn 2014 I have been following the weekly music lessons in three classrooms in Stockholm and it's surroundings. The schools were strategically selected to represent maximum differentiation in the students socioeconomic background using the notion of symbolic capital resulting in three schools: a High end school, a Low end school and a Music profiled school.

    The lessons were documented with video camera, transcribed in great detail, and analyzed with concepts drawing from positioning theory, discursive psychology and conversation analysis focusing the rhetorical resources in the interactional work done among the pupils. 

    Insecurity appears to be a resource available for the girls in all three classrooms but with different effects. For girls in the high end school insecurity explicitly expressed by words is frequently followed by further musical activities. In the low end school insecurity, expressed by avoiding difficult tasks, limits the possibility to further practice. In the music school the use of insecurity also of risk of being positioned as nervous and problematic and can be understood as an obstacle for practicing difficult music tasks in ensemble practice.

  • 406.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Inte bara musik.: Om elevers positionerande i grundskolans musikklassrum.2019Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this dissertation is to study how positioning among students in the music classroom interplays with music teaching activities as practised in Swedish comprehensive schools. The study uses a videoethnographic technique for documenting interactions between students in two different music classrooms. The one is in a music profile school with students for whom music may be assumed to be important, the other is in a standard curriculum school with students who do not have any special relation to music. However, both schools recruit students who come from educated, economically stable homes in white middle class society in Sweden and thus share a similar background. The students’ interactions are transcribed in great detail and analysed using concepts from positioning theory, conversation analysis and discursive psychology.

    The results show great differences between the two music classrooms. In the Ordinary School, the dominant positions are conformity, humour, insecurity and rationality. In the Music Profile School the dominant positions are rebelliousness, seriousness, confidence and emotionality. In terms of gender, the Music Profile School classroom could be described as a predominantly masculine practice which diminishes the opportunity for students who wish to attain the position musician and at the same time express femininity.

    These differences in the students’ positioning affects the possibility for such music educational practices as peer-learning to take place. Differences in positioning also affect what work needs to be done in terms of classroom management.

    By focusing on how positions are achieved through interaction, rather than on what the positions consist of, I hope to open possibilities for the individual music teacher to become aware of which students are being favoured in his or her own classroom. I also hope that this research will help to promote change that could result in greater social justice in the music classroom. How this is to be done will, however, need to be the subject of future research.

  • 407.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musical instruments and the doing of gender in music education2017Ingår i: Symposia IV: Questions and Dilemmas when Exploring Music Education and Gender in Scandinavian countrie, Göteborg: Göteborgs universitet, 2017, s. 13-13Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    We already know that music instruments are gendered and that this affects the students’ choices of instruments. What is yet to be explored is how these instruments effects the production of gender in the actual classroom. The elaboration of material feminist theories opens up possibilities to study not only what musical instruments represents culturally or discursively, but also how these instruments are entangled in the production of gender in the music classroom. A more elaborated understanding of the relation between gender production and musical instruments could open for new ways of approaching the gender equality issue in music education.

  • 408.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Playing music as positioning: an intersectional analysis of gender and class in the secondary school music classroom2017Ingår i: ABSTRACTS PHD IN PROGRESS NNMPF 2017, Göteborg: Göteborgs universitet, 2017, s. 1-3Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 409.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    The intersection of gender and class in secondary school music education in Sweden2018Ingår i: / [ed] Lilli Mittner, Hilde Synnøve Blix, Tromsø: HSL Trykkeriet, UiT The Arctic University of Norway , 2018, s. 32-32Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this presentation, I will discuss how different structural positions concerning gender and class may affect the students’ participation in musical activities in secondary school music education in Sweden. The research is part of my, soon to be finished, doctoral thesis in music pedagogy. The design could be described as a case study in which the cases represents differences regarding to social class. Each case has been analysed to find similarities and differences regarding what positions boys and girls accomplish in the classroom. My contribution to the discipline will primarily be to address the question of how differences in the students’ socioeconomic background, social class, intersects with gender, an intersection rarely addressed in music pedagogical research. I also hope to create a foundation to discussion differences created by the increasing segregation of the school system and the individual music teacher’s possibilities to compensate for the effects of this segregation.

  • 410.
    Perulf, Sophie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Den hållbara rösten2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hållbart röstanvändande. Undersökningen görs genom en kvalitativ enkätstudie i vilken fem sångpedagoger svarar på hur de arbetar med sina elever för att bygga upp det de anser är sund röstteknik som förebygger rösttrötthet. Undersökningens resultat indikerar att det finns två viktiga faktorer i sund röstteknik: att sångaren är medveten om hur rösten fungerar, det vill säga dess anatomi och fysiologi, samt att sångaren känner till sin rösts begränsningar. Resultaten indikerar även att en viktig faktor i rösttekniken är det subglottala trycket i förhållande till stämbands- slutningen.

  • 411.
    Perulf, Sophie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lucia för trestämmig damkör2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt självständiga projekt har varit att genom sångteknisk träning, ensemblesångsträning och arrangering skapa en luciakonsert för trestämmig damkör. Denna framfördes på Nytorgsgårdens äldreboende i Stockholms stad den 12 december 2012. Programmet bestod av de klassiska luciasångerna i såväl redan utgivna arrangemang som nya arrangemang, framarbetade av mig och Sandra Halvarsson under hösten. Med detta projekt ville jag utveckla mig själv som sångerska och få möjlighet att sjunga inför en publik. Jag ville även skaffa mig kontakter till ställen där jag kan sjunga i framtiden.

  • 412.
    Petersson, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fläskkorvsmetodiken: progressiva pedagogiska idéer kring barn, musik och kreativitet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie av de pedagogiska idéer som legat till grund för barnmusikverksamheten ”Farbror Fläskkorvs Musikverkstad”. Verksamheten bedrevs huvudsakligen i Stockholms innerstad mellan 1985 och 2007 och tusentals förskole- och fritidshemsbarn har kommit i kontakt med den. Studien baseras på intervjuer och en gruppdiskussion med tre av verksamhetens nyckelpersoner.

    De idéer som intervjupersonerna beskriver och diskuterar kan kopplas till progressiv pedagogik. Verksamheten har präglats av ett situationsbaserat och processinriktat pedagogiskt arbetssätt och stor hänsyn har tagits till barnens perspektiv. En central aspekt har varit att stärka barnens musikaliska kunskaper och färdigheter genom att skapa lustfyllda aktiviteter.

    Studiens resultat presenteras i relation till ett urval av pedagogisk litteratur med progressiv inriktning. Vidare görs en kritisk diskussion av progressivismens idéer jämfört med traditionell pedagogik.

  • 413.
    Petersson, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Håll käften, slappna av och våga rocka Europa!: en studie av den sociala kulturen och arbetssättet i ett rockband på turné2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en studie av den sociala kulturen och arbetssättet hos ett specifikt rockband. Studien har utförts med element av etnografisk forskningsmetod och ger läsaren en bild av hur det kan se ut och kännas att delta i en rockturné i Europa. Resultatet ger en inblick i det vardagliga livet och den mellanmänskliga interaktionen hos deltagarna i turnén, samt författarens egna tankar kring arbetet med att utföra studien.

  • 414.
    Petersson, Julia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Aldrig Ensam: barnmusikal blir material2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt projekt har handlat om att göra ett tillgängligt material av barnmusikalen Aldrig Ensam (Petersson 2011) som jag skrev i en tidigare projektkurs. De handskrivna noterna har skrivits i Sibelius notprogram och bildar tillsammans med manus ett kompendium. Låtarna i musikalen har spelats in och bränts till en CD som sedan följer med i kompendiet.

  • 415.
    Petersson, Julia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Maasai-folkets sång- och dansinlärning: En MFS-studie om hur barn i maasaifolket lär sig musiktraditionerna2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to examine how the children in the Maasai villages in Tanzania are learning the Maasai’s musictraditions and ngoma. What is the importance of the school compared with the family?

    Tanzania has an old tradition of ngoma of many different cultures. The Maasai’s are a nomadic people and have traditions of their own.

    To get answers for the purpose of this study, these questions have been formed:

    • How do the children learn the Maasai’s musictraditions?
    • When do the children learn the Maasai’s musictraditions and start to practise them?
    • What role and significance do the school have when it comes to teaching the Maasai’s musictraditions?

    For this study I have interviewed three informants who have good knowledge about the Maasai’s and their traditions. I have also been visiting some Maasai villages to get to know more about the traditions and see them in real life. I have also visited a primary school and questioned about the music education in the school. 

    This study will show that for the Maasai’s the family is the most important part to get to know the musictraditions and ngoma. The school has almost no part in educating the pupils in different cultures and traditions. Music education in school is brief and the school that I visited had almost all music education theoretical and none practical.

  • 416.
    Pettersson, Linnea
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Övning för lärande - lärande för övning: en kvalitativ intervjustudie av sångpedagogers arbete med elevers självständiga övning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Självständig övning inom sång är ett relativt outforskat område, däremot finns det forskning om musikalisk övning ur bredare perspektiv. Föreliggande studie undersöker självständig övning som en del av sångundervisningen och hur lärarledd övning inverkar på sångelevers musikaliska utveckling. Syftet var att få kunskap om hur ett urval av sångpedagoger förhåller sig till sångelevers självständiga övning som en del av deras musikaliska utveckling. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Metoden var kvalitativ med intervjuer av halvstrukturerad karaktär där sex sångpedagoger intervjuades.

    Resultaten visar på att musikalisk övning är mångfacetterat och inkluderar många olika aktiviteter som normalt inte skulle härledas till självständig övning. Resultaten visar även på att den självständiga övningen är beroende av olika faktorer för att kunna genomföras optimalt. Medvetenhet om sin egen förmåga ligger här tungt vilket ter sig olika beroende på sångarens ålder och mognad. Undervisningen bör anpassas till individen med tanke på förutsättningar och mål. Elever kan dra nytta av en stöttande handledare som kan bryta ner det som ska läras i mindre begreppsliga delar vilka eleven genom härmning kan lära sig och sedan använda på egen hand.

    Slutsatsen av studien är att vidare forskning om förhållandena mellan självständig och lärarledd övning behöver genomföras för att kunna utröna exakt vilka faktorer som är avgörande för den musikaliska utvecklingen som sångare. I studien föreslås även att en tydlig begreppsdefinition behöver klargöras vad gäller övningsbegreppet som kan etableras i institutioner för att på så sätt skapa ett gemensamt språk kring vad övning kan innebära.

  • 417.
    Phillips, Emelie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Arbetskarta för sångpedagoger: ett strukturerande hjälpmedel för sångundervisning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 418.
    Phillips, Emelie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur möter läromedel i musik kursplanens krav på centralt innehåll i undervisningen?: en kvalitativ textanalys av läromedel i musik för årskurs 7-92015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra läromedel i musik för årskurs 7-9 för att belysa hur de förhåller sig till kursplanens centrala innehåll i ämnet musik. Jag har i huvudsak undersökt hur läromedlen behandlar det som musikundervisningen förväntas innehålla enligt det centrala innehållet, men också vilka likheter och skillnader som förekommer mellan de analyserade läromedlen i hur de presenterar de olika momenten ur kursplanens centrala innehåll. Jag har också undersökt på vilket sätt och i vilken omfattning läromedlen presenterar uppgifter som avser att teoretisk kunskap omsätts till praktiskt musicerande. I undersökningen har jag gjort en kvalitativ textanalys där innehållet i läromedlen har analyserats och jämförts mot centrala innehållet i Lgr 11. Urvalet består av fyra läromedel som alla riktas till årskurs 7-9 och som utger att de förhåller sig till Lgr 11. Resultatet visar att de analyserade läromedlen förhåller sig till det centrala innehållet i olika omfattning och behandlar de kunskaper som centrala innehållet anger på skilda sätt men inget av läromedlen möter helt och hållet det centrala innehållet i Lgr 11. Alla läromedel förenar teoretiska kunskaper med praktiskt musicerande i viss utsträckning men i olika omfattning och har ett innehåll som till större del är teoretiskt.

  • 419.
    Polotto, Gabriel Rufino
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lärares syn på sin påverkan av traditionella genusstrukturer i musikklassrummet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att genus tar plats och formas i musik-klassrummet har uppmärksammats sedan länge inom forskningen. Lärarens roll lyfts fram som central i det här området. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur lärare ser på sin roll och möjlighet att påverka genusstrukturer i klassrummet. För att uppfylla syftet studerar jag lärarens roll bland annat med hjälp av bedömning, både formativ och summativ. Som teoretisk ram använder jag teorier om skapande och återskapande av genus och third space, med performativitiet och interaktion som huvudkoncept. Metoden är kvalitativ, med data från intervjuer med aktiva lärare ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultaten visar att lärarna beskriver att de upplever att de kan påverka genusstrukturen i sina klassrum, men bedömning framhålls inte som det mest centrala verktyget. Dessutom skildras inte elevernas privata sfär som bara en förstärkning av traditionella genusstrukturer, utan också som källa för förändring. Traditionell genusstruktur återfinns också i det köns-homogena klassrummet.

  • 420.
    Pontara, Ellen
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Flamencosång: en studie av flamencosångens betydelse för tre flamencosångare2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 421.
    Prim, Joel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Planka trummor: om att höra, minnas och spela2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om vilka förmågor som kan vara bra att utveckla för trummisar då de plankar. Att planka syftar till att ta ut en låt på gehör. Detta kräver vissa strategier för att förstå och minnas det man plankat i efterhand. Förståelsen för hur hjärnan och framför allt minnet fungerar och vad pedagogiken, i detta arbetets fall rytmikens Dalcrozemetod, säger om att lära sig rytmer och musik. Detta kan hjälpa en att förstå varför det ibland är svårt och vad man kan göra åt det. Genom intervjuer med tre trummisar som har olika bakgrund och profession inom olika genrer, har jag samlat information som jag analyserat och jämfört. Arbetet tyder på att sammanhanget, både när man plankar och därefter spelar, har en stor del i valet av hur plankningen ska gå till och att olika verktyg, så som gehör, anteckningar, noter samt intresse kombineras på olika sätt beroende på sammanhanget. 

  • 422.
    Prim, Joel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Tekniker av olika slag: Om hanteringen av trumstockar2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbetet undersöker jag slagtekniker vid användningen av trumstockar. Definitionen av slagtekniker i detta arbete är; ”hanteringen av trumstocken under slagets gång”. Slagteknikerna behövs för att kunna spela olika slagvarianter och variationer av dem på ett avslappnat och kontrollerat sätt. Dessa varianter kan spelas i till exempel olika tempon och dynamik. För att komma till stadiet att bemästra detta krävs övning och förståelse för meningen med att lära sig slagteknikerna och att hitta balansen mellan att spela tekniskt och att ”spela med känsla”. 

     

    Jag undersöker hur slagteknikerna kan användas vid ett trumset med ett så kallat matched grip vilket betyder att trumstockarna greppas likadant i båda händerna. Slagteknikerna undersöks genom att studera slagvarianter och grepp. En enskild slagvariant kan utföras med hjälp av en eller flera bemästrade slagtekniker som innefattar hantering av grepp och kontroll av leder till exempel handleder och fingrar. För att undersöka variationerna av teknikerna som valts att studeras har en fenomenografisk analys av femtiosex Youtubefilmer genomförts. Variationerna av slagvarianterna blev indelade i sex beskrivningskategorier som tar upp hur trumstockarna greppas, hur lederna i axeln, armbågen, handleden och fingrarna rör sig vid användningen av slagvarianter, vilka styrkor och svagheter lederna har i utförandet av olika slag med trumstockar och hur de olika lederna kan samarbeta vid hanteringen av trumstockar. 

     

    För att undersöka hur slagteknikerna används i praktiken då dessa inte är i fokus utfördes en undersökning där två trumslagare filmades. Undersökningen visar att användningen av trumstockens studs är en viktig och gemensam nämnare i de flesta slagvarianterna. I praktiken tycks inte variationen av hur trumstockarna greppas och vinklas användas i lika stor utsträckning som variationerna av slagvarianterna. Undersökningen visar en didaktisk plattform som har tydligare fokus på variationerna av sätt att hantera trumstockarna både mellan de olika slagvarianterna men även inom enskilda slagvarianter.

  • 423.
    Pucek, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikalproduktion med snäva ramar: att dra mycket kanin ur lite hatt2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rapporten sammanfattar projektarbetet inom kursen Självständigt arbete, ht 2012 på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Projektet har gått ut på att sätta upp ett befintligt musikdramatiskt verk inom genren musikal helt inom ramarna för de resurser som finns att tillgå inom kursen och på KMH. Rapporten börjar med en kort beskrivande inledning samt bakgrund till valet av ämne. Vidare följer ett längre parti under rubriken ”Fakta”, där jag tar upp musikalhistoria, paralleller och jämförelser med andra verk samt beskrivning av den musikal jag valt att sätta upp. Efter detta följer redogörelse för arbetsprocessens metoder och genomförande, och avslutningsvis ett diskussionsavsnitt. Rapporten kommer längre fram att kompletteras med dokumentation i form av filminspelning samt ljudupptagning av föreställningen.

  • 424.
    Pucek, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sång mot seger: den unisona sången inom svensk arbetarrörelse2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning handlar om den svenska arbetarrörelsens musikaliska historia, och unison sång som framkallare av samhörighet och gemenskap. Den är genomförd ur ett historiskt perspektiv, med betoning på musikens ideologiska och sociala betydelse inom en politisk folkrörelse. Undersökningen fokuserar främst på arbetarrörelsens historia gällande vokal musik, och gör jämförelser med hur det ser ut inom rörelsen idag. Den huvudsakliga tyngdpunkten för undersökningen ligger i unison sång med politiska budskap, så kallad kampsång. Metoden består i litteraturanalys av främst äldre kampsånger, äldre i bemärkelsen uppkomst runt tiden vid sekelskiftet 1900. Genom att studera texter och jämföra dem ur ett historiskt perspektiv, samt melodierna och deras upphov, ges en historisk inblick i gängse praxis för kampsånger vid den aktuella tiden. Vid sidan av litteraturanalys genomförs intervjuer och mailintervjuer, för att tillfoga den historiska delen information om hur det ser ut inom arbetarrörelsen idag gällande unison sång och musikutövning.

    Den hypotes jag har arbetat utifrån är att musik har verkat som en enande kraft emellan människor inom den svenska arbetarrörelsen. Genom det har den indirekt haft betydelse för rörelsens politiska och sociala genomslagskraft under 1900- talet. Med denna hypotes följer ett antal frågeställningar som också har fungerat som riktlinjer för vad jag har eftersökt under arbetets gång.

    Tidigare genomförd forskning visar att såväl unison sång som instrumental musik alltid har haft en betydande plats inom arbetarrörelsen, och att nyskriven sångrepertoar vid olika tidpunkter har fungerat som redskap för att förstärka kraften i politiska och fackliga manifestationer knutna till rörelsen. Resultaten av undersökningen visar liknande funktioner, men också att sångtraditionen och syftet med den delvis har förändrats under 1900-talet. Resultaten har under hela processen med insamling av empiri bearbetats analytiskt, och därför redovisas resultat och analys här gemensamt.

    Uppsatsens diskussionskapitel tar slutligen upp historik och fakta om några teman som jag inte anser nödvändigt att vara insatt i inledningsvis, men som komplement till de undersökningsresultat som redovisas.

  • 425.
    Pyykönen, Krista
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    A Handful of Considerations: Perspectives on Left-handedness in Violin Playing and Violin Pedagogy2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The topic of this study is left-handedness as a phenomenon in violin playing and classical violin pedagogy. The aim of the study is to investigate what kind of knowledge and approaches are crucial for taking left-handedness into account when teaching left-handed violinists in the normatively right-handed violin pedagogy.

    The body of knowledge arises from literature on hemispheric lateralization, left-handedness, attributes of violin playing, and earlier studies on hand-preference and musical performance, hemispheric adaptations to musical training, and children’s conceptions of left and right. A background-study was carried out on left-handedness in guitar playing.

    The study employs abductive reasoning, has an auto-ethnographic thread and draws on the hermeneutical epistemology. The theoretical framework rests on the cultural-psychological perspective on music education.

    The data was collected in two parts using qualitative ethnography-inspired methods. First qualitative thematic interview was used for gathering strategically sampled data from expert respondents on violin playing, pedagogy and violin-making. Secondly non-participant observation and follow-up interview was used for examining a beginner violin lesson.

    The findings of the study suggest that violin pedagogues need knowledge of the lateralization effects on violin playing and methodological understanding for pupils’ handedness and maturity of motor development. The data suggests that left-handedness is not a disadvantage in violin playing when provided with education that recognizes it. Reversed violin playing is considered as an alternative for strongly left-handed pupils. The data shows that violin education needs open discussion on left-handedness in terms of prejudices in orchestras, and raised awareness on the availability of left-handed instruments. 

  • 426.
    Pålsson, Birgitta
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Meningsfulla möten i musik. Om lust, kommunikation och fördjupade relationer: musikterapi med funktionshindrade2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 427.
    Pålsson, Gitte
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Etnopoetisk transkribering av musikinteraktion i demensvård: en metodutveckling2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om ett experimenterande med etnopoetisk transkribering av den i fältarbetet skapade etnografin kan ge fördjupade insikter i musikens funktion och betydelse inom demensvården. Det sju dagar långa fältarbetet på ett demensboende gav upphov till ljud- och videoupptagningar, intervjuer med personalen, samt fältanteckningar och -dagbok. Etnografin presenteras i två empirisk- analytiska kapitel, av vilka det första undersöker formellt organiserade musiksituationer, medan det andra undersöker informella musiksituationer på demensboendet. Den etnopoetiska transkriberingen eftersträvar att i text så noggrant som möjligt återge tal och sång, liksom även de minsta detaljer i mänsklig kommunikation, så som prosodi, gestik, koreografi och andra paralingvistiska element. Som svar på fem ställda frågor konkluderar undersökningen att den etnopoetiska transkriberingen tydliggör: 1) hur spegling, upprepning och turtagning strukturerar samspelet mellan vårdtagare och personal; 2) den sociala interaktionen mellan forskaren, personer med demenssjukdom och deras personal; 3) hur musik förekommer i situationer som inte vid första anblicken uppfattas som musik; 4) demenspatienter (som agerande subjekt); 5) den kommunikativa musikkompetensen hos personer med demenssjukdom, de anhöriga och personalen.

  • 428.
    Rabson Minoura, Kenji
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Repertoire Memorization in Jazz Vol. 2: Do College Jazz Programs Address the Subject?2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to explore to what extent and how different jazz programs on the college level include repertoire memorization in their curriculums. By repertoire memorization I mean the study and memorization of a certain amount of standard jazz repertoire, which include songs from the so-called great American songbook and tunes by jazz composers that are commonly played by jazz musicians around the world.  Whether the schools include repertoire memorization in their official curriculum or course descriptions or leave the subject to the discretion of the individual instructors is explored. Methods for teaching the subject, methods of assessing the students’ memorization, and views of different jazz department heads regarding the importance of the subject are also investigated.

    A sociocultural perspective is adopted in the study to see if academia attempts to address or perhaps recreate some of the sociocultural contexts that jazz learning existed in before jazz was included in music conservatories and universities.

    Eleven jazz programs and one jazz educator were asked to be a part of the study and of those, four schools responded. The data was collected in email correspondence with the four different department heads that were from the United States, Finland and Sweden (two schools).

    The results showed that the programs in Finland and the United States placed great importance on the subject and use required repertoire lists that the students were tested on. One of the Swedish programs had suggested repertoire lists for students without formal testing and the other Swedish program left the subject up to the individual instructors although the subject did seem to be encouraged. One unexpected observation from the repertoire lists used from the schools in Finland and the United States was that there were a surprisingly large number of songs that were not in common to both lists.

  • 429.
    Raissi, Raeel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikskapande med iPad: en kvalitativ studie om elevers upplevelser av musikskapande med iPad i årskurs 92018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skapande i olika former är något som vi människor hållit på med under en lång tid. Att skapa musik är också något som musikundervisningen i skolan ska syfta till. Så väl skolan som samhället håller på att digitaliseras allt mer vilket lett till att skapandet i musikundervisningen numera ofta sker med iPads. Så är åtminstone fallet på den skolan som jag besökt i Stockholm där jag intervjuat tre elever i årskurs 9 i en fokusgrupp. Målet med intervjun var att få en djupare inblick i elevernas tankar och upplevelser kring musikskapande med iPad. Syftet med denna studie är således att undersöka hur elever i årskurs 9 upplever iPad som musikskapande verktyg. Via en kvalitativ forskningsmetod har datainsamlingen från fokusgruppen analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultaten pekar på att eleverna till övervägande del upplever iPad som positivt och att det är ett självklart redskap att skapa musik med. Dock visar resultaten att användandet av iPad minskar möjligheten att samarbeta i musikskapandet och att grupparbeten är svåra.

  • 430.
    Randin, Matilda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sångundervisning för flickor i målbrottet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom historien har diskussionen om målbrott ofta varit förknippat till män och mäns röstutveckling. Så sent som på 80-talet kom forskare fram till att även kvinnor genomgår denna fysiska förändring i sina röster som då klassificerades som ett målbrott. Det kvinnliga målbrottet har hamnat i skymundan i forskning och diskussioner, trots att sång i många sammanhang anses vara feminint kodat (Bergström-Källén 2011; Green 2002). Syftet med studien har varit att få en uppfattning om hur sångpedagoger reflekterar kring sin undervisning med flickor som genomgår ett målbrott. Detta för se om det fanns skillnader i tankesättet till det manliga målbrottet ur ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med fyra olika sångpedagoger av blandade åldrar. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades för att likheter och skillnader i pedagogernas svar skulle kunna urskiljas.Resultatet visar att en flicka i målbrottet bör få jobba med repertoar som är bekväm och i det röstläge där flickan har kontroll. Då pedagogerna var eniga om att en flicka i målbrottet ofta har ett lågt självförtroende är det väsentligt att inte pusha henne för hårt. Analysen har sedan resulterat i ett arbetssätt som kan ge pedagoger en fingervisning i hur ett arbete kan se ut med en flicka i målbrottet. Av analysen kan nyckelord plockas ut som Egaliseringsövningar, repertoar i litet omfång ochSamtal om målbrottet. Samtalet om målbrott bör ske men om flickan visar tecken på lågt självförtroende kan till exempel begreppet röstförändring vara ett alternativ.

  • 431.
    Rask, Martin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiklektionens fem första minuter: En observationsstudie över tre pedagogers inledning på musiklektionen2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this paper, it was examined how three educators, working in the same musicproficientschool, with varied long experience in the profession, used the lesson's firstfive minutes to capture the focus of the student group. The survey was an unstructuredobservation study, where the observer filmed all three educators, on ten occasions each.The observer was non-participating and was previously known to all student groupsand educators. The material has been analysed from a social psychological perspective and has had the following questions as a starting point: Is there individual contact between the pedagogues and students before the lesson has begun? Where is the pedagogue placed in the room when the start of the lesson is initiated? How do they stand physically? What methods does the pedagogue use to get the student group intofocus? What does the educators say when the group is focusing? The result indicates a variety of methods between the three educators, where their different professional experience showed, but not in a way that affected the quality of the education. Clear structure varied with creative variation to capture the student´s attention during the firstfive minutes of the lesson.

  • 432.
    Rasmusson, Incca
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Rytmikens och solfègens ursprung: Emile Jaques-Dalcroze och hans samtid2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den schweiziske musikern och pedagogen Emile Jaques-Dalcroze utvecklade under sin livstid den rörelsebaserade musikpedagogiska metod som i dag går under namnet rytmik. Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka uppkomsten och den tidiga utvecklingen av Jaques-Dalcrozes ursprungliga rytmik och framför allt solfège – rörelsebaserad gehörsträning – som är ett av dess huvudmoment. För att finna svar på frågan om hur Jaques-Dalcrozes egen historia påverkade hans val av pedagogisk inriktning för hans gehörsundervisning och på frågan om på vilket sätt samtiden påverkade framväxten och mottagandet av solfègen, undersöks Jaques-Dalcrozes liv fram till 1906 samt kulturella, pedagogiska och andra samhälleliga strömningar under 1800-talet. Utgångspunkten är i historisk metod och med ett hermeneutiskt perspektiv och resultatet presenteras i en delvis biografisk form. Undersökningen visar att Jaques-Dalcroze tveklöst influerades av samtiden och påverkades av människor som kom i hans närhet, framför allt hans pianolärare de Senger, Prosnitz och Lussy, violinisten Ysaÿe, psykologen Claparède och Jaques-Dalcrozes kollegor Gorter, Boepple och Chassevant. Pestalozzi, Nägeli och Fröbel var pedagoger vars idéer återspeglas i Jaques-Dalcrozes metod. De olika influenserna i synergi med hans egen personliga historia och förutsättningar var det som ledde fram till utvecklingen av rytmiken.

  • 433.
    Ray, Johanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att använda musik som medel för att nå utommusikaliska mål: funktionsinriktad musikterapi (FMT) vid schizofreni och schizofreniliknande symptom1998Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 434.
    Rehn, Vanja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva musik: magi eller teori?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this project was for me to write two complete songs and to get to know my creative process better. I wrote two songs, made musical arrangements for them, transcribed the music in Sibelius, rehearsed the material with two musicians and at last recorded it in a studio. Throughout this I kept track of my own creative process. The project resulted in two complete songs with arrangement. I learned that I have some difficulty handling adversities in my songwriting, and that it was not so easy to get to know my own creative process as I thought. But the most important thing I will bring with me from this project is the great value of being truly proud of something I created of my own.

  • 435.
    Rehn, Vanja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Döm mig inte!: Upplevelser av sångsvårigheter och dess orsaker2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka sångsvagas upplevelse av sin sångröst samt att ta del av deras beskrivningar om varför de anser sig ha sångsvårigheter. Tidigare forskning visar att sång är viktigt för barns sociala och kommunikativa utveckling, men också att en trygg och positiv undervisningssituation krävs för att elever ska kunna utveckla sin sångförmåga. Om undervisningssituationen blir det motsatta kan det ge hämmningar för livet när det gäller elevens lust till sång eller musik.

    Den här undersökningen har avgränsats till att nära studera fyra människors upplevelser av sin sångutveckling och sina sångsvårigheter. Kvalitativa djupintervjuer har använts som datainsamlingsmetod och resultatet från det undersökta materialet visar bland annat att när deltagarna känt sig bedömda av någon har deras sångutveckling hämmats. Det är dock inte enbart musiklärare som står för hämmande bedömning, då undersökningsresultaten visar att även vänner och familj kan bidra med en sådan negativ påverkan.

    Ingen av de fyra deltagarna beskriver sig själva som sjungande människor utan talar snarare om sin sällan förekommande sång som ett nynnande. Dock beskriver några av undersökningsdeltagarna att de kan sjunga lustfyllt när de känner att det inte finns risk för att de blir bedömda. Därför är en viktig slutsats att människors upplevda sångsvårigheter mer kan bero på hur deras sång har bedömts av musiklärare eller närstående än deras faktiska sångförmåga.

  • 436.
    Renberg, Viktor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lärares lärande – erfarenhet, kunskap och färdigheter inom musikproduktion2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musikproduktion är ett relativt nytt skolämne som ställer krav på lärarens kompetens i bland

    annat ljudteknik, arrangering, komposition och omvärldsbevakning inom populärmusik. En

    lärarutbildning med fördjupande studier i ämnet startades inte förrän 2011 så

    musikproduktions-lärare som är verksamma idag har därför hämtat sina kunskaper på annat

    håll.

    Syftet med studien är därför att undersöka lärares syn på sina musikaliska erfarenheter,

    teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter och dess tillämpning i undervisning i

    musikproduktion.

    Tre lärare verksamma i Stockholms län har intervjuats och resultatet visar att erfarenheter

    ifrån arrangering, komposition och studiosammanhang är värdefulla i mötet med eleverna.

    Det verkar även vara en stor fördel att behärska ett eller flera ackordsinstrument som

    exempelvis piano och gitarr. Även lärarens vana att lyssna till och analysera musik är en

    påverkande faktor för undervisningen.

    Det ställs idag mycket höga krav på lärarens ämneskunskap och tidigare forskning visar att de

    behöver vara multikompetenta. Utmaningen som lärare i musikproduktion står inför är att

    ständigt utveckla sin kompetens för att bidra till en undervisning som känns meningsfull och

    verklighetsförankrad för eleverna i en ständigt växlande och nyskapande musikbransch.

  • 437.
    Risberg, Ingrid
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Med fokus på körsång i musikundervisning: en studie av musiklärares interaktion med kör i musikklass2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In musikklasser in the Swedish compulsory school a special musical training focusing on choral singing is offered students from the age of ten to sixteen. Regarding singing with children, choir teaching in these classes represents conventions developed in accordance with the Swedish choral tradition. Students are trained in large groups of (30-60); in parallel, they receive individual singing voice training in order for the choir to perform with a communal musical expression. This complexity places high demands on the choir teachers' ability to foster the specific musical skills required in a choir.

    Starting out from a cultural-psychological theoretical perspective, this study explores two choral teachers' interaction with their choir classes, respectively, by means of a method inspired by ethnography. Participating students were aged 10 and 11. Observation data of four lessons was collected, two with each teacher. Lessons were documented by field notes, one lesson of each teacher was video-documented. Analysis included three methods of data transcription: First of all, by writing thick descriptions. After that all events during the lesson were written down in a timetable and finally, a short representative sequence from each lesson was transcribed into a music score. Thus, the variety of methods enabled a deep analysis of data.

    The results show, on the one hand, that the teachers use a similar overall pattern for interaction. On the other hand, within this overall pattern they interact with their students in different ways that are being described as personal designs of interaction according to which each teacher uses the available cultural tools in individually different combinations when distributing knowledge to the students. In spite of this, differences in quality between the performances of the two choir classes were not recognised during the observed lessons. Accordingly, one conclusion of this study is that the overall music cultural context has a larger impact on students' ability to perform choral music than teachers' personal design of interaction.

  • 438.
    Risberg, Ingrid
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Variation och samstämmighet: en studie om hur elever i musikklasser med körinriktning beskriver sång och sin egen röst2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Elever i musikklasser med körinriktning i grundskolan ingår i en lokalt situerad musikkultur som är formad av traditioner med rötter i förra seklets första hälft. I denna tradition har konventioner om sång med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt. Varje elev bidrar med sitt individuella kunnande i musicerande tillsammans med andra. Studiens syfte var därför att belysa enskilda elevers lärande om att sjunga. Deltagarna i studien var musiklärare och elever i en årskurs fyra och en årskurs fem i musikklasser med körinriktning. Data samlades in genom observation och videodokumentation av en körlektion i respektive klass och genom enskilda intervjuer med åtta elever. Data analyserades ur ett kulturpsykologiskt perspektiv med fokus på kulturella redskap. Betydelsen av den individuella musikkulturella inramningens synliggjordes liksom elevernas strävan efter kvalitet. Samstämmighet visade sig mellan elevernas beskrivningar av förutsättningar för lärande, där den viktigaste faktorn som eleverna lyfte fram var möjligheten att få sjunga i ett, för eleven, bekvämt sångläge. Ett övergripande mönster i resultaten var att elever uppmärksammar de kulturella verktyg som distribueras i undervisningen med stor variation.

  • 439.
    Risdal, Lena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ...vi gjorde tillsammans. Det är oslagbart!: En kvalitativ intervjustudie om musikundervisningens betydelse för elevers välbefinnande2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att utifrån sociokulturellt perspektiv utforska tre lärares syn på hur musikundervisning kan bidra till elevers välbefinnande. Forskningsfrågorna är: På vilka sätt anser musiklärarna att de skapar ett gynnsamt intersubjektivt rum? Hur arbetar musiklärarna för att stärka elevernas identitet? Vad anser lärarna att de gör för att eleverna ska utvecklas? Som bakgrund presenteras musik som ämne i skolan, grupper i skolan samt forskning kring musikens påverkan på det intersubjektiva rummet och elevers välbefinnande. Den teoretiska bakgrunden ger en bild av det sociokulturella perspektivet innan en genomgång av metodvalet görs. I resultatdelen redovisas analysen av intervjuerna där tre stora teman framträder, relationers betydelse för välbefinnandet, prövande av roller i grupp samt personlig utveckling. Uppsatsen avslutas med en diskussion av resultatet i relation till den presenterade bakgrunden och det teoretiska perspektivet under rubrikerna Musik och rörelse som medierande redskap, Personlig identitet och gruppidentitet samt Sammanhållning och välbefinnande.

  • 440.
    Ritchey, Viktor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Det harmoniska gehöret: En kartläggning kring pedagogik för att utveckla gehörets harmoniska aspekter2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna forskningsstudie är att undersöka hur fenomenet gehör kan uppfattas och förstås på olika sätt, vilket i sig ligger till grund för hur gehör och harmonik kan läras ut. Studien genomförs med en fenomenografisk ansats med tre stycken kvalitativa intervjuer med gehörslärare från olika bakgrunder, arbetserfarenheter och utbildningar för att jämföra och kartlägga deras undervisning. Tidigare forskning visar att begreppet gehör kan vara mångtydigt. Begreppet beskrivs som förmågan att höra, minnas och gestalta olika musikaliska strukturer men också som förmågan att kunna musicera frasmässigt korrekt eller som en ren underkategori till det bredare begreppet musikalitet. Resultatet visar att gehör kan uppfattas från såväl ett praktiskt som ett abstrakt synsätt och att undervisningssättet i vissa avseenden påverkas av uppfattningen av begreppets betydelse. Informanterna anser att musikteori och gehör är nära sammankopplat och att det mest effektiva sättet att förstå harmonik är genom att spela ett ackordinstrument, men även andra typer av metoder för att arbeta med gehöret presenteras och dessa kan fungera som ett utmärkt komplement till spelandet. Denna uppsats förmedlar en insikt i dagens gehörsundervisning och ger förslag på undervisningsmetoder till framtida gehörslärare med fokus på harmonik.

  • 441.
    Roberts, Rebecka
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Inspelningsteknik och inspelningsmiljö: hur spelar man in Bluegrass?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bluegrass är en energi- och glädjerik genre som kräver mycket samspel och kommunikation mellan alla musicerande. Detta gör det svårt att fånga genren bra under organiserade inspelningsförhållanden utan att tappa själen i musiken. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur olika inspelningssätt, såväl tekniska som miljömässiga, påverkar musiker, instrument, ljud och känsla. Tre olika inspelningar har genomförts, en utomhusinspelning, en inspelning i studiomiljö samt en inspelning under en livekonsert. En mix mellan utomhus- och studioinspelningen skulle med facit i hand varit det allra bästa. Inspelningstekniken och miljön behöver anpassas efter den ensemble som ska spelas in. Allt beror på i vilket sammanhang musikerna känner sig avslappnade och trivs bäst. Det viktigaste som inspelningstekniker och producent är att skapa rätt förutsättningar för musikerna och att inspelningstekniken anpassas efter det sammanhanget.

  • 442.
    Roberts, Rebecka
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vilka roller kan en musikproducent ha?: en studie om rollen som musikproducent samt tillhörande ämneskunskaper2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musikproduktion är ett brett ämnesområde som innefattar flera olika yrkesroller som t.ex producent, inspelningstekniker, studiomusiker, låtskrivare etc. Olika inspelningssammanhang kräver olika roller beroende på vem eller vilka man jobbar tillsammans med. Paletten av kunskaper inom dessa olika yrkesroller behöver vara bred och översiktlig samtidigt som den i vissa situationer behöver vara mer djupgående inom ett specifikt avgränsat område. I den här studien kommer yrkesrollen som musikproducentens roll vara i fokus. Vilka olika roller kan en musikproducent ha? Vilka kunskaper kräver dessa roller? Är vissa kunskaper viktigare att ha än andra?

    Dessa frågeställningar utforskades genom två fallstudier inom området musikproduktion. Den första fallstudien genomfördes med fokus på det yrkesverksamma fältet och består av intervjuer med yrkesverksamma musikproducenter. Den andra fallstudien hade fokus på utbildningsfältet och är en studie av den konstnärliga kandidatutbildningen i Musik- och Medieproduktion vid Kungliga Musikhögskolan. 

    Tre kunskapsområden identifierades: musik, teknik och sinne för branschen. Resultatet visade på att "sinne för branschen" var det viktigaste kunskapsområdet för en musikproducent. Det trädde fram fem olika roller som en musikproducent kan få: musikproducenten som arrangör/kompositör, tekniker, ledare, coach och entreprenör, vilka beskrivs ingående under respektive fall med tillhörande kunskaper.

    I samband med studien utvecklade författaren en ny metod för datainsamling: interaktiv enkät.

  • 443.
    Rogeland, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kan metrik göra dig till en bättre sångare?: en fallstudie om undervisning av två sångelever med bristande taktkänsla2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 444.
    Rohlin Westin, Heidi
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad bör en altblockflöjtskola innehålla? Elva blockflöjtslärares syn på hur ett läromedel ska utformas2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 445.
    Roswald, Heléna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gränsen mellan nära och för nära relation lärare–elev2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen syftar till att undersöka var gränsen går mellan en nära och en för nära relation lärare–elev. För att undersöka detta har jag försökt ta reda vad tidigare forskning säger om lärare–elev-relationer, samt genom intervjuer ta reda på lärares uppfattningar i ämnet nära relationer.

    Jag har försökt närma mig gränsen från flera håll, genom att titta på olika aspekter av relationer. Jag har tittat närmare på bra lärare–elev-relationer och relationer som på något sätt påverkar lärare eller elever negativt.

    Av min undersökning kan jag dra slutsatsen att det finns lärare–elev-relationer som är så nära att lärare eller elever i någon mån påverkas negativt. Gränsen är ingen tydlig gräns, utan snarare en mängd gränser, och jag drar slutsatsen att ämnet borde diskuteras mer för att minska risken att en relation blir för nära.

  • 446.
    Rudstam, Gabriella
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Modifierad GIM: i stabiliseringsgrupp för flyktingkvinnor2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 447.
    Runolf, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Närvaro på och utanför scenen2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag ser närvaro som ett centralt begrepp inom sceniska konstformer. Jag upplever att närvaron talas om som något positivt som inträder då man blir berörd, men det talas inte lika mycket om vad den är och om eller hur man kan eftersträva och utveckla den. Närvaron har en tendens att mystifieras och blir på så vis svår att prata om.

    Genom intervjuer med fem personer inom områdena teater, musik och dans är denna undersökning ett försök att belysa och sätta ord på närvaron genom parametrarna synsätt (informanternas syn och definition av begreppet), metoder (informanternas metoder att arbeta med närvaron både i skapande situationen och utanför) samt pedagogiska förhållningssätt (informanternas förhållningssätt till närvaro i undervisningen).

    I undersökningen diskuteras informanternas definition av närvaron, vilket av naturliga skäl inte kan leda till någon absolut definition, då närvaro appellerar till en subjektiv upplevelse. Dock ser alla informanter närvaron som helt avgörande för om situationen berör eller inte. Vissa har en mer filosofisk ingång till närvaron medan andra har en teknisk och metodisk ingång. Definitionen av närvaro verkar vara starkt sammankopplad med metoden hos vissa. Gemensamt för alla beskrivningar är att närvaron är kommunikativ och något som uppstår uppstår mellan dig och situationen, d v s mellan dig och publiken, medspelaren, eleven, musiken, texten, rörelsen och intrycken.

    Jag undersöker också om det finns vissa basala förutsättningar för att närvaro ska kunna uppstå. Enligt informanter och litteratur verkar närvaron förutsätta: en god vilja att mötas, en koncentration, en sinnlig öppenhet, ett lyssnande, en acceptans, en flexibilitet, ett möte, en kommunikation, att göra på nytt, tillit, mod, ett ärligt uttryck bl a genom att skala av överflödiga skyddsmekanismer, samt att vara tillräckligt förberedd för uppgiften.

    Undersökningen visar att faktorer som underlättar närvaron är bland andra lyssnande, kommunikation, dialog, flexibilitet, improvisation, nyskapandet, positivt inställd publik, ett lugn och ett ärligt uttryck. Chi gong, mental träning, meditation och yoga nämns som metoder för att arbeta med närvaron. Även improvisation och lek är metoder som gynnar kreativiteten och närvaron.

    Lärarperspektivet diskuteras utifrån informanternas erfarenhet där de flesta menar att lyssnandet, att spegla och bekräfta eleven samt att ge ett forum för upplevelsen är de bästa metoderna i arbetet med närvaro. Att tala om närvaron med eleven tycker vissa är viktigt medan andra framhåller vikten av att inte prata fram närvaron och menar att närvaron uppträder lättast då läraren tar ett steg tillbaka och inte låser elevens upplevelse via orden. Närvaron är lika central på scenen som i undervisningssituationen.

  • 448.
    Rydberg, Jacob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ensembleundervisning på kulturskola och folkhögskola: Observationer av två ensemblelärares arbete genom ett kulturpsykologiskt perspektiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som snart färdigutbildad gitarr- och ensemblelärare med inriktning mot gymnasiet har jag genomgått många år av ensembleundervisning i flera olika skolformer. Mina första erfarenheter av ämnet fick jag i kulturskolan under barndomen och senare fortsatte ensembleundervisningen på gymnasium och folkhögskola. När jag själv undervisat har det väckts ett intresse för att undersöka om det finns samband mellan elevernas förkunskaper och de musikaliska elementen lärarna väljer att fokusera på i sin undervisning. Denna studies syfte är att undersöka hur två ensemblelärare verksamma vid kulturskola respektive folkhögskola undervisar genom att undersöka vilka kulturella verktyg, definierade enligt den kulturpsykologiska teorin, de använder i sin undervisning. Frågorna kretsar kring vilka verktygen är, hur de använder dem och vilka kunskaper de distribuerar. Vad har lärarna gemensamt i arbetssätt och finns det något som skiljer dem åt? Resultatet visar att det finns likheter i sätt att använda och kombinera verktygen och skillnader i vilka kunskaper de distribuerar och vad lärarna riktar in sig på. Förhoppningsvis kan resultatet leda till fördjupad kunskap om hur ensembleundervisning med elever på olika kunskapsnivåer bedrivs, och väcka nya frågor och ingångar till forskning inom området.

  • 449.
    Rydberg, Jacob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Med gitarren som tolk: att genom gehör lära sig spela musik skriven för andra instrument på gitarr.2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 450.
    Samuelsson, Lena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur har ni det i era anställningar musikterapeuter? En kartläggning av anställningsförhållanden för musikterapeuter utbildade på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
6789101112 401 - 450 av 588
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf