Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
6789101112 401 - 450 av 629
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 401.
    Norborg, Marcus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva en hit: tre producenter och låtskrivares tankar kring att skriva och producera framgångsrik popmusik2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att undersöka ett antal producenter och låtskrivares tankar kring arbetet med att skapa en framgångsrik poplåt. Insamlandet av data har skett i form av semistrukturerade intervjuer och med utgångspunkt i ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt där strävan varit att parentessätta forskarens förförståelse i syfte att beskriva respondenternas subjektiva erfarenheter på ett så troget sätt som möjligt. Resultatet har så småningom analyserats dels utifrån forskning kring olika sociokulturella faktorer bakom preferensskapande samt även utifrån mer kognitiva förklaringsmodeller för vad vår hjärna reagerar positivt på när det kommer till musik. Med utgångspunkt i dessa teorier har resultatet strukturerats upp under fem rubriker. Under enkelhet och familjaritet kontra oväntade inslag framläggs vikten av att finna en balans mellan det enkla och familjära och det oväntade. Under tajming kontra tidlöshet behandlas betydelsen av tidsenlighet och tidsanda samtidigt som vad man skulle kunna kalla tidlös musik också diskuteras. Rubriken PR, image och budskap tar upp tankar kring hur medieexponering samt skapandet av en medveten image och ett specifikt budskap kan hjälpa poplåtar att slå igenom. Under samarbete och hårt arbete berörs betydelsen av att hitta rätt människor att arbeta med samt även hur det kanske i slutändan inte går att komma ifrån att framgång kräver hårt arbete. Slutligen pratar de intervjuade under medvetet kontra lustfyllt arbete om hur kalkylerande strategier kring låtskrivande och produktion måste paras med en lustfyllt ingång till arbete. I uppsatsen slutskede diskuteras bland annat hur den vanlig förekommande föreställningen om kreatörens suveränitet kan innebär ett förnekande av externa faktorers inflytande på framgång. Resultatets värde för musikundervisning och samhället berörs slutligen. 

  • 402.
    Nord, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att njuta av musik: en studie av musikterapi med demensdrabbade2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 403.
    Nordell, Per
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Saxofon och musikgenrer: saxofonlärares arbete med genrebredd i kulturskolan2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om saxofonlärares syn på och metodik kring genrer och genrebreddning. Genom att undersöka hur saxofonlärare arbetar i kulturskolan vill jag se vilka undervisningsmetoder som är framgångsrika. Jag beskriver tre huvudgenrer: klassisk musik, jazzmusik samt folkmusik. Undersökningsmetoden består av kvalitativa intervjuer med tre saxofonlärare.Lärarna ansåg att begreppet genre är svårt att definiera och väljer därför andra ord i sin undervisning. De menade att genrebreddning var viktigt och tyckte att eleverna blev mer kompletta som saxofonister om de spelade i flera olika genrer. Forskningen kring området är inte omfattande, men den forskning som jag har hittat visar att en blandning av notläsning, gehörsspel och improvisation är ett framgångsrikt sätt att arbeta på, vilket också saxofonlärarna ger uttryck för.

  • 404.
    Nygren, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Spegling, härbärgering och grundning: en studie av tre begrepp i det terapeutiska rummet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Spegling, härbärgering och grundning - En studie av tre begrepp i det terapeutiska rummet, av Elin Nygren, är en uppsats inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

    Syftet med uppsatsen har varit att i litteraturstudier samt i intervjuer undersöka begreppen spegling, härbärgering och grundning. Intervjuerna har haft i fokus att utforska hur fyra terapeuter kliniskt använder begreppen och hur musik kan utveckla dessa. Uppsatsen grundar sig i de utvecklingspsykologiska teorierna och i Wigrams teorier om musikterapeutiska improvisationstekniker.

    Resultatdelen i uppsatsen är en sammanställning av intervjuerna efter att de bearbetats enligt modellen Tematisk analys. I denna del redovisas hur terapeuterna beskriver det metodiska användandet av begreppen anpassat efter de olika målgrupper som de arbetar med. Vid sammanställning av intervjuerna blev det tydligt att de fyra terapeuterna har en överensstämmande syn kring de tre begreppens funktion för terapeuten och en överensstämmelse i sina definitioner av dem. Det framkom också att musik i många delar är analogt med Sterns vitalitetsaffekter och kompatibelt med hur vi människor kommunicerar.

  • 405.
    Nygårds, Magnus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    I steget mellan två läroplaner2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande undersökning handlar om hur lärare och blivande lärare ser på ämnet musik och estetiska lärprocesser i förhållande till den nya läroplanen Lgr11. Fokus för undersökningen ligger på de som undervisar eller ska undervisa i kärnämnen det vill säga svenska, engelska eller matematik i grundskolan årskurs 3–6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: lärare, lärarstudenter och lärarutbildare. De intervjuades svar har sedan jämförts med Lpo94, Lgr11 och den nya lärarutbildningen (2011) för att se hur dessa fyra harmonierar med varandra. Bakgrunden till undersökningen är en frågeställning hur förutsättningarna för att integrera ämnet musik med andra ämnen ser ut i grundskolan, i samband med införandet av den nya läroplanen. Kommer det att bli lättare eller svårare att samarbeta över ämnesgränserna? Resultatet antyder att den största problematiken ligger i de nya styrdokumentens (Lgr11) utformning, vilka ökar den generella arbetsbördan för lärarna. Resultatet antyder också att den nya lärarutbildningen motarbetar den nya läroplanens syfte i vissa avseenden.

  • 406.
    Nylander, Peter
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pentatonik för gitarrister: en studie av gitarristers pentatoniska förkunskaper inom högre musikutbildning2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka gitarrlärares syn på studenters förkunskaper inom pentatonik då de börjar inom högre musikutbildning. Metoden för studien bygger på kvalitativa intervjuer av tre erfarna gitarrpedagoger med flera decennier bakom sig inom högskola och folkhögskola. Studien har sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på att lärarna uppfattar att studenter besitter förkunskaper inom pentatonik men att det finns tydliga kunskapsluckor. 

  • 407.
    Nylin, Sebastian
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Arrangering för sologitarr2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbetegår ut på att hitta konkreta tekniker för hur populärmusik kan arrangeras för sologitarr, specifikt inom genren fingerstyle. Utgångspunkten för arrangemangen har varit att i så stor grad som möjligt behålla de rytmiska, harmoniska och melodiska komponenter som originallåtarna innehåller.Med hjälp utav allmänna arrangeringsmetoder såväl som tekniker specifika för gitarren har arrangemangen växt fram. Digital inspelning har varit den främsta källan till dokumentation. Utöver dessa inspelningar har valda stycken noterats för analys. Detta har resulterat i fyra kompletta arrangemang och ett oavslutat. Alternativa stämningar och capotasto har i hög grad används för att bättra gitarrens kompabilitet med grundmaterialet. Genomatt manipulera stämningen efter låten behov blir det möjligt att förlägga stora delar av både melodin och ackorden på öppna strängar, vilket i min mening ger arrangemanget en större öppenhet och ett bättre flyt än om gitarrens normalstämning hade använts.I slutändan formades arrangemangen för mycket av mina egna tekniska förutsättningar, vilket lede till ett i mitt tycke alltför homogent slutresultat. Då arrangemangen endast spelats av mig har det varit svårt att separera min roll som arrangör från den som gitarrist, och vad jag själv har kunnat åstadkomma på instrumentet har dikterat slutresultatet mer än önskvärt.

  • 408.
    Nylin, Sebastian
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hoas, Viktor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Engagemang och material i elgitarrundervisning: En undersökning av elgitarrlärares upplevelse av engagemang i relation till undervisningsmaterial2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks det hur sex stycken elgitarrlärare på estetiskt gymnasium jobbar med engagemang i förhållande till lektionsmaterial. Syftet är att få kunskap om hur gitarrlärare på gymnasiet arbetar med lektionsmaterial för att stimulera elevens engagemang. I undersökningen intervjuades sex stycken gitarrlärare som undervisar eller har undervisat på estetiskt gymnasium. Empirin analyserades efter grundad teori och resulterade i tre stycken teorier. Första teorin visar på hur lärarnas ansvar över lektionsmaterialet är beroende av elevens engagemang eftersom eleven visar större benägenhet att själv föra fram sin utveckling ifall den har hög nivå av engagemang. Den andra teorin visar på hur lärares konstruktion eller val av material är ett resultat av en kombination av avstamp, ramar, process och mål som läraren genom många komplexa variabler behöver ta hänsyn till. Tredje teorin visar på hur lärarna ställer sig själva som komplement till de mer visuella inlärningstrender så som Youtube-videor då de anser att till exempel gehöret blir lidande samt att de använder multimedia som verktyg för att effektivisera lektionsmaterialet. Teorierna bidrar till insikt i hur elgitarrlärare på estetiskt gymnasium uppfattar engagemang och hur de anpassar sig till elevens individuella engagemang både i sitt val av material och hur de väljer att förhålla sig till materialet.

  • 409.
    Nyqvist, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Strategier för flow och kreativitet: Att behålla flöde i en låtskrivarprocess2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 410.
    Näslund, Thomas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jakten på ramfaktorteorin: en kritisk studie av svensk skolutveckling i ett trettioårsperspektiv; om skolans förändrade styrning och villkor för ämnen som musik2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 411.
    Olausson, Anders
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Om vi gör roliga saker så får vi glada elever: En undersökning av påverkansfaktorer och kvalitetskriterier för estetiska projekt i skolmiljö2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En undersökning av estetiska projekt i skolmiljö. I undersökningen intervjuas en musiklärare, en förskoleklasslärare och en musikterapeut som representanter för olika yrkesgrupper som arbetar med estetiska projekt i skolmiljö. Studiens syfte är att undersöka vilka påverkansfaktorer och kvalitetskriterier som beskrivs i forskning eller av studiens informanter. Perspektivet är musikpedagogiskt men även estetiskt verksamhet med andra estetiska uttryck än musik undersöks och skillnader och likheter diskuteras. I analys och diskussionsdelarna används bl.a. Anne Bamfords och Tomas Saars forskning för att förklara och sätta in informanternas utsagor i ett större sammanhang.

  • 412.
    Ollinen, Karolina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva låtar: är snäva ramar en hjälp?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om att skriva låtar utifrån tre förutbestämda strategier. Jag valde att skriva med utgångspunkt från strategierna skriva texten först, utgå ifrån en trumloop och utgå ifrån textmässig hook i låtformen AADA.Förhoppningen med de givna förutsättningarna var att främja skapandeprocessen, korta startfasen, minska självkritiken, utveckla textskrivandet, bredda typen av karaktär på låtar och till sist variera den typ av form som låtarna vanligtvis utmynnar i. Under mitt arbete har jag kommit fram till att tydliga ramar underlättar och för arbetet framåt.

  • 413.
    Ollinen, Karolina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Personligt uttryck i sång och sångundervisning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks sångelevers upplevelser kring personligt uttryck i sång och sångundervisning. Personligt uttryck är ett begrepp som förekommer i styrdokumenten för gymnasieelever på program med estetisk inriktning. I studien genomfördes tre kvalitativa forskningsintervjuer där informanterna bestod av sångelever från år tre på gymnasieprogram med estetisk sånginriktning.

    Resultatet av studien visar att de intervjuade sångeleverna tycker att personligt uttryck handlar mycket om identitet, ”att hitta sig själv”, självförtroende och att därigenom kunna uttrycka sig i sång. Studien visar att relationen till sångpedagogen är något som påverkar arbetet med personligt uttryck. Metoderna sångeleverna mött i sin sångundervisning är textanalys, inlevelseförmåga, improvisation, kroppsmedvetenhet, teknik, teater och även analyser av sig själva genom film- och ljudinspelningar. Studiens resultat visar att det finns ett behov för eleverna att diskutera och reflektera mer om ämnet i sin sångundervisning.

  • 414.
    Olof, Lundberg
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Den föreställda övningen: Att effektivisera övning utan instrument2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2019 har jag undersökt två strategiers effektivitet vid instudering av noterat musikmaterial skrivet för klassisk kontrabas utan användning av instrument. Jag har under fyra tillfällen undersökt och modifierat strategier framtagna med hjälp av tidigare forskning på området. Innan första tillfället var strategierna rent teoretiskt framtagna och otestade från min sida. Efter det första undersökningstillfället gjorde jag en analys av de olika strategiernas effektivitet för att sedan modifiera dem. Detta ledde fram till en slutgiltig metod som applicerades vid ett sista femte undersökningstillfälle. De två strategierna som har undersökts benämns som Visualisering och Praktiskt föreställande.

  • 415.
    Olofson, Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pedagogiska metoder för improvisation2017Studentarbete övrigt, 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 416.
    Olsson, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikundervisning i gymnasiesärskola2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 417.
    Olsson, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att stärka självförtroende och motivation hos elever i kulturskolan2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks lärare vid kulturskolans syn på begreppen självförtroende och motivation samt hur de arbetar för att främja detta hos sina elever. Studien genomfördes på en kulturskola i Sverige, där 20 pedagoger deltog. I fyra fokusgrupper diskuterade informanterna fyra frågor. Gruppdiskussionerna spelades in med hjälp av ljudupptagning som senare låg till grund för analysen.Undersökningen visade att kommunikation var den mest betydande faktorn för fungerande undervisning och för att lärare och elev ska förstå varandra så bra som möjligt. Inom de frågor som ställdes till informanterna vid undersökningstillfället, återkom resonemanget att alla elever är unika. Det krävs därför av pedagogerna att undervisningen utgår från att varje enskild elev ska känna sig bekräftad och sedd. För att eleverna ska kunna skaffa sig det mod som krävs för att våga behöver miljön i klassrummet vara tillåtande och innefatta uppgifter på rätt nivå för att undvika känslor av misslyckande hos eleven. Intresset hos elever frambringas genom lustfyllda aktiviteter, en vilja att lära sig samt engagerade lärare. Genom att eleverna ingår i ett sammanhang där de får spela med andra och trivas i gruppen skapas en plattform att växa och stärkas på.

  • 418.
    Olsson Ennart, Annika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sången tar inte slut när den är färdig, den lever vidare: songwriting i musikterapi2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen har uppkommit ur en nyfikenhet och ett personligt intresse kring att hitta olika metoder i songwriting för olika målgrupper inom musikterapi. Syftet med studien var att, utifrån en litteraturstudie och intervjustudie, sammanställa information kring olika metoder i songwriting för olika målgrupper, hur man som musikterapeut kan arbeta med songwriting och vad resultatet kan bli. I uppsatsen presenteras en genomgång av relevant litteratur och tidigare forskning inom området songwriting. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjusvaren tolkats och transkriberats, och litteraturen har sammanfattats till de viktigaste och relevanta angående ämnet. Frågeställningarna har handlat om hur olika metoder kan se ut och vilka fördelar och nackdelar det finns med metoderna, både för klinikerna och klienterna. Frågor kring verktyg, tekniker, teoretiska kunskaper och överväganden kring olika sjukdomar och funktionsnedsättningar, tas också upp i studien.

  • 419.
    Olsson, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ADHD i musikklassrummet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar musikklassrummet ger med hänsyn till elever med ADHD. Med ett ramfaktorteoretiskt perspektiv undersöks resursrelaterade ramar där fokus ligger på den fysiska miljön. Studien söker svara på frågeställningen:

    Vad i klassrumsmiljön kan försvåra elevernas möjligheter att nå målen för musikundervisningen, och vad kan underlätta?

    Musikklassrum på tre olika grundskolor har undersökts med hjälp av observation. Observationerna genomfördes när inga elever närvarade. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av studiens bakgrundsdel, framför allt den forskning som beskriver problemområden inom ADHD.

    Studiens resultat visar på att det finns mycket i musikklassrummen som kan vara försvårande. Röriga miljöer med många sinnesintryck försvårar för elevers koncentration och möjlighet att orientera sig i rummet. Olika föremål i rummet kan distrahera och locka elever till impulsiva handlingar. Underlättande inslag i klassrumsmiljön är digitala verktyg, genomtänkt och ordnad inredning av rummet, samt stängd förvaring av material.

  • 420.
    Olsson, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Körarrangemang: inspiration av sångaren Artur Erikson2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 421.
    Olsson, Viktor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Medveten röstuppvärmning för körsångare: Uppvärmning och uppsjungning – hur påverkar det körer?2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En god röstvård inom vokal musik börjar med medvetenhet och förståelse för vikten av uppvärmning och uppsjungning. Följande studie behandlar dessa begrepp inom körsammanhang, utifrån ett kollektivt perspektiv. Dess syfte är att undersöka vilken roll den kollektiva uppvärmningen i kör spelar, vilken påverkan den har för körklangen samt sångarnas hälsa och välmående både som individer och som grupp. Studien delar in uppvärmning i tre kategorier; Körsång, Hälsa och Gemenskap utifrån Thomas Caplins (2000) sju underrubriker till repetitionsförberedelse. Forskningsunderlaget baseras på en kvantitativ enkätundersökning med utgångspunkt i uppvärmning och uppsjungning i kör. Som ett kvalitativt komplement till enkäten och studien genomfördes fyra olika ljudupptagningar på ett körstycke. Detta stycke spelades in fyra gånger under en och samma repetition och mellan varje tagning fick kören utöva någon form av förberedelse av musiken. Inspelningarna jämfördes senare med varandra i ett datorbaserat ljudbehandlingsprogram, i vilket det gick att både visuellt och audiellt observera likheter och skillnader mellan tagningarna. Resultatet visar att uppvärmning och uppsjungning har verkan på den musikaliska slutprodukten och att majoriteten av de tillfrågade i enkätundersökningen ansåg att kollektiv uppvärmning främst syftar till att utveckla sångarnas gehör och stärka körens gemensamma klang framför att förebygga slitage och skärpa körens närvaro.

  • 422.
    Oscarsson, Sören
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skam och värdighet. Metodutveckling av musikterapi hos barn med uppgivenhetssyndrom2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 423.
    Palm, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Metoder för vokalgrupp: Om repetitionsarbete utifrån fyra musikaliska aspekter.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om repetitionsarbete med en vokalgrupp bestående av fem musikhögskolestudenter med fokus på populärmusikaliska genrer. Fyra teman i det musikaliska hantverket används som analysverktyg: intonation, timing, samklang och interpretation. Fysiken bakom intonation i a cappellasång tas upp, liksom definition av timing och sväng, samklang i fråga om vokalformning med mera, samt tankar om vad interpretation innebär. Vad definierar dessa teman och hur samverkar de? Hur arbetar en vokalgrupp med dem? Kan man kanske fastställa någon slags mall för arbetsgången? 

    Vokalgruppen träffades vid fyra tillfällen och repeterade ett musikstycke, en repetition leddes av en lärare. Repetitionerna spelades in och analyserades utifrån de fyra temana och flera metoder och funderingar kring dem preciseras och diskuteras. 

    Jag kommer i studien fram till ett förslag på en arbetsgång för repetitionsarbete och definierar och diskuterar några metoder som kan hjälpa fram till ett önskat resultat. Några tankar om det psykiska klimatet i en ensemble kom även upp som en viktig aspekt vid sidan av det musikaliska arbetet.

  • 424.
    Palmqvist, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hjälp eller stjälp?: en studie om användning av digitala verktyg inom elgitarrundervisning på gymnasieskolans estetiska program2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate electric guitar teacher’s experiences of digital tools in their teaching at the upper secondary school arts programme. In order to achieve this purpose I interviewed four experienced teachers in two different age categories, two in their forties and two in their fifties, to see if their attitude or experiences differed in regards to these digital tools. The study is based on a socio-cultural perspective and the result shows that all of the teachers uses several digital tools within the context of their teaching, and also in their own music practices outside of the classroom. The main conclusions are that the interviewed teachers have a positive attitude toward these digital tools, and think they have made their work easier. They also feel like the music is more easily accessible now to both teachers and students alike.

  • 425.
    Paulander, Ann-Sofie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mening i musikterapi2017Ingår i: Möten, Musik, Mångfald: Perspektiv på musikterapi / [ed] Anci Sandell, Ingrid Hammarlund, Anna-Karin Kuuse, Linn Johnels, Göteborg: Svenska förbundet för musikterapi , 2017, s. 317-338Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande kapitel utgör en omarbetad version av en del av avhandlingen Meningen med att gå i musikterapi - En fenomenologisk studie om deltagares upplevelser (Paulander 2011). Artikeln inleds med en introduktion innehållandes en beskrivning av på vilka sätt fenomenet mening förekommer inom det musikerapeutiska området följt av syfte och frågeställning. Därefter följer det teoretiska perspektivet fenomenologi samt metoden Empirical Psychological Method. Analysresultaten presenteras under rubriken Transcenderande föreställningar och artikeln avslutas med ett diskuterande avsnitt gällande erfaranden i mening i musikterapi. 

  • 426.
    Paulander Bäck, Ann-Sofie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Det sjungande självet. En studie i sambandet mellan människans självutveckling och hennes förmåga att sjunga.1997Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 427.
    Paulsson, Ola
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att arrangera TV-spelsmusik2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste 20 åren har TV-spelskonserter blivit mer vanliga och framförs med varierad kvalité. Detta arbete bottnar i problematik kring orkesterns storlek och att ge musikerna en givande stämma att spela. Fokus ligger på att skriva arrangemang för mindre ensemble och skapa roliga stämmor som inte är för enkla eller för svåra.

         Projektet genomfördes med hjälp av återkoppling från andra musiker, datorprogram, hemsidor och tidigare forskning. Arbetet resulterade i ackumulerad fördjupad kunskap inom arrangering och två medleyn: Final Fantasy Battle och Final Fantasy Soft, som består av musik från Final Fantasy-serien. Originalmusiken är skriven av kompositören Nobuo Uematsu och i denna uppsats beskrivs hur det var att bearbeta hans verk. Under arbetets gång har några utmaningar utkristalliserat sig och behövt tacklas: Hur fångas lyssnaren? Hur får man arrangemangen spelbara? Hur gör man musiken rolig att spela?

        Att arrangera TV-spelsmusik visade sig vara mer omfattande än förväntat. Men under arbetets gång har genvägar uppkommit, till exempel bearbetning av existerande arrangemang med digitala verktyg. 

  • 428.
    Paulsson, Ola
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fokuserat Spel: Hur koncentrationen visar sig under rudimentär övning för slagverk2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks det hur koncentration visar sig under rudimental övning för slagverk i enskild övning och gruppövning. Syftet är att utifrån fenomenologins livsvärld se hur koncentrationen visar sig och hur den rör sig under övningstillfällena. Undersökningen innefattar fem stycken slagverkare som övar samma övningsrutin vid två tillfällen, enskilt och i grupp. Som metoder användes en kvalitativ forskningsintervju i form av en ostrukturerad loggbok, videoinspelning och en halvstrukturerad gruppintervju. Analysen av videoinspelningen resulterade i observationer hur deltagarnas fördelade uppmärksamhet rörde sig och hur det påverkade övandet. Intervjun strukturerades upp efter olika teman: delad uppmärksamhet, störningsmoment, automatisering, självmedvetenhet, målmedvetenhet och övriga observationer. Under analysen av empirin från intervjun, videoinspelningen och loggboken från den enskilda övningen och gruppövningen uppkom en liknelse av koncentrationen likt en treenighet. Treenigheten är en metafor hur koncentrationen kommunicerar mellan tre roller och hur dessa förhåller sig till varandra. I termer av konsekvenser av studien innebär pedagogiska implikationer angående mål, tydlighet, variation, svårighetsgrad, tillit, nervositet och distraktioner samt hur gruppövning kan komplettera den enskilda övningen.

  • 429.
    Pejler, Johan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skapa - ska det vara så svårt?: en studie i förutsättningar för skapande verksamhet2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 430.
    Pemsel, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik och lärande: ugna vuxnas syn på musikundervisning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The intention of my studies is to explore the field of musical learning from the pupil's point of view. This master thesis is the second of two Grounded Theory studies based on interviews.In study no1 Learning of music from the pupils' point of view (Pemsel, 2009) I asked ten pupils, soon to be graduates, to express their own experience of musical learning. The selection of informants was made after reading a questionnaire an- swered by a group of 60 pupils attending different programs at a typical Swedish upper secondary school. The ten selected informants had all chosen several music courses their latest years in school. The questionnaire had two purposes; one was to construct musical profiles of the pupils, the other was to select informants for the interviews. The pupils were asked how much, and what kind of music educa- tion they had experienced. They were also asked to describe good and bad memo- ries of music education. The selected informants had all chosen to attend several music courses in their final years at school. They had in the questionnaire shown that they could express themselves in terms of learning music, and also that they had both positive and negative memories of musical learning environments. The most interesting findings in the first study were the personal navigation and the different choices the pupils made during their way towards musical learning. They learned music in a way that could be compared to the balls movements in a "flipper game", changing directions aiming to find knew musical knowledge. This was all illustrated in The Map of Musical Learning.In study no 2 Music and learning, young adults perspective of music education, I interviewed five post pupils 19-25 years old. They had as pupils chosen to learn something else other than music in upper secondary school. To select informants the so-called "snowball method" was used. A web questionnaire was made in purpose to profile the informants. "The Map of Musical Learning" was used to create an equal dialogue in the interviews. During the interview the Informants were asked to construct their own maps, and explain what that picture symbolised in their lives. In study no 2 I've been looking for answers on the following ques- tions; –What are pupils’ views on music and learning, and on what grounds do students select other courses over music? The results showed that not choosing music could be an active choice toward other interests. The choice not to continue taking music lessons was due to different levels (depending on informant) of neg- ative experiences. Some informants had good experiences of expressing them- selves in other art forms, but not in music. Others didn’t need music teachers; they were experienced and could learn on their own. From pupil's point of view music education could be improved, but the beginner and the experienced music pupil expressed different needs of teaching methods. They all felt that they were not surveyed how they wanted to learn music.

  • 431.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Artefakter och positioneringar i musikundervisning2013Ingår i: Musikforskning idag - Abstracts, Stockholm: Svenska samfundet för musikforskning , 2013, s. 22-24Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I musikundervisning på en högstadieskola återfinns massor av olika artefakter, d.v.s. fysiskt förekommande föremål som eleverna interagerar med. Det kan handla om artefakter som har någon relation till musikämnet så som mikrofoner, stativ, gitarrer, trumset, keyboards, pianon, förstärkare, iPads, iPods, hörlurar etc. På vilka olika sätt kan vi analysera betydelsen av dessa artefakter?

    Artefakter förstås inom sociokulturellt inspirerade teorier kulturella verktyg/redskap/tool-kit (Säljö, 2006). Artefakter bidrar inom dessa teorier till att bättre förstå vilket lärande som sker, vilket lärande som blir möjligt i undervisningen.

    Utifrån att det är relevant också för vilket lärande som sker vill jag i min kommande avhandling studera hur det kommer sig att eleverna väljer att agera som de gör i klassrummet, varför de väljer vissa instrument före andra etc. Jag vill problematisera elevernas agerande i termer av subjektsskapande i musikundervisningen utifrån ett kritiskt diskurspsykologiskt perspektiv (Wetherell & Potter, 1992; Wetherell, Taylor, & Yates, 2001; Wetherell, 2001; Winther Jørgensen, Phillips, & Torhell, 2000). En möjlig analytisk ingång till detta, som jag vill resonera kring i denna presentation, är att studera hur de förstår och förhåller sig till de olika artefakter som finns i undervisningen i sitt subjektsskapande och också teoretiskt närma mig en mer posthumanistiskt influerad förståelse av artefakter (Hultman; Hultman, 2009, 2011, Åsberg, Hultman, & Lee, 2012).

    Den kritiska diskurspsykologin innebär att artefakter inte har någon i sig inneboende betydelse, utan att den ges mening genom det sätt på vilket vi talar om dem. För att förstå hur eleverna agerar måste vi alltså också synliggöra hur de förstår musikundervisningen och dess artefakter. För att förtydliga hur detta spel kan se ut kommer jag att exemplifiera med hur olika artefakter kan vara olika problematiska för pojkar respektive flickor att förhålla sig till. (Ganetz, 2009, Björck, 2011, Nordström, 2010, Bergman, 2009).

    Referenser

    • Bergman, Å. (2009). Växa upp med musik : ungdomars musikanvändande i skolan och på fritiden. Göteborg: Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet.
    • Björck, C. (2011). Claiming space discourses on gender, popular music, and social change. (Diss Göteborg Göteborgs universitet, 2010), Academy of Music and Drama, University of Gothenburg ; Högskolan för scen och musik,, Göteborg.  
    • Ganetz, H. (2009). Rundgång : genus och populärmusik. Göteborg: Makadam.
    • Hultman, K. Making matter matter as a constitutive force in children's subjectivities. Contemporary Issues in Early Childhood. doi: urn:nbn:se:su:diva-63410
    • Hultman, K. The social and competent child as co-produced by nonhuman actors. Contemporary Issues in Early Childhood. doi: urn:nbn:se:su:diva-63412
    • Hultman, K. (2009). A posthumanist deconstruction of gendered matematical subjectivitites. International Journal for Equity and Innovation in Early Childhood, 7(2), 16-27. doi: urn:nbn:se:su:diva-53679
    • Hultman, K. (2011). Barn, linjaler och andra aktörer : posthumanistiska perspektiv på subjektskapande och materialitet i förskola/skola. (Diss (sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet, 2011), Department of Education, Stockholm University,, Stockholm. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-63413 urn:nbn:se:su:diva-63413 
    • Nordström, M. (2010). Rocken spelar roll : en etnologisk studie av kvinnliga rockmusiker. Umeå: Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.
    • Säljö, R. (2006). Lärande och kulturella redskap [Ljudupptagning] : om lärprocesser och det kollektiva minnet. Enskede: TPB.
    • Wetherell, M., & Potter, J. (1992). Mapping the language of racism : discourse and the legitimation of exploitation. New York: Columbia University Press.
    • Wetherell, M., Taylor, S., & Yates, S. J. (2001). Discourse as data : a guide for analysis. London: Sage.
    • Wetherell, M., Taylor, S., Yates, S. J., & Open University. (2001). Discourse theory and practice : a reader. London: Sage.
    • Winther Jørgensen, M., Phillips, L., & Torhell, S.-E. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
    • Åsberg, C., Hultman, M., & Lee, F. (2012). Posthumanistiska nyckeltexter (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
  • 432.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Avvikande eller queer: En diskurspsykologisk-nymaterialistisk läsning av Jimmy Scotts röst och karriär2015Ingår i: Knowledge formation in and through music: Festschrift in honor of Cecilia K. Hultberg 2015 / [ed] Gullö, Jan-Olof; Holgersson, Per-Henrik, Stockholm: Royal College of Music , 2015, s. 161-171Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 433.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Completed PhD. Inte bara musik.: Om elevers positionerande i grundskolans musikklassrum2019Ingår i: NNMPF 2019: Futures of Music in Higher Education February 26–28, 2019, Royal College of Music in Stockholm, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den första delen av titeln pekar på både ett resultat av avhandlingen och en kritisk utgångspunkt på samma gång. Musik har återkommande i kulturstudier, såväl som i skolans läroplan och i musikpedagogisk forskning, pekats ut som mycket intimt förknippad med vad som brukar kallas för identitetsskapande i bred bemärkelse. Försök att inom mer formell utbildning närma sig ungdomars intresse för musik, i syfte att skapa högre grad av motivation hos eleverna, har återkommande resulterat i att populärmusik, i en vidare mening, likställts med ungdomars musikaliska vardagskultur. Att populärmusik i en bredare bemärkelse likställs med ungdomars vardagskultur kan också vara en förklaring till att populärmusik i mycket hög grad präglar den musik som spelas i den svenska grundskolans musikklassrum. I min avhandling har jag istället haft ambitionen att undersöka elevers positionerande i musikklassrummet utan att på förhand utgå från att musik utgör en väsentlig del av densamma. I förlängningen är min förhoppning att studiens resultat ska kunna bidra till att fördjupa och ytterligare komplicera den musikpedagogiska forskningen som rör maktrelationer i musikklassrummet och som i sin förlängning syftar till att skapa mer likvärdiga förutsättningar för elever i alla musikklassrum.

    Det finns i nuläget en förhållandevis stor mängd studier som säger något om olika potentiella positioner som aktualiseras i grundskolans musikklassrum. Olikheter mellan eleverna beskrivs inte sällan utifrån antaganden om olika förutsättningar att medverka i musikundervisningen, och operationaliseras utifrån deras olika förkunskaper i musik. Eleverna positioneras också som olika beträffande deras musikintresse både utifrån genre och instrument. Inom vad som går under benämningen garagebandsundervisning antas både att eleverna har ett intresse att musicera och att de bär på en informell kompetens att lära sig musicera själva. Eleverna beskrivs också som olika konforma i grundskolans klassrum, något som beskrivs som ett utfall av olika grad av insocialisering i skolans normsystem. Flera av dessa olika positionera diskuteras också återkommande utifrån mer generella positioner kopplade till social klasstillhörighet eller kön. En del av dessa studier har sitt huvudsakliga material hämtat från deltagande observationer av interaktioner i musikklassrummet, men det finns inte många studier som gör detaljerade analyser av elevernas interaktioner. 

    En position i den här avhandlingen ska alltså läsas som socialt skapad, fragmentarisk, och föränderlig. Positioner skapas i interaktion elever emellan i undervisningssituationen och görs så med hjälp av olika retoriska resurser som eleverna har att tillgå. Dessa resurser kan både vara direkt språkliga och bygga på en sekventiell analys av interaktionen, vilket är inspirerat från samtalsanalysen, men också utgöras av referenser som hämtas från olika etablerade diskurser som bidrar till att positionera eleverna på olika sätt. Slutligen är positionen också fragmenterad vilket innebär att den inte på något sätt beskriver en helhet, utan snarare en aspekt i vilken eleven själv framträder som annorlunda i relation till andra elever i musikklassrummet.

    För att förstärka möjligheten att säga något om musikens betydelse i ungdomars positionerande har jag valt att designa studien som en fallstudie med stor variation avseende elevernas på förhand uttryckliga musikintresse.  också designen av studien göra det möjligt att studera detta. Jag har identifierat två olika musikklassrum från två olika skolor för att sedan kunna jämföra resultaten dessa emellan. Eleverna i det ena skolan, som jag valt att benämna Musikprofilskolan, har själva valt mer musik på schemat. De har också gjort ett inträdesprov för att komma in på skolan och därmed visat att de kommit upp till en tillräcklig nivå vittnar också om att deras intresse varit någorlunda ihållande över tid. Eleverna i den andra skolan, som jag benämnt Centralskolan, har snarare valt den närmsta skolan i bostadsområdet och därmed inte aktivt identifierat musik som viktigare än andra ämnen. I övrigt liknar skolorna varandra. Med vad som kan kallas deltagande videoetnografi har jag vidare dokumenterat undervisningen under en termins tid, transkriberat och tematiserat materialet utifrån vad som framträder som centralt för elevernas positionerande i de båda musikklassrummen. Vidare har jag i detalj analyserat utvalda sekvenser med hjälp av analytiska verktyg hämtade framför allt från samtalsanalys och diskurspsykologi.

    Elevernas positionerande påverkar deras delaktighet i musikaliska praktiker i musikklassrummet och detta sker på olika sätt i de olika musikklassrummen. I Centralskolans musikklassrum utgör konformitet en mer eftersträvansvärd position än rebellen vilket skapar goda förutsättningar klassrumsmanagement. I Musikprofilskolan är det mer accepterat och nästintill påbjudet att säga ifrån och vara ifrågasättande snarare än att vara konform. I Centralskolan skämtar eleverna återkommande om obildade som företrädesvis finns utanför musikklassrummets väggar, vilket skapar ett mer sammanhållet vi bland eleverna, ett ”vi som är bildade”. Samtidigt är humoristen en position som är mer tillgänglig för pojkarna i klassrummet, vilket skapar utrymme för kreativitet och att utmana normativa förväntningar i klassrummet. Självsäkerhet måste ibland Centralskolans elever maskeras för att inte riskera att falla över i skrytsamhet, en risk som inte återfinns alls bland eleverna i Musikprofilskolan. Att uttrycka sig rationellt och undvika spår av emotionalitet är väsentligt bland eleverna i Centralskolans musikklassrum, medan emotionella uttryck, då i synnerhet upprördhet och ilska, återkommer bland eleverna i Musikprofilskolan, något som tycks premiera pojkars möjlighet att få handlingsutrymme i deras ensemblespel.

    Sammantaget påverkar elevernas positionerande deras förutsättningar för undervisning i termer av kamratlärande, klassrumsmanagemen och garagebandsundervisning. Det är också min övertygelse att en bättre förståelse av vad som står på spel i elevernas positionerande i musikundervisningen skapar bättre förutsättningar att på allvar utmana och förändra maktstrukturer i klassrummet i syfte att skapa en mer jämställd och jämlik musikundervisning. För att uppnå detta tror jag att mer samtalsanalytiska angreppssätt kan vara fruktbara vilket inte heller används i så hög utsträckning tidigare inom det musikpedagogiska fältet.

    Den här avhandlingen har bland annat visat på skillnader i elevers positionerande i musikklassrummet beroende på i vilken grad musik står på spel för dem eller inte, i vilken kön har framträtt som en väsentlig kategori för elevernas positionerande. På motsvarande sätt vore det intressant att gå vidare med att studera elevers positionerande i olika musikklassrum i vilka positioner förknippade med exempelvis klass, etnicitet, sexualitet, funktionsvariation, religion aktualiseras.

  • 434.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Effects of insecurity: Class and Gender at Stake in Secondary School Music Education2016Ingår i: Gender Equality Matters: Education , Intersectionality and Nationalism, Linköping: LiU-Tryck , 2016, s. 96-96Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this paper I would like to present preliminary results from my ongoing PhD-project focusing creation of subjectivity in secondary school music education. The aim of this paper is to discuss construction of femininity in intersection with class regarding the use of different rhetorical resources available in different music classrooms. In particular I will pinpoint how the girls make use of insecurity and how this effects their possibilities to participate in musical activities. 

    During autumn 2014 I have been following the weekly music lessons in three classrooms in Stockholm and it's surroundings. The schools were strategically selected to represent maximum differentiation in the students socioeconomic background using the notion of symbolic capital resulting in three schools: a High end school, a Low end school and a Music profiled school.

    The lessons were documented with video camera, transcribed in great detail, and analyzed with concepts drawing from positioning theory, discursive psychology and conversation analysis focusing the rhetorical resources in the interactional work done among the pupils. 

    Insecurity appears to be a resource available for the girls in all three classrooms but with different effects. For girls in the high end school insecurity explicitly expressed by words is frequently followed by further musical activities. In the low end school insecurity, expressed by avoiding difficult tasks, limits the possibility to further practice. In the music school the use of insecurity also of risk of being positioned as nervous and problematic and can be understood as an obstacle for practicing difficult music tasks in ensemble practice.

  • 435.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Inte bara musik.: Om elevers positionerande i grundskolans musikklassrum.2019Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this dissertation is to study how positioning among students in the music classroom interplays with music teaching activities as practised in Swedish comprehensive schools. The study uses a videoethnographic technique for documenting interactions between students in two different music classrooms. The one is in a music profile school with students for whom music may be assumed to be important, the other is in a standard curriculum school with students who do not have any special relation to music. However, both schools recruit students who come from educated, economically stable homes in white middle class society in Sweden and thus share a similar background. The students’ interactions are transcribed in great detail and analysed using concepts from positioning theory, conversation analysis and discursive psychology.

    The results show great differences between the two music classrooms. In the Ordinary School, the dominant positions are conformity, humour, insecurity and rationality. In the Music Profile School the dominant positions are rebelliousness, seriousness, confidence and emotionality. In terms of gender, the Music Profile School classroom could be described as a predominantly masculine practice which diminishes the opportunity for students who wish to attain the position musician and at the same time express femininity.

    These differences in the students’ positioning affects the possibility for such music educational practices as peer-learning to take place. Differences in positioning also affect what work needs to be done in terms of classroom management.

    By focusing on how positions are achieved through interaction, rather than on what the positions consist of, I hope to open possibilities for the individual music teacher to become aware of which students are being favoured in his or her own classroom. I also hope that this research will help to promote change that could result in greater social justice in the music classroom. How this is to be done will, however, need to be the subject of future research.

  • 436.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musical instruments and the doing of gender in music education2017Ingår i: Symposia IV: Questions and Dilemmas when Exploring Music Education and Gender in Scandinavian countrie, Göteborg: Göteborgs universitet, 2017, s. 13-13Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    We already know that music instruments are gendered and that this affects the students’ choices of instruments. What is yet to be explored is how these instruments effects the production of gender in the actual classroom. The elaboration of material feminist theories opens up possibilities to study not only what musical instruments represents culturally or discursively, but also how these instruments are entangled in the production of gender in the music classroom. A more elaborated understanding of the relation between gender production and musical instruments could open for new ways of approaching the gender equality issue in music education.

  • 437.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Playing music as positioning: an intersectional analysis of gender and class in the secondary school music classroom2017Ingår i: ABSTRACTS PHD IN PROGRESS NNMPF 2017, Göteborg: Göteborgs universitet, 2017, s. 1-3Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 438.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Positionerande bland eleverna och möjlighet till estetiska erfarenheter2019Ingår i: NEÄL 2019: Aesthetic Experiences in Education, 11-13 nov, 2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här presentationen kommer, med utgångspunkt i min avhandling i Musikpedagogik, argumentera för att elevers positionerande bör betraktas som väsentligt att studera för att på ett meningsfullt diskutera elevers delaktighet i estetiska praktiker i musikklassrummet.

    Materialet kommer från videodokumentation av elevers interaktioner i två olika musikklassrum årskurs åtta på högstadiet i Stockholmsområdet. De båda skolorna som är utvalda för studien är jämförbara beträffande klass och etnicitet, men skiljer sig åt genom att eleverna i Musikprofilskolan aktivt valt extra musik på schemat medan eleverna i Centralskolan valt skola företrädesvis utifrån närhetsprincipen. Materialet är transkriberat, analyserat och tematiserat med utgångspunkt vad som står på spel i elevernas interaktioner, hur de positionerar sig i relation till varandra samt vilka olika retoriska resurser som används för att realisera olika positioner.

    På ett övergripande plan visar resultaten att det inte, trots en gedigen mängd forskning som pekar på den intima relationen mellan identitetsskapande och musik, att elevernas interaktioner i hög utsträckning kretsar kring andra positioner så som konform/rebellisk, humoristisk/seriös, självsäker/osäker samt rationell/emotionell. Dessa positioner är diskursivt laddade med olika innebörder i de båda klassrummen och begränsar därmed elevernas möjligheter till delaktighet i olika estetiska praktiker i högstadiets musikundervisning.

  • 439.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Positioning among students affecting the learning outcome.2019Ingår i: NOFA7​, Nordic Conference on​ Teaching and Learning in Curriculum Subjects at Stockholm University, 13-15 May, ​2019., 2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this presentation I will, drawing from material from my recently finished doctoral thesis in Music pedagogy, argue that positioning among students’ is not to be regarded as a parallel, but an integrated, part of the learning process in the classroom.

    The material comes from a videoethnography, documenting interactions in two different music classrooms in upper secondary school in Sweden. The material is then being transcribed, analysed and thematised using Jonathan Potters question of what is at stake in the interactions among the students. By using the concept of positioning by Rom Harrée and Bronwyn Davies I have identified how every interaction also to some extent does positioning labour in which differences between the students as well as between the students and the teacher is made visible. A position in this sense is thereby not to be understood as a complete identity with a larger set of features, but is rather fragmental in its nature. Finally I have used the concept of rhetorical resources, as it is being used in both Conversation Analysis and the early Discursive Psychology, do try to grasp how the process of positioning actually is occurring.

    As I have done the analysis two major risks were detected. The first one is the tendency to regard the two positions available in every formal educational setting, the teacher and the student, as self-evidently meaningful in every interaction. Doing so could reduce important aspect of the interactions in the classroom. The other risk is to enter the analysis by regarding the subject matter as an important aspect in the students’ interactions, which does not seem to be the case. This is especially crucial in my case as the subject matter is music, which a large set of contemporary research on has been described as a central part of identity formations in youth cultures. Giving music primacy in the analysis, by focusing the relations to different instruments or musical genres as an example, would result in leaving important parts of the interactions unanalysed.

    To make my case I will present excerpts from my thesis showing how the students position themselves in regard to humour and seriousness as well as confidence and insecurity affects the way they engage in different activities in the music classroom which most probably affect the possible learning outcome.

  • 440.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Positioning as a constant process.: Reproduction of and deviation from gendered power structures in the music classroom.2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper I would like to discuss different ways to understand students’ agency in the music classroom in order to facilitate analysis of both deviation from and reproduction of gendered structures in the music classroom. In order to discuss this, I will present two different discourses available for the individual music teacher to make sense of both deviation from and reproduction of gendered structures within the music classroom. The first of these is derived from a market discourse, promoting an understanding of agency to infinite witch helps explaining deviation from gendered structures. The second one is rather theoretical and is derived primarily from post-structuralist thinkers such as Foucualt, Laclau and Mouffe and are rather pointing towards a rather narrow understanding of agency which is helpful to understand reproduction of gendered structures in the music classroom. I am persuaded that there is a need for a theoretical approach that completes both these tasks. Failing to do so will risk opening a space for two very extreme and unfortunate understandings of agency to gain ground among both scholars and among music teachers. There are many different ways to solve this issue, but I will argue that a combination of theoretical approaches from the fields of positioning theory, discursive psychology and conversation analysis could be helpful. In order to discuss these issues, I will start by using a situation from my own thesis. The theoretical approach is also described in my thesis.

  • 441.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    The intersection of gender and class in secondary school music education in Sweden2018Ingår i: / [ed] Lilli Mittner, Hilde Synnøve Blix, Tromsø: HSL Trykkeriet, UiT The Arctic University of Norway , 2018, s. 32-32Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this presentation, I will discuss how different structural positions concerning gender and class may affect the students’ participation in musical activities in secondary school music education in Sweden. The research is part of my, soon to be finished, doctoral thesis in music pedagogy. The design could be described as a case study in which the cases represents differences regarding to social class. Each case has been analysed to find similarities and differences regarding what positions boys and girls accomplish in the classroom. My contribution to the discipline will primarily be to address the question of how differences in the students’ socioeconomic background, social class, intersects with gender, an intersection rarely addressed in music pedagogical research. I also hope to create a foundation to discussion differences created by the increasing segregation of the school system and the individual music teacher’s possibilities to compensate for the effects of this segregation.

  • 442.
    Perulf, Sophie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Den hållbara rösten2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hållbart röstanvändande. Undersökningen görs genom en kvalitativ enkätstudie i vilken fem sångpedagoger svarar på hur de arbetar med sina elever för att bygga upp det de anser är sund röstteknik som förebygger rösttrötthet. Undersökningens resultat indikerar att det finns två viktiga faktorer i sund röstteknik: att sångaren är medveten om hur rösten fungerar, det vill säga dess anatomi och fysiologi, samt att sångaren känner till sin rösts begränsningar. Resultaten indikerar även att en viktig faktor i rösttekniken är det subglottala trycket i förhållande till stämbands- slutningen.

  • 443.
    Perulf, Sophie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lucia för trestämmig damkör2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt självständiga projekt har varit att genom sångteknisk träning, ensemblesångsträning och arrangering skapa en luciakonsert för trestämmig damkör. Denna framfördes på Nytorgsgårdens äldreboende i Stockholms stad den 12 december 2012. Programmet bestod av de klassiska luciasångerna i såväl redan utgivna arrangemang som nya arrangemang, framarbetade av mig och Sandra Halvarsson under hösten. Med detta projekt ville jag utveckla mig själv som sångerska och få möjlighet att sjunga inför en publik. Jag ville även skaffa mig kontakter till ställen där jag kan sjunga i framtiden.

  • 444.
    Petersson, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fläskkorvsmetodiken: progressiva pedagogiska idéer kring barn, musik och kreativitet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie av de pedagogiska idéer som legat till grund för barnmusikverksamheten ”Farbror Fläskkorvs Musikverkstad”. Verksamheten bedrevs huvudsakligen i Stockholms innerstad mellan 1985 och 2007 och tusentals förskole- och fritidshemsbarn har kommit i kontakt med den. Studien baseras på intervjuer och en gruppdiskussion med tre av verksamhetens nyckelpersoner.

    De idéer som intervjupersonerna beskriver och diskuterar kan kopplas till progressiv pedagogik. Verksamheten har präglats av ett situationsbaserat och processinriktat pedagogiskt arbetssätt och stor hänsyn har tagits till barnens perspektiv. En central aspekt har varit att stärka barnens musikaliska kunskaper och färdigheter genom att skapa lustfyllda aktiviteter.

    Studiens resultat presenteras i relation till ett urval av pedagogisk litteratur med progressiv inriktning. Vidare görs en kritisk diskussion av progressivismens idéer jämfört med traditionell pedagogik.

  • 445.
    Petersson, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Håll käften, slappna av och våga rocka Europa!: en studie av den sociala kulturen och arbetssättet i ett rockband på turné2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en studie av den sociala kulturen och arbetssättet hos ett specifikt rockband. Studien har utförts med element av etnografisk forskningsmetod och ger läsaren en bild av hur det kan se ut och kännas att delta i en rockturné i Europa. Resultatet ger en inblick i det vardagliga livet och den mellanmänskliga interaktionen hos deltagarna i turnén, samt författarens egna tankar kring arbetet med att utföra studien.

  • 446.
    Petersson, Julia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Aldrig Ensam: barnmusikal blir material2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt projekt har handlat om att göra ett tillgängligt material av barnmusikalen Aldrig Ensam (Petersson 2011) som jag skrev i en tidigare projektkurs. De handskrivna noterna har skrivits i Sibelius notprogram och bildar tillsammans med manus ett kompendium. Låtarna i musikalen har spelats in och bränts till en CD som sedan följer med i kompendiet.

  • 447.
    Petersson, Julia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Maasai-folkets sång- och dansinlärning: En MFS-studie om hur barn i maasaifolket lär sig musiktraditionerna2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to examine how the children in the Maasai villages in Tanzania are learning the Maasai’s musictraditions and ngoma. What is the importance of the school compared with the family?

    Tanzania has an old tradition of ngoma of many different cultures. The Maasai’s are a nomadic people and have traditions of their own.

    To get answers for the purpose of this study, these questions have been formed:

    • How do the children learn the Maasai’s musictraditions?
    • When do the children learn the Maasai’s musictraditions and start to practise them?
    • What role and significance do the school have when it comes to teaching the Maasai’s musictraditions?

    For this study I have interviewed three informants who have good knowledge about the Maasai’s and their traditions. I have also been visiting some Maasai villages to get to know more about the traditions and see them in real life. I have also visited a primary school and questioned about the music education in the school. 

    This study will show that for the Maasai’s the family is the most important part to get to know the musictraditions and ngoma. The school has almost no part in educating the pupils in different cultures and traditions. Music education in school is brief and the school that I visited had almost all music education theoretical and none practical.

  • 448.
    Pettersson, Linnea
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Övning för lärande - lärande för övning: en kvalitativ intervjustudie av sångpedagogers arbete med elevers självständiga övning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Självständig övning inom sång är ett relativt outforskat område, däremot finns det forskning om musikalisk övning ur bredare perspektiv. Föreliggande studie undersöker självständig övning som en del av sångundervisningen och hur lärarledd övning inverkar på sångelevers musikaliska utveckling. Syftet var att få kunskap om hur ett urval av sångpedagoger förhåller sig till sångelevers självständiga övning som en del av deras musikaliska utveckling. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Metoden var kvalitativ med intervjuer av halvstrukturerad karaktär där sex sångpedagoger intervjuades.

    Resultaten visar på att musikalisk övning är mångfacetterat och inkluderar många olika aktiviteter som normalt inte skulle härledas till självständig övning. Resultaten visar även på att den självständiga övningen är beroende av olika faktorer för att kunna genomföras optimalt. Medvetenhet om sin egen förmåga ligger här tungt vilket ter sig olika beroende på sångarens ålder och mognad. Undervisningen bör anpassas till individen med tanke på förutsättningar och mål. Elever kan dra nytta av en stöttande handledare som kan bryta ner det som ska läras i mindre begreppsliga delar vilka eleven genom härmning kan lära sig och sedan använda på egen hand.

    Slutsatsen av studien är att vidare forskning om förhållandena mellan självständig och lärarledd övning behöver genomföras för att kunna utröna exakt vilka faktorer som är avgörande för den musikaliska utvecklingen som sångare. I studien föreslås även att en tydlig begreppsdefinition behöver klargöras vad gäller övningsbegreppet som kan etableras i institutioner för att på så sätt skapa ett gemensamt språk kring vad övning kan innebära.

  • 449.
    Phillips, Emelie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Arbetskarta för sångpedagoger: ett strukturerande hjälpmedel för sångundervisning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 450.
    Phillips, Emelie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur möter läromedel i musik kursplanens krav på centralt innehåll i undervisningen?: en kvalitativ textanalys av läromedel i musik för årskurs 7-92015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra läromedel i musik för årskurs 7-9 för att belysa hur de förhåller sig till kursplanens centrala innehåll i ämnet musik. Jag har i huvudsak undersökt hur läromedlen behandlar det som musikundervisningen förväntas innehålla enligt det centrala innehållet, men också vilka likheter och skillnader som förekommer mellan de analyserade läromedlen i hur de presenterar de olika momenten ur kursplanens centrala innehåll. Jag har också undersökt på vilket sätt och i vilken omfattning läromedlen presenterar uppgifter som avser att teoretisk kunskap omsätts till praktiskt musicerande. I undersökningen har jag gjort en kvalitativ textanalys där innehållet i läromedlen har analyserats och jämförts mot centrala innehållet i Lgr 11. Urvalet består av fyra läromedel som alla riktas till årskurs 7-9 och som utger att de förhåller sig till Lgr 11. Resultatet visar att de analyserade läromedlen förhåller sig till det centrala innehållet i olika omfattning och behandlar de kunskaper som centrala innehållet anger på skilda sätt men inget av läromedlen möter helt och hållet det centrala innehållet i Lgr 11. Alla läromedel förenar teoretiska kunskaper med praktiskt musicerande i viss utsträckning men i olika omfattning och har ett innehåll som till större del är teoretiskt.

6789101112 401 - 450 av 629
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf