Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
789101112 451 - 500 av 564
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 451.
    Simonsson, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kvinna och musikproducent: musikproduktionsyrket ur ett genusperspektiv2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här examensarbetet är att göra en kvalitativ studie av arbetet som musikproducent med avseende på genusskillnader och genom det få en djupare inblick i kvinnliga musikproducenters arbetssituation. Jag undersöker vilka svårigheter som uppstår på grund av att man är kvinna, men även vilka möjligheter som ges. Finns några betydelsefulla skillnader mellan manliga och kvinnliga musikproducenter som gör att arbetet blir svårare för kvinnor? Metoden för undersökningen är intervjuer med fyra kvinnliga och fyra manliga musikproducenter. Slutsatsen av undersökningen är de kvinnor och män jag intervjuade hade en liknande syn på sitt arbete, men att det uppkommer vissa svårigheter för kvinnor på grund av att de så pass underrepresenterade bland musikproducenter.

  • 452.
    Sivard, Ingrid
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Körkomposition: spelrum åt min skapanderöst2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta självständiga arbete tog jag för första gången chansen att ägna mig åt komposition för kör. Jag iakttog och dokumenterade den initialt krävande processen att komma igång, men också känslan av att det lossnade efter att avgörande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och två tonsatta dikter av Catharina Östman. I arbetet har jag lärt mig att jag har mycket gemensamt med andra kreativa människor och att skaparprocessen är en ömtålig balansgång mellan strukturerat kämpande och inspirationsgivande ögonblick.

  • 453.
    Siwertz, Björn
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gehörsbaserad Ensemble: att lära ut svåra låtar på gehör och genom att förebilda på instrument2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 454.
    Siwertz, Björn
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Plankning: att ta ut låtar snabbt och effektivt2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna text behandlar plankning, det vill säga inlärning av musik ifrån inspelningar. Plankningåsyftar för det här arbetet både plankning av sitt eget instruments stämma i en given låt samtinlärning av den stämman. En annan vanlig betydelse – som inte berörs i detta arbete – är attplankning även innefattar transkribering, det vill säga att skriva ned det som plankas inotskrift. Studien har gjorts med en rockensemble med musiker på musikhögskolenivå.Deltagarna har fått planka totalt fem låtar enskilt och sedan spelat dessa låtar tillsammans utannoter eller minnesanteckningar. De plankade bara sina egna stämmor. Sedan har deltagarnaoch jag i grupp diskuterat hur deras plankning gått och hur de ser på resultatet, vilket i det härfallet var en genomspelning av en låt. I själva plankningsmomentet var däremot bådeminnesanteckningar och noter tillåtet att använda. Arbetet tyder på att det inte finns en givenstrategi för plankning som fungerar oavsett vilken låt man plankar eller vilket instrument manspelar. För den som bara plankar sitt eget instrument är fokus på att göra det så enkelt sommöjligt för sig, och bara memorera minsta möjliga mängd informationsmängd för att kunnaspela låten. Alla deltagarna tog hänsyn till låtarnas rytmer, groove, tempo och känsla i sinaplankningar. Utöver det var det flera saker som bara vissa av deltagarna behövde ta hänsyntill, beroende på vilken låt de plankade, såsom låtens form, ackordföljd, melodi, tonart, text,innebörd och dynamik.

  • 455.
    Sjöberg, Kristina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Att bli människa": en grundad teori om musiklekens legitimitet i förskolans toddlarverksamhet2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar frågan om musiklekens betydelse för de yngsta barnen (1-3 år) i förskolan. I just denna målgrupp är gränserna för omsorg, lek och lärande tämligen flytande. Den svenska förskolan har en lång tradition av att använda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna för givna. Det finns därför skäl att både identifiera och definiera Musikleken.Syftet med studien är att belysa en Musiklekens legitimitet i förskolans toddlarverksamhet; hur tänker förskollärare, barnskötare och musikpedagoger kring musiklekens betydelse i verksamheten?Metoden som tillämpas är Grundad teori (Grounded theory). Ur data, vilka i denna studie utgörs av kvalitativa intervjuer, och enligt ett metodologiskt regelverk genereras slutligen en teori. Denna teori är således studiens resultat.Den grundade teorin i den här studien åskådliggör en musiklek, som med variation och bredd omfattar stora delar av Läroplanens mål och riktlinjer. Den belyser också en musiklekens legitimitet som kan ha en grundläggande betydelse för barnens utveckling och lärande: musikaliskt, socialt och kognitivt. En rådande helhetssyn på det lilla barnet uttrycks i den grundade teorins kärnkategori – ”Att bli människa”.

  • 456.
    Sjöblom, Josef
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lära på gehör i kör: gehörsbaserad inlärning som didaktiskt redskap2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 457.
    Sjögren, Anna
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musikskapande: den historiska framväxten och analysmodell utifrån läroplanerna för den svenska grundskolan1995Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 458.
    Sjökvist, Claes
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Norberg, Samuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gruppundervisning på gott och ont? En jämförande studie om åsikter kring två instrumentala undervisningsformer i musikskolan1998Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 459.
    Sjöström, Christer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. LakePowerMusic.
    Melodisk koordination: progressionens belöning i koordinationens intrinsikala skeende2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur musikhögskolestuderande med trummor som huvudinstrument uppfattar hur melodisk koordination påverkar deras lärande. Övningarna är specifikt konstruerade för trumset för att fungera som ett verktyg till att öppna upp den musikaliska lyhördheten och periodkänslan samt vara en effektiv övning för koordination och balans. I denna studie deltog fem informanter under utbildning på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Metoden som användes var att genom loggböcker från informanterna analysera deras beskrivningar av min frågeställning. För att få fram underlag för analys av undersökningen har informanterna fått fem frågor att besvaras under den 10 veckors period då de arbetade med övningarna. I resultatet beskrev informanterna hur de uppfattade sin progression och hur de verkade förändra sin medvetenhet om denna mellan tillfällena. Resultaten visar att informanterna upplevde att deras rytmiska gehör samt musikaliska periodkänsla förbättrats. De erfor även att övningarna förstärkte deras timing och inspirerade till nytt melodiskt synsätt. I kapitlet diskussion ligger betoningen på den ifrågasättande aspekten: Vad är resultatet av denna studie och har forskningsfrågorna besvarats. 

  • 460.
    Skog, Ellinor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiktraditioner i grundskolan: "Jag kan inte tänka mig en avslutning utan musik"2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 461.
    Sleumer, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    När flow infinner sig: En litteraturstudie om flow i musikundervisning på grundskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks och jämförs tre vetenskapliga texter från 2000-talet som handlar om hur och när individuella flowupplevelser och gruppflow uppstår i musikundervisning på grundskolan. Fokus för studien är vilka metoder som har utvecklats för att främja flow i undervisning generellt och mer specifikt i musikundervisning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar används metoden allmän litteraturstudie med systematisk ansats samt en informell intervju med två framstående forskare inom gruppflow och team flow samt flow i undervisning. De utvalda texterna har analyserats och granskats kvalitets- och kunskapskritiskt och studiens vetenskapliga ansats är Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Föreliggande studies huvudsakliga resultat är att flow, gruppflow och team flow främjar barns engagemang och lust till lärande i musikundervisning på grundskolan. Det har publicerats väldigt lite forskning om flow i musikundervisning på grundskolan. Fortsatt empirisk forskning om hur flowmodellen ska tillämpas praktiskt i musikundervisning på grundskolan behövs därför för att fånga upp forskningsglappet.

  • 462.
    Slonimsky, Birgitta
    Kungl. Musikhögskolan.
    "Man var uppe i himmelen": barns intryck av klassisk musik2005Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 463.
    Sohlberg, Linda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Stökigt på musiken?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka om musiklärare och klasslärare i år 1 – 3 reagerar på och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som använts är observation och urvalet av deltagare är lärare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en början att skillnaden i vad musiklärare och klasslärare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler än skillnaderna. Även min bild av att musiklärare, under lektionerna, korrigerade elever fler gånger än klasslärarna verkar enligt resultaten vara fel. De beteenden som båda kategorierna av lärare korrigerade var till exempel olika former av prat och rörelser. Något som för musiklärarna var unikt att korrigera var beteenden kopplade till just musikämnets lektionsmoment, så som sång och instrumentspel.Undersökningen kan inte dra några generella slutsatser eftersom observationsunderlaget är relativt litet. Däremot har observationerna och resultaten ökat förståelsen för ordningsproblem i olika ämnen genom att med en viss säkerhet peka på att dessa är liknande i flera klassrum.

  • 464.
    Spånberger, Annelie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur ser gymnasieelever på sitt övande?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 465.
    Spånberger, Annelie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Retorik i klassrummet: Att använda retorikens idéer för att utveckla sin konstnärlighet som föreläsare.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här projektet har som syfte att undersöka hur ett användande av tankar och idéer från retoriken kan bidra till att förbättra förmågan att föreläsa i helklass på folkhögskolenivå. En första föreläsning hölls, videofilmades och analyserades utifrån retorikens idéer. Föreläsningen omarbetades enligt de regler för förberedelse av tal som återfinns inom retoriken. Därefter hölls ytterligare två föreläsningar som även de filmades och analyserades. Slutsatsen är att ett användande av retorikens tankar ger en grundstruktur för att kunna förbereda sig väl inför en föreläsning. Detta kan ge trygghet i rollen som föreläsare. Inom en föreläsning behöver dock finnas plats för tvåvägskommunikation, något som den traditionella retoriken ej tar hänsyn till.

  • 466.
    STENEBY, MY
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Demondirigent eller fadersgestalt?: En observationsstudie av maskulinitetsnormen hos dirigenten som social konstruktion2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker normer kring kön, ledarskap och musik som de gestaltas i dirigentyrket. Bakgrunden är kvinnors låga representation på dirigentposter i Sverige och vikten av ett perspektivskifte där normen synas istället för det avvikande. Detta innebär att kopplingar mellan dirigering och maskulinitet studeras som förklaring till mäns överrepresentation. Syftet är därför att genom observation dekonstruera dirigenten utifrån teorier om maskulinitet och symbolisk interaktion. Maskulinitetsteorier har delats upp i fyra teman; kropp, rationalitet, språkbruk och homosocialitet. Studien visade olika exempel på hur dessa faktorer spelade in i skapandet av maskulinitet och dominans hos dirigenterna. Studien visade också hur begrepp från symbolisk interaktionism kan användas för att förstå hur interaktionen mellan dirigent och ensemble är könsmärkt. Avslutningsvis diskuteras även vilka konstnärliga och musikpedagogiska konsekvenser som resultatet medför och hur det som utgångspunkt för ett normkritiskt perspektiv kan öppna för ett friare konstnärskap. Det kan potentiellt både utveckla dirigeringsundervisningen på högskola och folkhögskola men också hur dirigenten konstrueras till exempel i media eller i musikundervisningen på grundskola och gymnasium.

  • 467.
    Stenman, Liselott
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Tankevärldar och förhållningssätt i särskolans musikverksamhet2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tankevärldar och förhållningssätt i särskolans musikverksamhet av Liselott Stenman, är en studie inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

    Bakgrunden till denna studie står att finna i min tidigare erfarenhet som musiklärare på en särskola med skolverksamhet för barn och ungdomar med diagnostiserad utvecklingsstörning samt funktionshinder. För några år sedan gav en elevsituation upphov till frågor kring förhållningssätt hos personalen på denna skola, vilket väckte mitt intresse för fenomenet förhållningssätt. Denna studie söker därför svar på hur fem informanter med olika anknytning till särskolans musikverksamhet tänker kring fenomenet förhållningssätt. Syftet är att belysa frågan på ett individuellt plan för att erhålla fördjupad kunskap om tankar runt förhållningssätt inom denna verksamhet. Under studiens analysprocesser har fem tankevärldar kring förhållningssätt tolkats fram; Flexibel värld; Rigid värld; Svävande värld; Solid värld och Isolerad värld. Dessa tankevärldar ger inblick i hur särskoleelever blir bemötta inom denna form av skolverksamhet.

  • 468.
    Stenram, Maja
    Kungl. Musikhögskolan.
    Människan och metoden1993Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 469.
    Stensved, Catharina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Scenisk gestaltning i ensembleämnet på gymnasiet2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka några verktyg som kan användas för att främja det sceniska uttrycket hos varje individ i en ensemblegrupp på gymnasiet. Genom observation samt kvalitativa intervjuer med tre personer som på olika sätt har expertis inom sceniskt arbete, hämtade jag inspiration för att utveckla och designa en workshop i scenisk gestaltning. Workshopen genomfördes sedan på ett estetiskt gymnasium med en ensemblegrupp om elva deltagare. Resultatet av undersökningen visade att samtal och övningar i scenisk gestaltning gav stor effekt på ensemblegruppens scenframträdande.

  • 470.
    Stiberg, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Välkommen till förorden: musikpedagogiska traditioner, intentioner och konventioner speglade i fyra historiska manualer2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att ge en djupare inblick i pedagogiska tanketraditioner och med ett musikpedagogiskt kunskapsintresse undersöka vilka intentioner och konventioner som låg till grund för kommunikation av musikaliska kunskaper i historiska manualer. Förord ur fyra manualer från två olika århundraden studerades; en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1500-talet och en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1700-talet. Manualerna var Silvestro Ganassis Opera intitulata Fontegara från 1535, Thomas Morleys A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke från 1597, Johann Joseph Fux Gradus ad Parnassum från 1725 samt Johann Joachim Quantz Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen från 1752. Med en kombinerad metod analyserades förorden i tre nivåer för att se hur musikaliska kunskaper kommunicerades dels på ett individuellt plan, dels på ett mer socialt orienterat plan. Studiens teoretiska ansats utgjordes av ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv, vilket gav möjlighet att vetenskapligt belysa relationen mellan individer och traditioner och därmed också förbinda studien med dagens musikpedagogiska praktik. Av de intentioner som sågs speglade i förorden var de bildande intentionerna de mest uppenbara. Resultaten visade också att manualer från såväl 1500- som 1700-tal speglar ett holistiskt synsätt som förenar teoretiska och praktiska kunskaper i musik i dess egenskap av bildande konstart.

  • 471.
    Strandell, Margita
    Kungl. Musikhögskolan.
    Varför startades SMI?: en studie av tillkomsten, uppbyggnaden och verksamheten vid Stockholms musikpedagogiska institut1995Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 472.
    Ståhlberg, Malin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Talspråk och sångspråk: Sfi-pedagogers användning av musik och sång2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 473.
    Stålfors, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att interpretera med sig själv: hur musiker och skådespelare förhåller sig till notbild respektive manus2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen ställer frågor kring- och undersöker hur man som uttolkare av notbild och teatermanus går tillväga för att det man framför på scenen ska kännas som att det har förankring i en själv, trots att det är någon annan som är upphov till grundmaterialet. Syftet är att undersöka hur musiker och skådespelare ser på sitt arbete med sin respektive text för att söka efter likheter, skillnader, motsättningar och därigenom öppna upp för vidare sätt att tänka kring interpretation. I uppsatsen finns också ett sökande efter något som skulle kunna fungera som allmängiltiga strategier för alla som arbetar med någon form av interpretation.En mängd litteratur i ämnet har genomgåtts och intervjusamtal har genomförts med två musiker och två skådespelare. Eftersom ett tolkningsarbete ofta upplevs som en väldigt subjektiv process finns det i uppsatsen en vilja att låta personliga röster få komma till tals, både i form av citat från böcker, ordagranna citat från intervjudeltagarna och från uppsatsens författare.Tankar kring vad man med konstnärliga uttryck strävar efter och vad det här arbetet givit mig avslutar uppsatsen.

  • 474.
    Sundberg, Ann-Marie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik.
    Trumpetundervisning för små barn2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 475.
    Sundhage Lif, Lea Johanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mellan stolarna, upp på väggarna: att få plats i en skola för alla2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att undersöka hur väl anpassat stödet i gymnasieskolan är

    för elever med ADHD-diagnos. Analys och resultat är bearbetade utifrån ett

    sociokulturellt perspektiv och baseras på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med

    två gymnasieelever med ADHD-diagnos samt en specialpedagog/speciallärare.

    Intervjuerna berörde teman med utgångspunkt i styrdokumenten samt i relaterad litteratur

    och var halvstrukturerade, med syftet att låta intervjupersonerna tala så fritt som möjligt.

    Ett av temana berörde de egna strategier som intervjupersonerna utarbetat, så som att

    använda appar i mobilen för att skapa struktur och planera vardagen.

    Resultatet visar att stödet i gymnasieskolan inte är väl anpassat utan att hur väl en person

    med ADHD-diagnos klarar sig i skolan snarare beror på de omgivande förutsättningarna

    utanför skolan, exempelvis vilket stöd hen får från sin familj. Studien visar att det finns

    stor utvecklingspotential inom området och att det behövs ytterligare forskning på hur

    man kan omforma skolans sociokulturella struktur och se till att anpassningarna blir just

    anpassningar och inte ytterligare krav.

  • 476.
    Sundin, Mathilda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Barns sångimprovisation: Om att utforska kreativitet genom lek2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barn utforskar musikalitet genom lek. I undersökningen kombinerades deltagande observation, ljud- och videoupptagning och barns reflektion vid informella samtal och bildskapande. Två barn, fem och sex år, deltog i observationerna som utfördes i deras hem. Barnen fick hitta på sånger vid lek och utforskade musikalitet och skapande genom sångimprovisation. Material som inhämtats vid observationerna har tolkats med hjälp av begrepp från Vygotskijs kulturhistoriska perspektiv. Resultatet visade att deltagarna i leken använde tidigare erfarenheter i skapandet samtidigt som deltagarna inspirerades av och imiterade varandra. Barnen skapade sånger under lekprocessen och visade kunskaper och lärande om strukturer, intervaller och rytmer genom sjungandet. Deras kunskap och lärande visade sig i hur de utforskade musikalitet och sångimprovisation genom imitation, interaktion och inspiration. Leken bidrog till att barnen utforskade röst, kropp och kreativitet utifrån olika roller och perspektiv. De eftersökte ramar och de ramar barnen föreslog själva inspirerade dem att skapa sånger där de på lekfulla sätt utmanade sig själva i sitt tonspråk, sångregister och berättande. Sång och rörelse hade starka samband i hur barnen kommunicerade och utforskade musikalitet.

  • 477.
    Sundin, Mathilda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ljusbrus - När tankar tar estetisk form: Om kreativitet, uttryck och skapande2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I filmen Ljusbrus gestaltas tankar i form av bild och musik. Med introspektion som metod har jag, utifrån egna loggboksanteckningar kring skapandesessioner, undersökt min kreativa process. Syftet var att undersöka mitt personliga estetiska uttryck. Utgångspunkter i undersökningen är: Hur jag formulerar det jag hittar inom mig, hur jag blir medveten om vad som är mitt personliga uttryck, hur jag väljer uttrycksform och vilka medier som är lämpliga att använda. För att få tillgång till mitt inre gjorde jag en fenomenologisk analys av loggboksanteckningarna. Resultatet blev ett synliggörande av ett arbetsflöde där positiva känslor byttes ut till negativa känslor vilka jag behövde möta och bearbeta för att komma vidare i processen. I mitt inre pågick en diskussion om hur känslor och uttryck kan synliggöras och tydliggöras. Riktningen i skapandet påverkades då idén om att hitta ett tydligt sätt att formulera mitt inre blev mer avlägsen. Avslutningsvis formulerade jag några teser kring personligt uttryck. Med dem som grund har jag som ambition att ytterligare undersöka personligt uttryck utifrån ett konstnärlig pedagogiskt perspektiv.

  • 478.
    Svedberg, Patrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gruppundervisning som metod för att utbilda artister2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks hur studenter och lärare uppfattar att gruppundervisningen påverkar viktiga moment för blivande artister. Är det viktigt att se andra uppträda ur ett inlärningsperspektiv? Vad betyder gruppen for individens prestation? Vad finns för forskning om olika typer av gruppundervisning som t.ex. peer-learning och masterclass? Även forskning om hur grupper påverkar individen har varit intressant. Undersökningen fokuserar på ämnet interpretation i masterclass-form för sångare, där syftet varit att undersöka studenters och lärares uppfattningar om hur gruppundervisning påverkar inlärningsprocessen av artistspecifika moment så som nervositet, scenvana, scennärvaro, repertoarkännedom m.m. Denna undersökning är gjord i enkätform och där lärare, och studerande som fortsatt till högre utbildning inom sång, har medverkat. Resultatet visar att uppfattningen är att masterclass-formen har varit mycket viktig för studenternas utveckling i sitt framtida yrkesval. En viktig och återkommande åsikt har varit att kontinuiteten och frekvensen av ämnet är vital för att uppnå goda resultat.

  • 479.
    Svedmyr, Linnéa
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur relativt är C-dur?: Hur musiker använder sitt gehör2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 480.
    Svedmyr, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Chimär - Symphony No.1 in D major: orkestrering och arrangering av popmusik för symfoniorkester2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här projektet undersöks vad resultatet blir när melodier ur egenskriven populärmusik orkestreras och arrangeras för symfoniorkester i den klassiska formen av rondo, i detta fall efter en äldre form av rondo bestående av fyra återkommande teman samt tre episoder eller avvikelser från temat. Denna typ av rondo var populär under barocken och romantiken. Målet var att ta reda på om jag med begränsade förkunskaper inom den klassiska konstmusiken kan skapa ett stycke musik som påminner om ett utdrag ur en symfoni från 1800-talets romantik men där sagda stycke baseras på bandet Kainoabels melodier. För att uppnå detta har jag valt att skriva efter en form och för ett instrumentarium som ofta representeras inom den klassiska konstmusiken samt att jag efter bästa förmåga tar inspiration från delar ur en symfoni skriven av Johannes Brahms år 1883. Även andra stycken, som har valts ut i samråd med handledare, har agerat inspirationskälla under projekttiden. Resultatet visar på att det nyskrivna stycket klingar mer nutida än önskat på grund av melodiernas ofta joniska karaktär. Stycket fick i min mening andra stildrag än vad som önskades i målsättningen men som ändå innehar andra kvaliteter som kan beskrivas som mer filmiska och stundtals juvenila. 

  • 481.
    Svedmyr, Simon
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Nyberg, Malin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gruppstorlek i musikundervisning: Hur musiklärares didaktiska val påverkas av undervisning i hel- kontra halvklass2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen behandlar ämnet gruppstorlek och hur musiklärares didaktisk val påverkas av gruppstorlekarna hel- och halvklass. Undersökningens underlag bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer med musiklärare verksamma i grundskolan som arbetar eller har arbetat både i hel- och halvklass. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en hermeneutisk arbetsgång för att belysa olika ramfaktorer, faktorer utanför lärarens direkta kontroll som påverkar denne i dess profession, och hur dessa ramfaktorer står i relation till undersökningens ämne, hel- och halvklassundervisning. Resultatet visar på att de praktiskt musicerande delarna i läroplanen blir problematiska att genomföra när undervisningen sker i helklass. Det största hindret i helklassundervisning blir att organisera undervisningen på så vis att en rättvis bedömning av elevernas kunskaper möjliggörs, eftersom många av betygskriterierna skall bedömas utifrån kvalité. Här spelar tidsaspekten roll eftersom de intervjuade musiklärarna upplever att tiden inte räcker till för att se och bedöma samtliga elever i en helklass. I diskussionskapitlet behandlas klasstorlekens påverkan på musiklärares didaktiska val samt svårigheten med att hitta enkla svar på dessa frågor. Vidare beskrivs det i diskussionen hur klassens storlek påverkar lärarnas möjlighet att se eleverna och kunna ge dem formativ feedback men även hur klasstorleken påverkar lärarnas planeringsarbete och lektionsupplägg. Därefter diskuteras huruvida ramfaktorerna verkar möjliggörande eller begränsade samt hur ramfaktorn gruppstorlek inverkar på möjligheten att uppnå kursplanens mål.

  • 482.
    Svensson, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att leva med musik och pedagogik. En studie av kombinationen musiker och pedagog i utbildning och yrkesliv2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 483.
    Svensson, Joel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att spela elgitarrsolo i ensemble inom gymnasiets estetiska program: En intervjustudie av fyra elgitarristers upplevelser av ensemblesituationer2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna studie var att utforska, analysera och beskriva elgitarrelevers upplevelser av ensemblespel på gymnasiets estetiska program. Som metod valdes att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra elgitarrister för att se hur deras upplevelser skiljer sig åt. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv, men informanterna utgör också ett representativt urval av såväl kvinnliga som manliga elgitarrelever för att intervjusvaren ska kunna tolkas i ett genusperspektiv. I resultatet visas att alla elever är positiva till och vill spela gitarrsolo, men några informanter känner att det är svårt att ta rätt mängd ”musikalisk plats” inom ensemblen. Det skiljer sig mellan informanterna hur stora utmaningar de önskar ha och hur mycket egen förberedelse de önskar innan lektionerna. Viktiga slutsatser kan vara att eleverna gärna spelar låtar på ensemblen där deras instrument har en aktiv och viktig roll för att känna meningsskapande, samtliga elever tror att om de lär sig hitta över hela halsen så kommer de kunna spela bättre solo. Tjejerna i studien efterfrågar fler kvinnliga gitarrister som förebilder.

  • 484.
    Svensson Ringbo, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Notvärde: Strategier för rytmisk notläsning med barn runt förskoleklassåldern2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks och jämförs hur rytmisk notläsning med barn, 5–8 år, framställs i vetenskapliga texter under 2000-talet. Fokus för studien är vilka strategier som skildras men även forskning om vilka effekter notläsning kan ha på läs- och skrivutveckling refereras. För att besvara studiens syfte och frågeställning används metoden allmän litteraturstudie med systematisk ansats samt en informell intervju med tre forskare inom neurologi. Fyra vetenskapliga artiklar är inkluderade i studien. Alla har granskats kvalitets- och kunskapskritiskt. Den vetenskapsteoretiska ansatsen för studien är kulturhistorisk men min långa bakgrund som rytmikpedagog, skolad och erfaren i Dalcroze-metodik, är den vinkel jag oundvikligen betraktar resultatet ur. Ett av studiens resultat är att ämnet inte ägnats någon större uppmärksamhet från forskare under 2000-talet och det därför finns mycket att göra för att utveckla praxis. De huvudsakliga resultaten i de studerade artiklarna är att a) barn tenderar att prioritera tonhöjd framför rytm i notbilden, b) underliggande puls på rytmens minsta värde, snarare än puls som motsvarar taktens värde, förenklar för notläsningsförmågans utveckling, c) god notläsning kräver tidigt utformade strategier snarare än övning och d) rytmisk notläsning kan utvecklas på ett likartat sätt som läs- och skrivförmåga och bör stödjas ur det perspektivet med aktiviteter som innefattar ljuda, skriva och läsa. I intervjudelen framkommer bland annat att rytmisk träning kan främja tal- och skriftspråklig utveckling men att det inte förekommer några direkta transfereffekter mellan läsning och notläsning. 

  • 485.
    Svensson Roswald, Timmy
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikens skriftspråk: Pedagogiska paralleller mellan läsning och notläsning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen försöker jag ta reda på hur instrumentallärare arbetar med att

    lära ut notläsning. Mitt syfte är att utifrån den informationen dra paralleller till

    grundskolans läs- och skrivinlärning, och de metoder som används inom denna.

    Jag vill sedan undersöka om de strategier och metoder som finns för att lära ut

    läsning av text även är applicerbara på notläsning.

    I min undersökning har jag genomfört tre intervjuer med lärare verksamma som

    metodiklärare vid en musikhögskola, samt redogjort för tre vanligt förekommande

    metoder för läs- och skrivinlärning.

    Resultatet visar att det inte finns några väletablerade metoder för att lära ut

    notläsning, till skillnad från i läs- och skrivundervisningen. De intervjuade lärarna

    delar dock till stor del sitt förhållningssätt till noter, där noternas musikaliska

    sammanhang är grundläggande. Noterna är inte heller något självändamål för

    någon av lärarna, utan endast ett medel för musikalisk kommunikation. I

    instrumentalundervisningen är undervisningen i hög grad individanpassad, vilket

    kan förklara avsaknaden av vedertagna metoder. De paralleller till läs- och

    skrivinlärning som går att göra tyder på att lärarnas notläsningsundervisning har

    störst kopplingar till de analytiskt grundade metoderna, som betonar texternas

    meningsfullhet och förmågan att avkoda hela ord som enheter.

  • 486.
    Swanberg, Lena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lekinstitutionen: en studie i hur improvisationsteaterundervisning kan berika musikhögskolestudenter i sitt musicerande2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att tillföra kunskap till det undervisningsfält som inbegriper

    musikalisk improvisation genom att undersöka hur improvisationsteaterträning kan gagna

    en musiker som vill utvecklas inom improvisation. Studien genomfördes som en

    aktionsforskningsstudie med en kvalitativ ansats och det sociokulturella perspektivet som

    utblickspost. Aktionsprocessen bestod av en förberedande intervju med en erfaren

    improvisationsteaterlärare, och därefter två aktioner där musikhögskolestudenter deltagit

    i improvisationsteaterträning, och därefter medverkat i en fokusgruppintervju.

    Målet var att ta reda på vilka kvalitéer musikhögskolestudenter identifierar ur

    teaterimprovisation och på vilket sätt de upplever sig influeras och berikas av dessa

    kvalitéer. Resultaten pekar på att deltagarna upplever improvisationsteaterträning som en

    bra metod för att utveckla sin koppling mellan musikimprovisation och lek. Förmågan att

    leka poängteras som en tillgång vid improvisationsutövande. De inspirerades att öva mer

    tillsammans och att använda kroppen mer i sin musikaliska kommunikation. Resultaten

    visar också att de upplever att improvisationsteaterträningen kan hjälpa dem utveckla sitt

    personliga uttryck samt utveckla tillvägagångssätt att improvisera och komponera med

    hjälp av att fokusera på förmågan att associera och bejaka impulser och idéer. Uppsatsens

    diskussionsdel tar upp aspekter av ovan nämnda resultat i ljuset av tidigare forskning

    inom improvisation och undervisning med sociokulturell teori som filosofiskt och

    pedagogiskt ramverk.

  • 487.
    Swärd, Helena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sångtermer2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 488.
    Söderström, Leif
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Svedberg, Magnus
    Kungl. Musikhögskolan.
    Låtminnen i våra sinnen. Att lära sig låtar utantill2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 489.
    Söderström, Marcus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur upplever instrumentallärarna på Kulturskolan sin arbetssituation?2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 490.
    Söllscher, Johan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ju mer man övar desto mer tur har man: Om läroprocesser och framförande av klassiska musikstycken2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Min undersökning syftar till att undersöka vilka strategier klassiska musiker använder i läroprocessen av klassiska musikstycken så att det konstnärliga uttrycket får de bästa förutsättningarna, stycket i slutändan känns så säkert som möjligt vid ett framträdande och inlärningsprocessen går så snabbt som möjligt.

    Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allmänt men också specifikt inom området musik, betydelsen av förkunskaper när vi spelar instrument och lär oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet påverkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar även fyra minnessystem som används i läroprocesser i samband med instudering av musikstycken.

    Undersökningen består av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av övning, instudering, minnesluckor, framförande med mera. Resultatet visar att de intervjuade har väldigt liknande strategier i läroprocessen och betonar bland annat vikten av självförtroende vid framträdanden, att vara noggrann under inlärningsprocessen samt problematiken att öva in för sent eller göra ändringar i sista stund i musikstycken.
 

  • 491.
    Sörensen, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    The Chromatic Approach: en studie i vilka påverkningsbara faktorer som visar sig genom aktionsforskning av en modern traditionsbrytande jazzimprovisationsmetod2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att genom aktionsforskning undersöka vilka påverkningsbara musikpedagogiska faktorer som visar sig gällande nivåanpassning av den Amerikanska jazzsaxofonisten George Garzones jazzimprovisationsmetod The Chromatic Approach (TCA). Aktionsforskning tillämpades som vetenskaplig metod där en progressiv nivåutveckling av varje students musikaliska möjligheter till anammande av TCA utarbetades. Tre interventioner genomfördes totalt, två med en Kungl. Musikhögskolestudent och en med en Gymnasiestudent. Bakgrunden till studien ligger i vikten av att som musiker få utveckla förmågan till genrebrytande improvisation, en motverkan mot att fastna i givna och stigmatiserade musikaliska bojor som kan kväva studentens nyfikenhet och lust till utveckling av den egna unika musikaliska rösten. Studiens resultat och analys visade på utkristalliserade faktorer som under utvecklingsprocessen arbetats fram och tydliggjorts där vikten av musikpedagogiska förberedelser med nykomponerade övningar behövdes för att nivåanpassa med hänsyn till instrumentteknisk nivå och även till respektive students musikteoretiska förkunskaper. I studiens avslutande diskussion problematiseras aktionsforskningsmodellen som vetenskaplig utgångspunkt för pedagoger som genom sin forskning får dubbla roller. Pedagogen och forskaren i samma person. 

  • 492.
    Tanzborn, Helén
    Kungl. Musikhögskolan.
    Rörelse i kyrkan: kyrkans rörelser1997Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 493.
    Tapper, Christian
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Antal Verktyg i Verktygslådan”: en studie i tre instrumentallärares förhållningssätt till undervisning2014Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning på främst trummor, men även elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfrågor, motivation och vad som är viktigt att tänka på i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika förhållningssätt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt värdefulla lärdomar från deras mångåriga erfarenheter som pedagoger.

  • 494.
    Tellin, Jacob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Time to groove: ett arbete med timing i groove-rytmer2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 495.
    Tesch Holmberg, Ingrid
    Kungl. Musikhögskolan.
    Pianoskolan som tidsdokument: tendenser i svensk pianoundervisning 1930-19901990Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 496.
    Thom, Gisslén
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Co-writing: en konstnärlig process mellan två låtskrivare på distans2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete syftar till att beskriva den konstnärliga processen när jag och en annan låtskrivare, på distans, har skrivit låtar till en kommande skiva. Co-writing är en term inom, bland annat, låtskrivande som innebär att skriva låtar tillsammans med andra musiker. Detta sätt att jobba har för många låtskrivare varit framgångsrikt och det är oftast mer regel än undantag att stora hits har minst två upphovsmän. Ett vanligt sätt att göra detta är genom att jobba på samma fysiska plats, men med dagens teknik går det även att jobba effektivt på distans.

    Metoden för detta arbete har främst involverat digitala verktyg såsom Skype, Dropbox och Google Drive för att möjliggöra att jobba på distans. För att kunna beskriva händelser och skeenden i den konstnärliga process som undersöks har loggbok och videoinspelningar varit en viktig del för insamling av information.

    Arbetet resulterade i tre låtskisser. I min resultatdel beskriver jag processen med dessa tre låtar från första idé till demostadiet. Beskrivningen av musikaliska händelseförlopp förtydligas med notexempel och klingade ljudfiler. Den viktigaste slutsatsen efter detta arbete är vikten av kommunikation och planering när man jobbar på distans.

  • 497.
    Thorsen, Malin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att leda barnkör i konsertprojekt: en körledares arbete med barn mot konstnärliga resultat2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 498.
    Thorsen, Malin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skolkörens funktion och betydelse i grundskolan: en kvantitativ studie av den gemensamma sångens närvaro i skolan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att genom en kvantitativ, webbaserad enkätstudie undersöka skolkörens förutsättningar och funktion ur musiklärares perspektiv och således skapa en uppfattning om skolkörsverksamhet i grundskolan årskurs 1-9. 58 respondenter besvarade enkäten och undersökningen visar att alla de som anger att de leder skolkör har någon form av relevant musikutbildning. Vidare så visar resultatet att skolkör till 90 procent leds av kvinnor och att majoriteten av de elever som deltar är flickor. Skolkör är ofta schemalagd så att det konkurrerar med andra aktiviteter så som bland annat idrott och utelek som traditionellt sett lockar fler pojkar. Eleverna som deltar i körverksamheten gör det frivilligt men det varierar om musiklärarna räknar in skolkören i den sammantagna bedömningen i musikämnet. Målen med skolkör kopplas dock snarare till kursplanen och kunskapskraven i musikämnet än till de övergripande målen i Läroplanens första delar som handlar om skolans värdegrund, uppdrag och riktlinjer.

    De praktiska förutsättningarna för skolkör varierar enligt respondenterna, men generellt upplever de ett bra stöd hos kollegor och skolledning. Skolkören är traditionsbärande och ett viktigt inslag på högtider så som Lucia, FN-dagen och skolavslutningar.

    Skolkören har många olika parallella mål. En viktig funktion för skolkören är dess gruppstärkande och sociokulturella perspektiv som glädje, sångglädje, gemenskap och ökad självkänsla hos eleverna. Min undersökning visar att skolkörledarna anser att skolkör tränar många förmågor som är svåra att mäta eller betygsätta så som personlig utveckling.

  • 499.
    Tjerneld, Fredrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Instrumentvården i grundskolan. Intervjuer med fyra behöriga musiklärare2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 500.
    Toivola, Linda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikelevers motivation: Vad motiverar musikelever på ett musikgymnasium till att öva och när upplevs musicerandet lustfyllt?2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Motivation är ett begrepp som används ofta och behövs för att överhuvudtaget åstadkomma något. Vissa har mer motivation än andra. Graden av motivation kan variera, allt från mycket motivation till ingen motivation alls. Syftet med detta arbete är att ta reda på vad som motiverar elever på ett musikgymnasium med spetsutbildning till att öva, när musicerandet upplevs som lustfyllt och hur man som lärare kan stötta och hjälpa elever finna inre glädje och tillfredställelse i musicerandet och därmed känna sig inre motiverade. Studien har genomförts genom skriftliga semistrukturerade djupintervjuer som givit en djupare förståelse om informanternas livsvärld. Insamlat material har bearbetats och sedan analyserats främst utifrån Self-Determination Theory (SDT) som skiljer på inre och yttre motivation, men även utifrån några andra motivationsteorier. Studiens resultat påvisar att elever motiveras av att musicera tillsammans med andra och av gemenskapen med likasinnade kamrater. Att behärska och ha kontroll över det man gör, få bestämma över musiken hur den ska presenteras samt ha en god och tillitsfull relation till sin lärare är av yttersta vikt för att elever ska känna sig motiverade, känna en inre lust och vilja utveckla sina instrumentala färdigheter och därmed växa som människa.

789101112 451 - 500 av 564
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf