Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
78910111213 451 - 500 av 853
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 451.
    Ladopoulos Nalbantis, Perikles
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisera mera!: Improvisation som krydda eller som kitt i musikundervisningen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka i hur stor utsträckning undervisning i improvisation är ett bra verktyg för att uppnå syfte och mål för ämnesplanen i Musik i gymnasieskolan, hur lärare tolkar begreppet improvisation och hur de arbetar med det i klassrummet. Intresset för ämnet ligger i möjligheterna med improvisation som verktyg för att utveckla ett konstnärligt och personligt uttryck. I rollen som lärare upplevs att improvisation som verktyg inte används i den utsträckning som det kanske borde. Tre verksamma gymnasielärare i musik har ur ett hermeneutiskt perspektiv med kvalitativ intervju som metod intervjuats om deras definition av och arbete med improvisation. Resultaten visar att elevers musikaliska utveckling främjas av improvisationsundervisning. Resultaten visar också att lärare har en bred förståelse för begreppet improvisation, att de har insikt i hur det främjar elevernas musikaliska utveckling men att de inte helt och hållet utnyttjar improvisationsundervisningens potential. De vill införa sådan undervisning tidigare i elevernas utbildning men de vet kanske inte riktigt hur de ska gå tillväga. Slutligen diskuteras om improvisationsundervisning bör användas mer, hur undervisningen kan utformas samt när det är lämpligt att börja med improvisationsundervisning. Kopplingen i Skolverkets styrdokument mellan improvisationsundervisning och måluppfyllelse i ämnet diskuteras också.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 452.
    Lagg, Edvin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Instrumentalpedagogers syn på musikalisk bredd och dess betydelse för undervisning2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks instrumentalpedagogers syn på musikalisk bredd och dess betydelse för undervisningen. Genom intervjuer med yrkesverksamma instrumentalpedagoger och musiker utforskas frågor kring yrkesidentitet och yrkesroll med fokus på hur pedagogerna uppfattar sig själva som både pedagoger och musiker på sina huvud- och biinstrument, och hur detta påverkar deras undervisning. Resultaten från intervjuerna visade att en gemensam grundidé var att läraren bör behärska instrumenten de undervisar på, samtidigt som det är viktigt att förebilda och utstråla självförtroende på instrumenten för att skapa positiva upplevelser för eleverna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 453.
    Lagg, Edvin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Trumsång: En pedagogisk metod för att lära sitt instrument2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag hör och jag glömmer. Jag ser och jag kommer ihåg. Jag gör och jag förstår. - Konfucius

    Denna studien har sin grund i att befästa sitt trumspel genom att använda rösten, som i denna forskningen definieras med; att numeriskt räkna pulsslag och underdelningar samt onomatopoetiskt1 ljuda trummor med munnen. I undersökningen visualiseras trumspelet mentalt utan trumset-, eller parallellt med trumset - för att förena det mentala med det fysiska. Med hjälp arv loggbokföring och inspelning undersöks huruvida de olika definitionerna av röstens användning fungerar på mig själv samt informanter. I resultatkapitlet visar det sig att jag och mina informanter har blivit bättre på att spela trummor genom att internalisera trumspelet - med hjälp av rösten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 454.
    Lahovary Olsson, Jacob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikens roll i Tiktok2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka musikens roll i Tiktok, hur tonåringar upplever musiken och hur de använder den. Jag gjorde intervjuer med två grupper där tonåringarna fick välja varsitt klipp som innehöll musik som vi tittade på tillsammans i gruppen. Intervjuerna filmades för att kunna analyseras utifrån en socialsemiotisk multimodal diskursanalys. Videorna som informanterna valt ut analyserades även separat utifrån samma modell. Resultaten från de olika analyserna jämfördes sedan med varandra. Resultatet visade att det fanns flera olika diskurser som samverkar i Tiktok samt att musiken oftast är den drivande teckenvärlden i videon. Tonåringarna var väl medvetna om de diskurser som samverkade och hur musikens roll förändrades i de olika diskurserna, även om de inte alltid insåg musikens vikt för rytmen och informationslänkningen i videon. I videorna är det många teckenvärldar som används för att skapa mening. Tonåringarna hade inga problem med att läsa av, tolka och sammanföra till exempel text, bild och musik för att förstå humorn eller syftet med en video samt att de själva använde sig av dessa teckenvärldar för att skapa videor i en viss genre med särskilda diskursiva verktyg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Musikens roll i Tiktok
  • 455.
    Landh, Evelina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Arrangering för vokalgrupp2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att synliggöra processen vid arrangerandet av en låt för vokalgrupp i den afroamerikanska genren. Bland annat musikteoriprofessorn Roine Janssons idéer om vokalgruppsarrangering, The Real Groups- och Trey McLaughlins vokalgruppsarrangemang har inspirerat detta arbete. För att undersöka processen har den dokumenterats genom loggboksskrivande, sparade sibeliusutkast och videoinspelningar från träffar med en ihopsatt vokalgrupp som testar arrangemanget allteftersom det utformats. Undersökandet av vad en kreativ process innebär har också stått i fokus. I mitt resultat har det kommit fram vad jag har lagt störst vikt vid. Det har varit variation, dynamisk balans, låta röster härma andra instrument, sociala aspekter vid arrangerandet och att ha tid och att bejaka och testa allt. Jag har till stor del arbetat efter eget tycke och smak med att arrangera och experimentera för att hitta en helhet så som jag vill ha den och som fungerar för sångare i målgruppen. I diskussionen tar jag upp insikter om arrangering och vad som har gynnat kreativiteten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (mp3)
    Imagine me
  • 456.
    Landh, Evelina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik + NPF = Sant: Musiklärares arbete med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att bidra med ökad förståelse om musiklärares arbete med elever med NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) i den ordinarie undervisningen. Jag har sökt finna både musiklärares arbetssätt och uppfattningar kring elever med NPF. Studien utgår från ett relationellt perspektiv. Jag har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med musiklärare som arbetar på grundskolan samt en som jobbar på ett särgymnasium. Resultatet visade på en mängd arbetssätt och uppfattningar så som vikten av: anpassningar i miljön, struktur, samarbete med andra lärare, följa elevernas intresse och fysiska hjälpmedel. Resultatet visade också på vikten av att göra anpassningar som kommer alla till gagn. I slutsatsen tar jag bland annat upp att genom ordnad miljö, struktur, fysiska hjälpmedel, samverkan, flexibilitet, och adekvata lokaler och gruppstorlekar går det att möta elever med NPF på ett framgångsrikt sätt i musik i den ordinarie undervisningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 457.
    Langenbruch, Jana
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Konsten att utsmycka en melodi: att lära ut ornamentation inom tidig musik2014Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker på vilka sätt fyra professionella blockflöjtister lärde sig att ornamentera inom tidig musik. Fokus ligger på deras utbildningsväg före högskolestudier. Det undersöks vilka olika metoder deras lärare använder sig av och på vilka sätt källstudier från 1500- till 1700-talet spelar en roll inom ramen för deras undervisning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 458.
    Lardén, Helena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikaktiviteter för barn i förskoleåldern.1995Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 459.
    Larsson, Christina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Rörande metaforer: om figurativt språkbruk i individuell sångundervisning2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 460.
    Larsson, Fredrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad är det som gör en bra baslärare till just en bra baslärare?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 461.
    Larsson, Karl
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Reflektioner om musikteori: en undersökning om hur musikteoriämnets problem och utvecklingspotential uppfattas och tolkas av elever och en lärare på en gymnasieskola2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med diskussioner om allt sämre förkunskaper i musikteori hos bland annat studenterna vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm väcks tanken att söka sig längre bak i ledet för att reflektera över hur ämnet ser ut, upplevs och arbetas med på gymnasiet.

    I denna uppsats undersöks elevers och en lärares uppfattning till musikteoriämnet. Finns det gemensamma åsikter om ämnets svårigheter och förbättringspotential? Med de tillfrågade diskuteras också eventuell synergi med andra ämnen, och då särskilt med matematikämnet. Granskningen och fakta har inhämtats genom enkätstudie, observationer och intervju på ett musikestetiskt gymnasium i Stockholm.

    Undersökningen visar att eleverna har samma upplevelser av vad som är svårt och skulle kunna förbättras med ämnet. Såväl läraren som eleverna anser att det finns positiva synergieffekter med ämnesövergripande arbeten, exempelvis med matematik då dessa ämnen förefaller likna varandra på flera punkter.

    Vad som också framkommit av undersökningen ifråga om förbättringspotential är att en elevcentrerad undervisningsform med kärnfulla, korta genomgångar, mycket repetition, praktiskt arbete och verklighetsförankring är gynnsamt för musikteorin.

  • 462.
    Larsson, Micke
    Kungl. Musikhögskolan.
    Från kungen till prinsen1992Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 463.
    Leanderson-Andréas, Elinne
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Samlärande i musikundervisning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats syftar jag till att undersöka hur, när och på vilka sätt samlärande kan ske i

    musikundervisning. Genom observationer och intervjuer på barn undersöks hur och på

    vilket sätt barn lär av varandra på musiklektioner. Med samlärande menas allt lärande

    som sker mellan människor och begreppet utgår ifrån hur vi i en lärprocess kan

    förespråka delaktighet, kommunikation och mångfald av idéer och tankar. Vygotskij och

    Piaget har haft stor inverkan på samarbetes roll i våra läroplaner och det framgår främst

    genom ett demokratiperspektiv på undervisningen. Dock tycks betydelsen av barns

    samverkan i läroplanerna minskat genom åren. För att barn ska lära sig av varandra är det

    ett antal faktorer som spelar in. Bland annat har läraren en stor roll för att uppmuntra

    eleverna till att samarbeta. Utifrån Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen

    har det vuxit fram ett antal olika modeller för kamratsamverkan, som används i

    undervisning. I musikundervisning kan elever praktisera samlärande på ett konkret sätt,

    både för att lära sig samarbeta men också som metod till musikalisk utveckling. På

    lektionerna kan elever lära sig av varandra och med varandra, och genom att se varandras

    kunskaper som en tillgång blir eleverna jämlika och kunskapsutbytet mer demokratiskt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samlärande i musikundervisning
  • 464.
    Leijonhufvud, Susanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Stockholms Musikpedagogiska Institut.
    Den musiska människans utveckling2020 (uppl. 1)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 465.
    Leijonhufvud, Susanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Folkmusik till Skansen och Mazurkor till Harg: Folk music to Skansen and Mazurkas to Harg2023Ingår i: Nordic Network for Research in Music Education: Academic freedom and responsibility in music education and reserach, Örebro, 2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Just before the turn of the last century, the young and promising Swedish music ethnologist Karl Peter Leffler published Om Nyckelharpospelet på Skansen. In the writing, two detailed portraits are drawn of the fiddlers Johan Edlund and Jonas Skoglund, both of whom had been summoned from Uppland to contribute with folk music to the capital’s national project in Stockholm. The booklet has worked as the basis for several studies about the nyckelharpa, and folk music in general. The institution Skansen, is emerging as part of the Nordiska Museet under Artur Hazelius’ care. Here, the Nordic and the Swedish are being established during this national romantic era by bringing folk culture from all areas of the kingdom – to be displayed and brought to life at the capital’s outdoor museum. The current research project focuses on the constitution of the Swedish when it comes to folk music. Skansen has become significant for our knowledge of and how we understand Swedish culture. What kind of music was to become a part of the Swedish? One way to investigate this is to focus on a single fiddler – which in my case is one of the two fiddlers that Leffler highlights – Johan Edlund from the Roslagen parish of Harg in Uppland. The project, which is ongoing, tries to map the musical cultural geography of the 19th century and the Roslagen’s parish of Harg with the help of genealogical research using records of parish catechetical meetings, old maps, old national surveys from Nordiska Museet, photos, newspapers, and private correspondences. What was the musical life like for those who lived at this place at this time? What occasions, venues and contexts were music present in people’s lives? Where did the music stem from? How did they learn how to play and where did the instruments come from? The emerging picture around this fiddler, his playing and learning, shows, among other things, that it is not only Roslagen that brings music to the capital – musical influences also travel in the opposite direction. The patrons of the iron mill, järnbruken, of Uppland, often live with their families in the capital during the winter months where they enjoy musical salons as well as the city’s opera performances. They return to the estates during the spring and summer months where parties and dinners with ballroom dances offer the local fiddlers to play. At these events, the fiddlers seem to expand their repertoire with the novelty of the mill pattern drawn from the city’s social life. A picture of a give-and-take emerges, not only between the upper-class milieu and the common people but also between the capital city and the rural perishes as well as music genres in between.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 466.
    Leijonhufvud, Susanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Stockholms Musikpedagogiska Institut.
    Mazurkor till Harg och folkmusik till Skansen2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Strax före förra sekelskiftet utkommer Karl Peter Leffler med en skrift om nyckelharpospelet på Skansen. I skriften tecknas två utförliga porträtt av spelmännen Johan Edlund och Jonas Skoglund, båda tillresta från Uppland enkom för denna uppgift. Institutionen Skansen, som växer fram under Artur Hazelius försorg, etablerar sig under denna nationalromantiska era genom att samla folklig kultur från riket och visa upp det svenska. Föreliggande forskningsprojekt fokuserar på en av dessa två spelmän, Johan Edlund, nybyggare på torpet Sundhagen vid Stockby i Hargs socken, Uppland. Projektet, som är pågående, försöker kartlägga Johans liv och leverne och vad som ligger bakom att han finns på Skansen 1896 och då beskrivs som en framstående spelman, en representant för den genuina folkkulturen. Vilka andra uppländska spelmän fanns att spela med och lära av i gårdarna och byarna kring Sundhagen? Hur ter sig musiklivet för de som bor på denna plats vid denna tid? Vilka tillfällen, spelplatser och sammanhang fanns att spela på och med vilka? Den bild som börjar växa fram kring denna spelman visar bland annat att det inte bara är Uppland som levererar musik till Stockholm – musikaliska influenser reser även i motsatt riktning. Brukspatronerna vid Hargs bruk vistas, med familj, i huvudstaden under vinterhalvåret där de njuter av musikaliska salonger såväl som stadens operaföreställningar. De återvänder till bruket under vår- och sommarmånaderna där fester och middagar med sällskapsdanser erbjuder traktens spelmän att spela. Vid dessa begivenheter verkar spelmännen utvidga sin repertoar med brukspatronens nyheter hämtade från stadens societetsliv. Fram växer en bild av ett givande och tagande, inte bara mellan stad och land utan även musikgenres emellan.

  • 467.
    Leijonhufvud, Susanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Luleå Tekniska universitet.
    Spotify som ”public service”2020Ingår i: Explorativ bildning i strömmande medier: Spotify som ett case / [ed] Cecilia Ferm Almqvist, Susanna Leijonhufvud & Niclas Ekberg, Huddinge: Södertörns högskola, 2020, 1, s. 57-78Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 468.
    Leijonhufvud, Susanna
    Kungl. Musikhögskolan.
    Sångupplevelse - en klingade bekräftelse på min existens i världen: en fenomenologisk undersökning ur första-person-perspektiv2011Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis treats the phenomenon of Singing Experience. Its purpose is to reveal the content that constitutes the phenomenon of singing from the sing- ers’ point of view. Singing should be understood as a unique vocal expres- sion carried by tones in a form that is sonorous, alive and fluid. The singing is in the context of singing with others. In order to perform a study that aims to reveal content within a phenomenon, the study uses a phenomenological approach from a first-person perspective, which is also my own perspective as the singer as well as the researcher. The interest in the field has arisen from the experience of singing with people who do not seem to notice that they sing out of tune. This has led to the thoughts that the phenomenon of singing includes different contents for different people in different situations. The phenomenological methods provide cogitations to stretch the particular situated momentary experience into the sphere of the possible experience. In the thesis the result of this eidetic study is described with its general essence a “musical vocal confirmation of my existence in the world” as well as a description of the constitution of the phenomenon of singing. The descrip- tion of the phenomenon is a description of the essences of the lived-body, as well as the immanence of emotion and cogito. The description also includes the surrounding world, which harbours the dimension of the real as well as inter-subjective transcendence concerning time and space, humanity, music and the divine. All of the essences have shown to be essential essences of the experience of singing. This, however, is dependent on how the phenomenon of existence is regarded: to exist in a wide or a narrow sense, including or excluding the transcendent aspects of the phenomenon of singing.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 469.
    Leijonhufvud, Susanna
    Kungl. Musikhögskolan.
    Är du tondöv om du inte kan sjunga rent?2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 470.
    Leijonhufvud, Susanna
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Backmna Bister, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Falthin, Annika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad är praktiknära forskning?2021Ingår i: A Prima Vista: Möjligheter och utmaningar med praktiknära forskningsprojekt i musikpedagogik / [ed] Anna Backmna Bister & Mikael Persson, Stockholm: Kungl. Musikhögskolan , 2021, 1, s. 17-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 471.
    Leijonhufvud, Susanna
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Stockholms Musikpedagogiska Institut.
    Hedell, Kia
    Uppsala Universitet.
    Musikarvets digitalisering: Panelsamtal kring utmaningar och möjligheter för samtida och framtida musikforskning2021Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Inom musikforskning används av tradition källmaterial som inspelningar, noter och textdokument i tryck så väl som handskrift. Denna typ av källmaterial utkommer numer många gånger i digitalt format (så kallat born-digital eller ”digitalt fött” material) Det är även så att äldre icke digitala källor digitaliseras. Digitalisering uppfattas ofta vara ett sätt att rädda äldre och skört material från tidens tand. Digitaliseringen kan leda till ökande möjligheter för forskaren vad gäller till exempel åtkomst och spridning. Men samtidigt kan den också leda till utmanande begränsningar i fråga om till exempel krav på teknisk utrustning och kompetens i digital literacy. Centrala teman i en diskussion om born-digital och digitaliserat källmaterial är bevarande, tillgänglighet, sökbarhet och kvantitet så väl som materialets kvalitativa innehåll.

    På ett rent organisatoriskt plan innebär dessutom digitalisering och tillgång till digitalt material många gånger en hybridisering mellan traditionella kulturarvsbevarande samhällsinstitutioner och privata kommersiella aktörer, eftersom arkiv och bibliotek inte sällan köper in programvara och databaser från privata företag.

    Förutom dessa tämligen konkreta problemområden kan användningen av digitalt material i vetenskaplig forskning även lyftas till en abstraktionsnivå. Det handlar om forskningens nav och vetenskapens kärna: Vilka möjligheter och begränsningar för forskning erbjuder det digitala paradigmet? Vad är att betrakta som forskning då källmaterialet är flytande och föränderligt? Vilka krav behöver vi som forskare ställa på vetenskaplighet i detta paradigm?

  • 472.
    Leijonhufvud, Susanna
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lönngren, Anita
    Digitalisering och musikundervisning2021Ingår i: A Prima Vista: Möjligheter och utmaningar med praktiknära forskningsprojekt i musikpedagogik / [ed] Anna Backman Bister & Mikael Persson, Stockholm: Kungl. Musikhögskolan , 2021, s. 87-120Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 473.
    Leijonhufvud, Susanna
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Stockholms Musikpedagogiska Institut.
    Thorgersen, Ketil
    Stockholms Musikpedagogiska Institut.
    Teaching and Learning with Nimbra Technology2023Ingår i: Academic Freedom and Responsibility in Music Education and Research, Örebro, 2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Teaching and Learning with Nimbra Technology

    What do you do when you want to play a particular instrument and no teacher of that particular instrument can teach you where you live? This is the case for several music students at Ålands Musikinstitut (ÅMI) at Mariehamn. One way to solve the problem is to employ a teacher to travel to the school of music. However, the distance is always far – as Åland is situated in the middle of the sea between Sweden and Finland so such travel is not possible on a regular weekly basis. Another solution is to use digital communication technology that can enable such a music educational meeting. In this project, we analyse the educational and didactical affordances such long-distance communication technology provides. We will present the high-fidelity fibre technology of Nimbra with an extremely low latency of five milliseconds.

    Given that latency, playing music together in real-time is possible. For a couple of years, a cello teacher from Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI) has been teaching students at ÅMI via this technique an arrangement that we have started to follow. In the research project, we will look at crucial issues of music didactic communication – sonic attunement; sound and frequencies, rhythm and tightness; visual contact; mutual eye contact, instrument, score; and tactile contact. By employing a multimodal social semiotic theory, we will present how we examine how multimodal semiotics translate to the digital presence. Does all the semiotics translate? If so, to what extent? Does it communicate at all “levels” of music knowledge development – from the level of beginners to advanced level? These questions lead to a recapture of frame factor theory regarding physical frames and the qualification of the student and teacher. An overarching aim of the study is therefore to map out the future need for music educational reforms with regards to the entrance of such digital equipment and the digital literacy that follows.

  • 474.
    Lekardal, Sofia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Högstadieelevers erfarande av mening i musikundervisningen i skolan2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att, utifrån ett livsvärldsperspektiv, utforska högstadieelevers erfarande av mening i musikundervisningen i skolan. Vilka upplevelser av mening beskriver högstadieeleverna och vilken roll beskrivs läraren ha i dessa upplevelser? Undersökningen är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med tre högstadieelever. Tidigare forskning visar på att musik redan under antiken hade en terapeutisk avsikt och verkade som läkande kraft. Den kan också vara ett betydelsefullt och användbart material när identitet skapas och uttrycks som ung vuxen. Den svenska skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande. Den avgörande faktorn för om kunskap bibehålls eller glöms bort är meningsfullheten i en undervisningsmiljö. Lärarens uppgift är att möjliggöra kunskapsinhämtning och organisera arbetet så att eleven får använda och utveckla hela sin förmåga. I resultatet presenteras huvudtemat varande i ett ”fritt rum” och strukturen byggs upp av meningsenheterna utveckling, gemenskap, skapande och läraren som förebild. Eleverna i den föreliggande studien upplever musikundervisningen som ett varande i ett fritt rum där det finns möjlighet att testa nya saker utan rädsla för att misslyckas. Eleverna upplever att de genom undervisningen utvecklas både som musiker och i sin identitet. I samspel med klasskamrater under musikaliska aktiviteter byggs en gemenskap som är viktig för eleverna. Mening skapas också när eleverna får utrymme för eget skapande och när de får stöttning och uppmuntran från en lärare. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 475.
    Lempiäinen, Kristoffer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Floating: Metoder för att skriva låtar2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna rapport fokuserar på ämnet att skriva låtar med olika metoder, och handlar huvudsakligen om tre metoder som jag har använt mig av. Det tas även upp om begreppen kreativitet och flow, och hur det tillämpades kring låtskrivarprocessen. I bakgrunden presenteras det tidigare studier och litteratur som berör dessa ämnen. Som metod utgick jag ifrån Metod 1 – att få helt fritt komponera och skriva idéer, Metod 2 – att använda sig av en rytm, och Metod 3 – att skriva med struktur. Dessa metoder har tagits från Lathund För Låtskrivare och andra artiklar som berör låtskrivning. Resultatet blev att omkring 70 låtar skapades. Tio valdes ut att bli färdigställda, samt sju stycken valdes ut för konsert. Slutsatsen blev att Metod 1 användes betydligt mer än Metod 2 och 3, eftersom jag upplevde mer kreativitet och flow under den metoden. Detta tas upp mer ingående i resultat och diskussion. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 476.
    Lempiäinen, Kristoffer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Stödjande anpassningar vid ensemblespel: Ensembleundervisning med en grupp inom autismspektrum och en högstadieensemble.2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete fokuserar på ämnet ensemblespel, och handlar huvudsakligen om lärarens didaktiska val vid detta. I teorikapitlet har jag övergripande beskrivit didaktik, specialpedagogik respektive gruppsykologi. Arbetet har en sociokulturell synvinkel som grund vilken också analysen utgår från. Metoden som har använts för att genomföra undersökningen är aktionsforskning med observation och loggbok vid två separata tillfällen, i arbetet med två grupper. Den ena har varit en ensemblegrupp inom högstadiet, och den andra har varit en ensemblegrupp där medlemmarna har funktionsvariationer inom autismspektrum. Syftet är att genom aktionsforskning synliggöra mina didaktiska val och anpassningar i ensemble under arbetet med elever med och utan funktionsnedsättningar inom autismspektrum under några veckor. För att nå syftet har jag ställt mig följande forskningsfråga: • Vilka musikaliska och praktiska anpassningar gör jag som lärare vid ensemblespel med ensemblegrupp inom autismspektrum? Resultat visar att de anpassningar som skapades främst med Vuxengruppen var att jag behövde vara ett aktivt stöd i form av scaffolding med särskilda deltagande under hela arbetsprocessen, samtidigt som jag fick leda aktiviteten med de övriga deltagarna. Ett viktigt resultat är att jag framförde två saker parallellt som stöd för ensemblen, mitt gitarrspel som stöd för kompet, samtidigt som jag sjöng, som stöd för sångaren. Detta skilde sig från Ungdomsgruppen som självmant kunde framföra låtarna i form av uppspel efter instruerande och där det parallella framförandet inte var lika frekvent. Det fanns gemensamma nämnare för båda grupperna som innebar bland annat flexibilitet i användning av kulturella verktyg. Dessa bestod av mängden av ackord, låtmaterialets svårighetsgrader, noter och texter samt interaktion med eleverna. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    KristofferLempiäinen_Stödjandeanpassningarvidensemblespel
  • 477.
    Leopoldson, Max
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisationsutveckling genom plankning och transkription2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom musikalisk improvisation finns mycket litteratur som tar upp metoder för att utveckla sig som improvisatör. Jag upplever att det i ämnet finns en tvetydig diskurs i huruvida musikern ska bygga sin egen röst gentemot att influeras av andra. I denna studie vill jag hämta inspiration från tre solister vars spel jag ser upp till, genom att lyssna på och lära mig solona (planka), samt skriva ner (transkribera) och analysera vilket språk och vilka improvisationsmetoder solisterna använder i sitt spel. Med hjälp av både litteratur inom improvisationsmetodik och intervjuer med musiker och pedagoger inom jazz hoppas jag få djupare förståelse och komma närmare ett svar på frågan: Är plankning och transkription bra metoder för att bli en bättre improvisatör?

    I denna studie har jag kommit fram till att plankning och transkription bidrar till nya influenser och tvingar en utanför sin bekvämlighetszon. Dessa metoder är bra komplement till att öva upp sin egen röst. Genom analys och inövning utvecklas nya verktyg att använda i sitt musicerande. Jag anser att man måste få influenser utifrån för att få idéer i sitt eget skapande. Att endast blicka in i sig själv för att hitta inspiration hämmar förståelsen för andra musiker, och förmågan att musicera och improvisera med andra musiker påverkas därefter. Att planka och transkribera för mycket kan dock hämma ens egna musikaliska idéer. Ju mer välutvecklad ens inre röst och instrumentala kunskaper är, desto mer receptiv är man för att hämta inspiration från andra musiker.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 478.
    Leopoldson, Max
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiklärares formativa undervisningsmetoder: En studie i ensemblelärares användande av tecken som verktyg för formativt lärande i gymnasieskolan2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att observera hur ensemblelärare i gymnasieskolan använder tecken som verktyg för formativ bedömning. Med tecken menas här all form av kommunikation, exempelvis sång, spel, tal, rörelser, noter och ljudinspelningar. Formativ bedömning handlar om att hjälpa elever i sitt lärande, bland annat genom att skapa målsättningar, gärna tillsammans med eleverna, och sedan hjälpa dem att nå målen via metoder som återkoppling, kamratbedömning och självbedömning. Detta i aktiviteter där befintlig kunskap och utvecklingsmöjligheter synliggörs. Tidigare forskning som tas upp i bakgrunden menar på att musiklärare ständigt inkorporerar formativ bedömning i sin reguljära undervisning, ofta utan att ens reflektera över det själva, och mycket av kunskapsutbytet sker outtalat. 

    En observationsstudie med kompletterande intervju gjordes på tre olika gymnasieskolor för att undersöka användningen av formativ bedömning, och resultatet i studien går i linje med att formativ bedömning ständigt sker i processen genom att exemplifiera hur musiklärare varierar och kombinerar tecken som verktyg för bedömning i ensembleundervisning. Resultatet visar att gymnasielärare instruerar elever genom att sjunga sång- och spelstämmor, samtidigt som de visar de musikaliska dimensionerna tonhöjd, rytm och dynamik genom att komplettera med rörelser med händer, fötter, huvud samt ansiktsuttryck. Detta ger ett fördjupat intryck och lärande, då den musikaliska helhetsbilden konfirmeras av eleven som i sin tur svarar med en egen kombination av spel, sång, tal, gestik och mimik. Dessa teckenkombinationer möjliggör för läraren att uppfatta ett bredare spektrum av kunskap hos eleven, till exempel hur elevens spelstämma förhåller sig till helheten. 

    Förutom ensemblespel som musikalisk process förekom i studien även en lektion där elever fick kommentera kring sitt ensembleuppspel. Här återkopplade ensemblegrupper på sin egen, sin grupps och lärares prestationer i undervisning och uppspel. Genom detta utvecklades elevers kunskap om musikalisk helhet och gav dem chans att skapa nya målsättningar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Leopoldson-Musiklärares.formativa.arbetsmetoder
  • 479.
    Lerme, Hilda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att bli en medveten låtskrivare: vägen till texterna2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 480.
    Lerme, Hilda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att fånga en sång: Metoder för musikalisk instudering i sångundervisning på gymnasiet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för denna undersökning är att ta reda på hur sånglärare på gymnasiet talar med elever om instudering och att få en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att använda sig av när de ska lära sig en ny sång, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sånglärarna. Jag vill också ta reda på hur de intervjuade sånglärarna förhåller sig till läroplanen Lgy11 när det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem sånglärare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sånglärare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrån olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som används är texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mån notbild. En stor skillnad i de olika lärarnas instuderingsmetoder ligger i hur man ställer sig till användandet av notläsningsträning i undervisningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 481.
    Levedahl, Niklas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Då, nu och sen: Musiklärares uppfattningar om undervisning i musikhistoria i årskurs 7-92023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare resonerar kring och motiverar undervisning i musikhistoria i grundskolans senare år, årskurs 7–9. Det empiriska material som samlats in är inhämtat genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex musiklärare. Två lärare från Stockholm, två från Göteborg och två från Malmö. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån ett historiebruksperspektiv. Tidigare studier inom detta område har visat på hur lärare i historieundervisningen delvis låter individuella preferenser påverka urvalet av material samt att modern historia ofta är det som anses vara mest relevant för ämnets syften. Att elever och lärare uppfattar historieundervisning som nyttigt för att förstå vår identitet och vår plats i historien redovisas också för i tidigare forskning. I en musikpedagogisk kontext visar tidigare forskning även på svårigheter i att definiera en musikalisk kanon och vad som bör ingå i denna för att sammanfatta och redovisa en komplex musikhistoria. Nya värderingar och normer växer fram som även det påverkar komplexiteten inom detta fält. Kursmål och läroplaner för musikämnet är vagt och öppet definierade vilket också fått lärare i musik att förhålla sig mer individuellt till urval av material där egna och andra lärares preferenser får styra över urvalet snarare än formella styrmedel. Resultatet i denna undersökning visar på att musiklärare ser på musikhistoria som något som kan bidra till att förstå och stärka den mänskliga identiteten samt förstå vår plats i historien, både ur ett musikaliskt perspektiv och i ett bredare mer allmänhistoriskt perspektiv. Analysen av lärarnas svar i studien visar på att de använder sig av olika typer av historiebruk beroende på syftet med undervisningen i musikhistoria. Det visar även på att individuella preferenser är rådande i urval av material till musikhistorieundervisning samt de inneboende svårigheterna i att ta fram ett material som täcker hela musikhistorien, komplexiteten i att definiera en klar bild av vad som bör ingå i en sammanfattning och förmedling av musikhistoria.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 482.
    Levedahl, Niklas
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Åhlenius, Jonas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Talang, övning & musikalitet: Gymnasieelevers uppfattningar av begreppen2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats behandlar vi ämnena talang och övning i relation till musikalitet. Vi har undersökt hur en grupp gymnasieelever från två skolor från olika delar av Sverige uppfattar dessa begrepp och presenterat och visat på olika vetenskapliga och historiska uppfattningar kring dessa begrepp och den inneboende komplexitet de besitter, samt vilka funderingar de väcker. 

    Vi har genomfört två gruppintervjuer som sedan har transkriberats enligt en tematisk analysmetod och resultatet visar på att majoriteten av eleverna tenderar att till viss del tro på talang som något medfött och nedärvt, endast givet till vissa individer. I relation till detta menar de att övning och förvärvad begåvning behövs för att utveckla musikalitet. En elev avviker från denna tolkning och menar att musik helt och hållet består av aktiv övning. I diskussionen lyfter vi de metoder vi använt oss av och resultaten i relation till tidigare forskning och litteratur. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Talang, övning & musikalitet. Gymnasieelevers uppfattningar av begreppen
  • 483.
    Levkovskaya, Jane
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pianoundervisning med förskolebarn: Dalcroze, Orff, Kodály & SuzukiDe fyra pedagogernas metoder med barnets utveckling i fokus2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka de musikpedagogiska idéer som utvecklades av Jaques-Dalcroze, Kodály, Orff och Suzuki för att se hur de väletablerade metoderna kan användas i pianoundervisning med förskolebarn i syfte att främja deras motoriska, språkliga och socioemotionella utveckling.

    Som metod i min studie har jag valt att analysera de fyra musikpedagogernas idéer och principer kartlagda i deras ursprungliga texter och övningsböcker. Den teorin som jag har använt mig av i min analys är från det traditionella utvecklingspsykologiska perspektivet. Jag väljer att begränsa mig till tre områden i förskolebarns utveckling: motorik, socioemotionell kompetens och språk.

    Analysen har visat att alla fyra metoder innehåller didaktiska medel som kan användas med förskolebarn. Min slutsats är dock att ingen av de fyra pedagogiska metoderna kan gynna barns utveckling i alla tre utvecklingsområden i lika hög utsträckning. Det är i stället en kombination av metoderna som på bästa vis kan hjälpa lärare att organisera pianoundervisning med förskolebarn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 484.
    Lidén, Douglas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ska du sjunga upp?: sångpedagogers uppvärmningsrutiner på individuella sånglektioner2023Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om utbildade sångpedagogers sånguppvärmningsrutiner vid individuella sånglektioner på gymnasienivå. Studiens syfte är att identifiera faktorer och söka större förståelse om vad som påverkar sångpedagogers val och åsikter kring sånguppvärmning. Metodologin för studien har bestått av kvalitativa intervjuer med ett semi-strukturerat tillvägagångssätt. I studien genomförders fyra intervjuer och de som intervjuades var sångpedagoger som arbetar på gymnasieskolor och som undervisar individuella sånglektioner. Intervjufrågorna var öppet utformade så att informanterna kunde tala fritt kring ämnet. Efter genomförda intervjuer transkriberades dem för att sedan analyseras för att finna eventuella mönster i intervjuerna. Resultatet av analyserna tyder på att det finns likheter och skillnader gällande informanternas sånguppvärmningsrutiner när de undervisar individuella sånglektioner. I resultatkapitlet presenteras tre huvudteman som identifierats. Dessa är struktur av sånguppvärmning, anpassning av sånguppvärmning och förutsättningar för sånguppvärmning. Studiens sista kapitel är ett diskussionskapitel där resultat diskuteras mot tidigare forskning och bakgrund. Sista delen av studien avrundas av tankar kring fortsatt forskning.

  • 485.
    Lilja, Sophie
    Kungl. Musikhögskolan.
    "Sången" i Falu Högre allm. läroverk under Anders Jobs tid1992Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 486.
    Lilja, Sophie A. Ch.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musikundervisningen vid några svenska högre elementarläroverk 1859-1880: relationer mellan föreskrifter och genomförande1997Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 487.
    Liljas, Juvas Marianne
    Kungl. Musikhögskolan.
    "Vad månde blifva af dessa barnen?": En studie av David Björlings pedagogik och dess bakgrund i äldre sångundervisningstraditioner2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The dissertation's title is: "What is to become of these children?", a study of David Björling's way of teaching and the background to it in older traditions of teaching singing.

    During the first decades of the 1900s, David Björling formed a singing school for children with his sons. Teaching started at a sensationally early age. David Björling's methods were controversial, and were questioned. David Björling himself asserted that his methods of teaching the children were serious and would give good results, and at the same time he emphasised that teaching singing was part of the musical upbringing he wanted to give his children.

    The aim of the dissertation is to deduce the methods David Björling applied to his sons. In the study, I investigate how David Björling taught, how it was recieved and which vocal pedagogical and didactic traditions David Björling can have been inspired by in his teaching of singing.

    The presentation is based on the tradition of hermeneutical interpretation and first and foremost on Paul Ricoeur's hermeneutics.

    The results show that the school was formed in accordance with the pedagogical model we understand today as the Suzuki method. Björling is also found to have been inspired by theories of teaching children singing that were proposed at the beginning of the last century. According to the analysis of the results, David Björling is found to have roots in an older Italian tradition. The results point to recurring similarities between David Björling's methods and the Lamperti school's didactic principles.

  • 488.
    Lillqvist, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lyssna på djupet: litteraturstudie om symbolers och symboliseringens betydelse i musikterapi2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lillqvist, Eva: Lyssna på djupet – En litteraturstudie över symbolers och symboliseringens betydelse i musikterapi. Uppsats på 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungliga Musikhögskolan, KMH i Stockholm, 2016.

    Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka symbolers och symboliseringens betydelse och användning i musikterapi. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats med hermeneutiskt inslag och är en deskriptiv litteraturstudie utifrån texter om psykisk ohälsa, kommunikation, symbolspråk och musikterapi. Resultaten har erhållits från texter om symbolbildning, psykisk ohälsa ur feministiskt perspektiv, musikterapins lekområde, kommunikationselement i terapeutiskt arbete och användning av symboler i musikterapi och angränsande områden. Begreppet symbol och symbolisering beskrivs från olika infallsvinklar för att i uppsatsens senare del, resultera i konkreta exempel på hur detta används i olika former av musikterapi. Den symbolterapeutiska ansatsen åskådliggörs från olika perspektiv. Konklusionerna blir en vidgad och fördjupad teoretisk förståelse av hur symboler används i terapeutiskt arbete i allmänhet och musikterapeutiskt arbete i synnerhet samt insikten att det finns en stor potential att utveckla och fördjupa i detta arbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 489.
    Lindal, Lisa
    Kungl. Musikhögskolan.
    Den estetiska processen i sångundervisning2011Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 490.
    Lindberg, Elin
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ersson, Christina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur får elever motivation till att lära?: en jämförande studie av Kulturskolan och Lilla Akademien2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur elever får motivation till att lära. Hur två olika skolor, Kulturskolan och Lilla Akademien, arbetar med motivation i ämnet fiolundervisning. I studien behandlades områden som motivation, lärande och övning. Båda skolorna granskades för att påvisa om det fanns likheter och skillnader i hur elever förhåller sig till övning och motivation. Studierna är genomförda på Kulturskolan i Stockholm samt på Lilla Akademien. Studiens material har insamlats genom fältstudier och kvalitativa intervjuer. Studiens resultat indikerar att det är viktigt att elever lär sig hur de ska öva för att få progression i sitt spel, utveckla sitt lärande och få motivation. Det som även spelar stor roll i motivation, är det sociala klimatet och den positiva upplevelsen av att spela. Studien visar på att, för att nå ett professionellt spel, behövs det ett tydligt mål.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 491.
    Lindberg, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hoppas att du har förstått: Om multisensoriskt arbete med grundläggande sångteknik i kör2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Körrepetitionen är en gruppundervisningssituation där samtliga korister förväntas lära utifrån samma förutsättningar, trots att vi människor har olika sätt att tänka samt föredrar olika slags metoder och instruktioner. De fakta att många av röstinstrumentets delar sitter gömda inne i kroppen samt att eventuella missförstånd kan leda till långvariga röstproblem gör körledarens uppgift utmanande.

    I det här arbetet undersöktes resultatet av multisensoriska tillvägagångssätt i arbete med röst- vård och grundläggande sångteknik i kör. Ett multisensoriskt övningspass utformades och testades på medlemmarna i två blandade vuxenkörer, som sedan fick fylla i ett frågeformulär i form av en digital enkät. Enkätsvaren visade på att majoriteten av respondenterna uppfattade ledarens syfte med övningarna samt uppskattade övningspassets variation. De flesta angav att de föredrog övningsmomenten med taktil och kinestetisk stimulering. Kanske eftersom dessa tydligt frångick de vanligaste metoderna för arbete med sångteknik i kör. Resultatet argumen- terar för varierad och mångsidig undervisning som tillgodoser olika personers sätt att lära.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 492.
    Lindberg, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Röstens fysioterapi: om förebyggande och kurativt arbete mot röststörningar orsakade av ihållande muskelspänningar2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Muskuloskeletala besvär som triggerpunkter eller generellt ökad muskeltonus utgör ett stort hälsoproblem i dagens samhälle. Spända axlar och käkar är exempel på reflexmässiga skyddsreaktioner vid negativ, okontrollerbar stress. Sådana ihållande muskelspänningar kan på flera sätt hämma sångrösten samt orsaka röststörningar. I det här arbetet har fyra personer, som i sin tur representerar olika discipliner vad gäller arbete med röst, intervjuats; en sångpedagog, en logonom, en logoped och en fysioterapeut. Detta i syfte att belysa hur ihållande muskelspänningar kan påverka sångrösten samt på vilka sätt sångare kan motverka röststörningar orsakade av muskelspänningar.

    Utifrån en fenomenografisk ansats gjordes insamlingen av forskningsmaterial genom kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering och struktur. Därefter användes fenomenografiska analysmetoder vilka bland annat visade på att muskelspänningar hos sångare ofta förekommer i nacke, käke och tunga samt att ihållande muskelspänningar kan ge upphov till symtom som minskat tonomfång, minskad uthållighet och värk eller smärta i nacke, huvud och hals. De kan även leda till kompensatoriska beteenden som exempelvis förändrad sångteknik. Sångare under stress bör vara extra vaksamma då de psykologiska faktorerna har stor inverkan på kroppens muskeltonus. Röststörningar orsakade av ihållande muskelspänningar kan bland annat motverkas genom fysisk träning och stretch samt ökad medvetenhet om god sångteknik och röstfysiologi.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 493.
    Lindberg Karlsson, Gunilla
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Räcker gruppundervisning?: En jämförelse mellan professionella orkestermusikers tidiga studier och Kulturskoleutredningens undervisningsmål2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    43 musiker i 4 olika professionella orkestrar i Sverige har deltagit i en enkätstudie med syftet att kartlägga omfattningen av deras individuella respektive gruppbaserade undervisning innan de påbörjat högre musikstudier. Ingen i den undersökta gruppen hade enbart haft gruppundervisning innan högre musikstudier. Endast 3 av 43 undersökta musiker har någon gång haft uteslutande gruppundervisning och då har det endast rört sig om musikstudier i de allra yngsta åldrarna, upp till 10 år. Resultatet av studien visar att Kulturskoleutredningens (SOU 2016:69) förslag att elever ska utöva konstuttryck i första hand i grupp kan minska möjligheten för elever att få en utbildning som kan leda till en professionell karriär. Kulturskolans roll som enda institution i Sverige som kan erbjuda barn subventionerad instrumentalutbildning diskuteras. Om Kulturskoleutredningens förslag om mer gruppundervisning leder till att yrkesförberedande studier endast finns inom privatfinansierade skolor minskar likvärdigheten i musikutbildning för barn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 494.
    Lindberg, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kommunikativa handlingsmönster i enskild sångundervisning: observationsstudie av tre sångpedagoger på gymnasiets estetiska program2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt sångpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg använder sångpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmönster. Studien begränsas till att analysera den del av sånglektionen som specifikt handlar om övningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger på att kartlägga kommunikationen i tidigare nämnda del av lektionen. Analysen visar på tre typer av handlingar: inramning, inspiration och återkoppling. I dessa handlingar är fyra olika handlingsmönster vanligast förekommande: spegling, överdrift, markör och erbjudande. I handlingsmönstren använder sig sångpedagogen av olika kommunikativa verktyg. Dessa kombineras på olika sätt beroende på sammanhang, kommunikatörerna och innehållet i kommunikationen. Den enskilda sånglektionen är en lärandemiljö där sångpedagogen är viktig för den kunskap som erbjuds eleven. Kunskap förmedlas med hjälp av olika typer av kommunikativa verktyg såsom ord, gester och minspel.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 495.
    Lindberg, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Strategier för gruppundervisning i sång: observationsstudie av sångundervisning på kulturskola och gymnasium2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The study examines strategies used by voice coaches in small groups and how they apply cultural-mediating tools. The analysis is primarily based on Hultberg’s theory of cultural-psychological model of musical learning by making music (2009). However, here the strategies are defined as cultural tools through which knowledge is mediated, rather than as part of the framework.  Three voice coaches have been observed through video recordings: two at Swedish kommunala kulturskolor (municipal cultural schools) and one at a gymnasium’s (high school) arts program. The study focuses on similarities rather than differences between the voice coaches. According to the study, the voice coaches use ten thematically different strategies, which they combine in different ways and together with other kinds of cultural-mediating tools. The strategies are: routine, questions, placement, mirroring, focusing, openness, peer resources, listening and performance, body awareness, and happiness. According to the analysis, it is possible to adapt the education to the individual abilities of each student through the use of these strategies. In addition, the distributed knowledge becomes an asset for the individual student as well as for the group through interaction. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 496.
    Lindberg, Mats
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur skiljer sig musikaliskt kunskapande och musicerande åt mellan självlärda och skolade musiker?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka skolade och icke skolade

    yrkesmusikers syn på sitt eget lärande, övande och musicerande. Studien

    grundas i huvudsak på den halvstrukturerade intervjuformen med fyra

    yrkesmusiker verksamma främst inom det kommersiella musikfältet så som

    blues, pop, rock, underhållningsmusik och i viss mån även jazz.

    Undersökningen visar att det råder vissa skillnader mellan de båda

    gruppernas syn på sin egen musikövning. Den oskolade gruppen tog väldigt

    tidigt avstånd från traditionell lärarledd musikundervisning som verkade

    hämmande på deras egen drivkraft, passion och skaparglädje. Konsekvensen

    blev att inte behärska notläsning och musikteori samt att den individuella

    övningen blev mycket ostrukturerad och tidskrävande, något de ångrar

    mycket idag. Den skolade gruppen hade inte en lika tydlig och självständig

    inställning till sitt musicerande i tidig ålder men fick däremot en musikalisk

    drivkraft av att lära sig strukturerad övning och musikteori. Min studie visar

    på olika aspekter som kan ge bäring åt att utveckla hjälpmedel och metoder i

    en undervisningssituation där traditionella musikundervisningsmetoder

    påvisar begränsningar.

  • 497.
    Lindeborg, Ronny
    Kungl. Musikhögskolan.
    Örats skolning: Radiokonservatoriet och musikbildningsarbetet2006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation has the main purpose of analysing the biggest single musical educational project in Sweden, so far, Radiokonservatoriet (the Radio Conservatory) from an educational perspective. The project was planned and carried out in 1965–68. This was a time of change in Swedish society. The economy was stronger than ever which had made it possible to let education expand explosively.

    At the same time, the subject of music in schools was in trouble since the previous and obvious religious legitimacy had faded with secularisation. A lack of music teachers and a lack of relevant higher education in music were well known problems. The expectations were high on an educational project that was going to use media and new methods. Musicology was supposed to build the core of music teaching. In spite of the tough education with three new programmes every week, 132 students managed to conclude all the three courses and were awarded a diploma.

    In the analysis, I have used concepts from the theory of distance education. With great distance between teacher and pupil, the former has to create strong ”structure” and explicit declarations of how the material is formed in the sense of selection and progression. On the other hand, great distance creates a free space where the pupil can choose autonomously: where, when, and what to study.

    The Radio Conservatory was well aware of the pedagogic imperatives of the time: ”activity” and ”integration”. The included exercises show different activities of registering, analytic and creative kinds. Singing and playing instruments were not included as ”activities”. The integration of the project consisted of the fact that the three courses were given simultaneously. This gave advantages, but made the education extensive and disregarded the intention of blending different school subjects, which was the established pedagogic intention.

    The essentialistic striving to create a music subject built on musicology was fruitless. In the 1970s the interest in material theories and teaching content was marginalised in favour of formal theories. My proposal is that both these sides of interest, the material and the formal side of music education, should be balanced.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 498.
    Lindell, Samuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kreativitet i gruppundervisning: instrumentallärares strategier för individualisering i heterogena elevgrupper2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka instrumentallärares syn på individualisering för elever i gruppundervisningssituationer i de fall gruppen kan betraktas som heterogen i ett eller flera avseenden. Samtidigt undersöks även för- och nackdelar med både gruppundervisning och individuell undervisning. Som metod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två verksamma instrumentallärare och observationer av två grupplektioner med dessa lärare.

    Empirin från denna studie har jämförts med tidigare studier inom ämnet. Den tidigare forskning som granskats har delats in i tre delar – gruppundervisning som undervisningsform, individualisering i gruppundervisning samt kreativitet och dess roll inom musikundervisning.

    Resultatet från studien visar att instrumentallärare använder sig av flera pedagogiska strategier för att främja individualisering och kreativa uttryck i heterogena elevgrupper. Exempel på strategier som framkom innefattar vikten av lärarens förmåga till flexibilitet och individanpassning, fasta ramar som verktyg för att möjliggöra elevers kreativa uttryck och betydelsen av sociala upplevelser för att stärka den sociala sammanhållningen i en grupp. Utfallet pekar även på flera för- och nackdelar med såväl gruppundervisning som individuell undervisning. Informanterna menar dock att det skulle vara önskvärt att ge både individuell och gruppundervisning till alla elever. Studien visar att möjlighet till kreativa uttryck spelar en avgörande roll för att främja elevers musikaliska och sociala utveckling.

  • 499.
    Lindqvist, Johan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Transkribering eller skalor, vad använder den improviserande gitarristen?: En studie om hur improvisationsinlärning för elgitarr kan skilja sig beroende på erfarenhet2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att kartlägga olika metoder för improvisationsinlärning på elgitarr för att sedan undersöka om det finns ett samband mellan gitarristens erfarenhet och vilken metod hen föredrar. Metoderna är framtagna från litteratur. Efter att metoderna tagits fram utformades en enkät helt baserad på dessa metoder. Frågorna i enkäten är riktade till gitarrister med olika yrkesroller och erfarenheter. Den riktar sig till gitarrlärare, musiker, gitarrelever och hobbygitarrister. Frågorna är utformade så att det framgår hur lång erfarenhet gitarristen har, vilken genre gitarristen föredrar samt vilken inlärningsmetod gitarristen föredrar. Målet med studien var att kunna kartlägga olika kategorier för att tydligt kunna urskilja vilka olika metoder som finns samt vilken metod som föredras av gitarrister med olika erfarenhet. Målet var också att kunna hitta en korrelation mellan ålder och föredragen improvisationsmetod samt hitta en korrelation mellan år av erfarenhet och föredragen improvisationsmetod. Resultatet visade att det finns improvisationsmetoder som föredras mer än andra och att det finns en viss typ av korrelation i svaren. Diskussionen lyfter enkät som metod och hur den gav mig insikter om vad man egentligen kan lyfta ur svaren. Bristerna i metoden lyfts också och hur studien kan kompletteras. Resultatet visade även att studien inte kan visa när vilken inlärningsmetod är bäst lämpad. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 500.
    Lindqwist, Maria
    Kungl. Musikhögskolan.
    Att nå ut med musik: de nya vägarna mellan musikskaparen och lyssnaren2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete syftar till att ge svar på några av de frågor man som artist kan ha inför en skivlansering. Arbetet är av samtidsskildrande art med en historisk tillbakablick till varför vi idag står där vi står när det handlar om skivindustri, lansering, ekonomisk vinst och exponering för musik. Stor vikt har lagts vid att hitta fakta kring artistens ekonomiska förutsättningar i en tid där de traditionella musikmedierna på marknaden har fått ge vika till förmån för nya. I mitt arbete har jag även intervjuat artister som idag står inför samma val som jag själv angående lansering och analyserat intervjuerna i förhållande till aktuella artiklar i ämnet. Av min undersökning kan jag bland annat dra slutsatserna att CD‐skivan fortfarande har ett värde på marknaden, att man som artist bör göra något uppseendeväckande vid en lansering för att sticka ut ur mängden samt att det kan vara av vikt att ha en klar bild av sin tilltänkta målgrupp för att kunna skapa ett personligt band till sin publik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
78910111213 451 - 500 av 853
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf