Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
891011 501 - 529 av 529
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 501.
    Wangby Björling, Elisabet
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikundervisning på gymnasiesärskola: Ur lärares perspektiv2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att få en ökad kännedom kring hur musikundervisning på gymnasiesärskola kan se ut och hur musiklärare upplever sin undervisning.

    Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklärare som arbetar på programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda på vad lärarna har för mål med sin undervisning och hur de ser på sin verksamhet.

    Resultatet visar på att målet med musikundervisningen kan ses som både musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende på vilka elever man undervisar då gymnasiesärskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lärarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lärare är den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska. Samtliga upplever det utmanande att tillgodose elevernas individuella behov. Betyg inom gymnasiesärskolan ifrågasätts.

  • 502.
    WANNEBY, JONATHAN
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Analys av musiken i Ocarina of Time: En studie i att lära sig musikteori med spelmusik2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Spelserien The Legend of Zelda har funnits sen 1986 och Ocarina of Time är ett spel med mycket musik. Denna musik har analyserats för att ta reda på om det går att förstå musiken utifrån ett musikteoretiskt perspektiv. Vilka tydliga kopplingar och terminologi till musikteori finns det i spelets musik? Genom musikanalys och nottranskription har musiken fått synlig form. Notskrivningsprogram har använts och formen har studerats mot musikteorilitteratur. Resultatet av studien har visat på att musiken i spelet täcker flera områden inom den västerländska musikteorin bland annat olika kyrkotonarter och behandlingen av ledmotiv. I spelmusik finns det styrkor som kan användas i musikundervisning, bland annat att intresset för spel och dess musik kan främja musikinlärandet. Undersökningen visar på tydliga musikteoretiska exempel som i slutändan kan användas i musikundervisning. Detta för att slutligen koppla till elevers sociala sammanhang och lärandesituationer för att öka relevansen i musikundervisningen och förhoppningsvis fungera motiverande hos elever.

  • 503.
    Wedar, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Från Wikander till Whitacre: körsångsrepertoaren på Kungsholms gymnasium/ Stockholms Musikgymnasium 1984–20092012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Livet är en repertoarfråga!”1 Att sätta samman repertoar inför en konsert med sin kör är ett utmanande och roligt arbete. Under mina åtta år som musiklärare och körledare på Kungsholmens gymnasium/Stockholms Musikgymnasium (SMG) satte jag ihop cirka 80 konsertprogram med olika temata och inriktning. Utgångspunkterna varierade beroende på flera faktorer men de viktigaste var nog körernas sammansättning, vilken typ av konsert materialet skulle framföras på, och hur lång förberedelsetid med körerna jag hade till förfogande.

    Om jag skulle sjunga samma låtar med mina körer år ut och år in, vad skulle hända då? En organisation som inte förändrar sig kommer att dö så småningom. Gäller det klassisk musik? Gäller det körsång? Hur ser körsångsrepertoaren ut på Stockholms äldsta musikgymnasium?

    1984 flyttades musikgymnasiet från Adolf Fredriks Musikklasser (AF) till Kungsholmens gymnasium. 2009 firades 50-årsjubileum. Har repertoaren förändrats på dessa 25 år? På vilket sätt i sådana fall? Hur stor andel av repertoaren är svenskkomponerad? Sjöngs det mer klassisk västerländsk konstmusik för 25 år sedan än vad det gör idag? Har repertoaren inslag av mer lättsam karaktär?

    Till grund för mitt arbete ligger en katalogisering och analys av skolans 290 bevarade konsertprogram mellan åren 1984–2009.

  • 504.
    Weng, Sheng-Ying Isabella
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pitch processing and learning ability of the tone language Chinese: A correlational study of music and language2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samtidigt som vetenskapliga bevis för en intim relation mellan musik och språk växer, har ett visst samband mellan användning av tonspråk och absolut gehör också upptäckts. Uppkomsten av absolut gehör har länge varit ett kontroversiellt forskningsämne. När intresset att lära sig tonspråket kinesiska ökar globalt, är det ur ett pedagogiskt perspektiv motiverat att studera just detta samband.

    Syftet med föreliggande uppsats är att på nära håll studera en liten grupp elever i nybörjarkinesiska. Genom ett gehörstest, baserat på förmågan att uppfatta tonhöjder, har dessa testresultat jämförts med de tidigare observerade uttalsförmågor hos eleverna. Studien pekar på komplexa interaktioner mellan många faktorer, och visar till exempel musikträning och studiemotivation som avgörande faktorer.

  • 505.
    Wennberg, Andreas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mellan fyra väggar: en studie om musikpedagogers situation i klassrummet/årskurs 6-92015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 506.
    West, Tore
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Spela tillsammans från början: musikundervisning grundad på orkesterspel1992Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 507.
    Westberg, Karin
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Wittmark, Madeleine
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikglädje, material och gemenskap. Lärares förväntningar på kort fortbildning i musik2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 508.
    Wickman, Alexzandra
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Låtskrivaren: en intervjustudie om låtskrivarlärarens pedagogiska grundsyn2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna intervjustudie har genomförts med syftet att undersöka hur låtskrivaren och låtskrivarläraren upplever sin livsvärld och genom den synliggöra låtskrivarlärarens pedagogiska grundsyn. För att undersöka fenomenet har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts med fyra låtskrivare och lärare i ämnet låtskrivning. Informanterna är verksamma i gymnasieskolan som musiklärare. Resultatet och analysen sker med ett hermeneutiskt och fenomenologiskt förhållningssätt ur ett livsvärldsperspektiv. Intervjustudien har visat att informanterna upplever att deras skrivande hjälper dem att vara strukturerade, fokuserade och att färdigställa och nå resultat, samt bearbeta impulser och känslor. Alla informanter vittnar om hur skrivandet blivit ett sätt för informanterna att bearbeta händelser i livet, lätta som komplicerade, en slags terapi. Passionen för sitt skrivande har stärkts och kommit att bli ett med informanterna ju längre tid som gått och ju mer tid informanterna har gett åt musiken. De menar att inspirationen är något som kommer av ”görandet” och att det går att framkalla om man bara sätter igång, samt att viljan att äga sitt eget konstnärskap är en viktig komponent i skapandet som driver låtskrivaren framåt.

  • 509.
    Wikman, Rickard
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Image eller inte image: det är frågan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hur viktigt är image? Bonniers svenska ordbok skriver följande om image: den bild av sig själv som en person eller företag ger eller försöker ge omgivningen. Hårdrocksgruppen Kiss har en tydlig image som är ett varumärke för gruppen. Kiss valde sina medlemmar efter image inte efter hur bra de var på sina instrument. Olika artister har valt sin image själva eller fått den vald av media eller andra. Den kan uppstå genom slumpen eller via upptäckter av artisten själv som hen har utvecklat. Syftet med undersökningen är att förstå hur image har skapats samt att förstå hur viktig den är för artistens karriär. Studien har genomförts genom en intervju, inläst material, konstruktion av bilder av artisters image med tillhörande frågor av slumpvis utvalda respondenter. Resultat beskriver att den image som är den bästa är när artisten själv har valt den och att den är tydlig. Detta synliggörs genom svar från intervju samt igenkännande av bilder som tagits fram i samband med genomförd studie. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i litteratur om vad artister sagt och berättat om sig själva och hur detta kan förstås.

  • 510.
    Wikström, Linn
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Klarinettens klang2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete var syftet att söka förståelse för hur klarinettister på en professionell nivå förhåller sig till klangideal beroende på genretillhörighet. Främst har jag jämfört skillnaderna mellan klassiskt och jazz och de yttre faktorernas påverkan på klang. I detta fall innefattas de yttre faktorerna av klarinettens historia och utveckling, hur genreideal och personligt uttryck samverkar, samt vilken inverkan instrumentets olika delar har på klang. Två grupper om tre och fyra personer har deltagit i en enkätundersökning med öppna fokuserade frågor om klang och klangideal samt en klingande del med fyra exempel. I den fick respondenterna lyssna på olika versioner av samma stycke där de skulle beskriva den klangvariation som uppträdde enligt en graderad skala från Gridleys undersökning om klangfärg. Enkätundersökningen lade grund för den fokuserade gruppintervju som följde. Gruppernas resultat visade att den klassiska genren har mer tydliga klangideal medan jazzens är mer svårdefinierade då den innefattas av många undergenrer som påminner om varandra. Studien visar flera skillnader mellan genrerna när det kommer till val av instrument och dess betydelse för klangen samt hur ett genreideal kan påverka ett personligt uttryck. Förhoppningen är att musiker och pedagoger ska kunna tillämpa den teoretiska kunskap som undersökningen genererade praktiskt och på så vis kunna utöka sin genrebredd.

  • 511.
    Wilhelmsdotter, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ScenÖsterlen. Kulturprojekt för barn och ungdomar - betydelsefullt i en mindre kommun?2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 512.
    Wilhelmsdotter, Pernilla
    Kungl. Musikhögskolan.
    Varför har rytmiken inte nått musikerna?1995Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 513.
    Winnberg, Torhild
    Kungl. Musikhögskolan.
    Sång, spel och dans: en studie av musikaliskt lärande i grupp2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 514.
    Wohlert, Nina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fiolmetodiken hos Leopold Mozart och Paul Rolland2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 515.
    Ydreborg, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Schnabel, Boon och Neuhaus – en jämförande studie av tre framstående pianopedagoger och deras undervisning2001Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 516.
    Zachariassen, Mathias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Multimodal kommunikation mellan sångpedagog och sångelev2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 517.
    Zakrisson, Lina
    Kungl. Musikhögskolan.
    Hur sjunger man högt och starkt?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag försöker ta reda på hur kvinnliga sångerskor inom de populärmusikaliska genrerna sjunger i ett högt tonläge med en fullröstliknande röstkvalité, och hur sångpedagoger sångtekniskt skulle förklara denna typ av sångsätt. Vilka begrepp och beskrivningar använder sig de av? Det område av rösten som undersöks ligger ungefärligt mellan tonerna c2 och g2. Jag har också velat få reda på deras åsikter om huruvida ett sådant här sångsätt är möjligt för alla att lära sig.

    För att försöka ta reda på detta har jag valt att göra intervjuer med tre olika sångpedagoger för att ta del av deras åsikter, baserat på deras erfarenheter inom sång och sångteknik.

    I min undersökning kom jag fram till att det inte finns endast ett sätt att förklara detta sångsätt på sångtekniskt, och att det inte går att ge ett exakt svar på hur dessa sångerskor sjunger i detta läge i rösten, men sångpedagogerna som intervjuades verkade överens om att sångerskorna använde någon typ av mixröst, och att man också kunde kalla det för belting. De ställer sig också positiva till att detta sångsätt är möjligt för alla att lära sig, men att alla dock inte kommer att kunna göra det lika bra.

  • 518.
    Zaworski, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    If 6 Was 1: Pedagogical Approaches to Teaching Single-String Guitar Playing2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att fokusera på hur gitarrlärare och gitarrpedagoger i pop, rock och jazz genrer använder single-string i sitt spelande och som undervisningsmetod med gitarrelever på nybörjar, mellan och avancerade nivåer. Målet var att ge erfarna samt blivande gitarrlärare tillvägagångsätt och metoder i hur de kan fokusera på single-string spelande och undervisning, vilket kan ge gitarrelever en fullständig introduktion till gitarrens potential som ett musik instrument.Genom intervjuer med fem gitarrlärare som har elever från nybörjare till avancerade nivåer jämförde och kontrasterade jag respondenternas bakgrunder som lärare, personliga introduktioner till single-string spelande, sätten på vilken de använder single-string metoder, och synpunkter på single-string spelande och metodböcker samt deras uppfattningar om fördelarna som elever får av single-string spelande. Resultatet av forskningen visade att single-string metod är rimlig att använda i undervisning av elever från nybörjare till avancerade nivåer inom ämnen som improvisation, notinlärning, gehör, notläsning, musikteori, ackord arpeggio, skalor, strängböjning, handrörelser, fingersjälvständighet och handställningar. Det är lärarens ansvar att anpassa sina läromaterial och övningar till elevernas inlärningsnivåer.

  • 519.
    Zels, Jesper
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Blir musiklärare nervösa?2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har som instrument- och ensemblelärare egna erfarenhet av nervositet och prestationsångest inför lektioner med mina elever och undrar om jag är ensam med dessa känslor. Jag har valt att fördjupa mig i begreppen stress, nervositet, ångest och coping genom att läsa litteratur inom personlighetspsykologi, klinisk psykologi, socialpsykologi, arbetspsykologi, idrottspsykologi, kognitiv psykologi och motivationspsykologi. Denna litteraturstudie ledde sedan fram till mitt syftet för min undersökning som är att ta reda på om instrument- och ensemblelärare blir nervösa i samband med lektioner och om de har tankegångar som kan leda till prestationsångest samt hur de hanterar sin nervositet. Som metod valde jag att göra en enkät som jag delade ut till 50 lärare. Resultatet visade att lite mer än hälften av lärarna blir nervösa och att det fanns en majoritet av negativa känslor i samband med nervositeten. Det visade sig att större delen av lärarna i någon form hade prestationsinriktade tankegångar. Sättet som lärare hanterar sin nervositet på var övervägande i form av förberedelse inför lektionerna. Ungefär lika många män och kvinnor har svarat att de blir nervösa inför lektioner men män blir oftare nervösa än kvinnor. Lärarnas nervositet ökar i frekvens i takt med att de har större elevgrupper. Det finns också en viss ökning av nervositets-frekvensen när lärarna undervisar elever i gymnasieåldrar jämfört med när de undervisar elever i grundskole- och vuxenåldrar. Undersökningen visar också att erfarenhet hjälper till att minska nervositeten i samband med lektioner.

  • 520.
    Ågren, Sofia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Man känner sig kanske lite viktigare: Hur elever upplever att körsången i gymnasieskolan påverkar studieprestationen2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar hur musiken inverkar på människans totala välbefinnande och kapacitet. Det finns studier som påvisar samband mellan musik och prestation och statistiskt sett har musikklasser bättre studieresultat än andra klasser. I denna studie har undersökts hur gymnasieelever själva upplever körsången i skolan, och rent specifikt om körsången kan påverka deras totala studieprestation. Undersökningen fokuserar kring att få en djupare inblick i hur dessa elever ser att deras egen personliga utveckling hänger samman med körsången i skolan. Vilka egenskaper och förmågor utvecklar körsången? Detta har sedan kopplats till rådande forskning om motivation, prestation och framgång. Är det så att körsången bidrar till att höja elevens totala studieprestation? Resultatet visar att körsången har ett flertal effekter, varav flera kan anses vara prestationsgrundande. På ett översiktligt plan upplevs körsången som meningsfull, och ansvarstagandet är därför högt. Körsången stimulerar både mentalt och fysiskt, och genererar positiva emotioner vilket bidrar till tillfredsställelse och välbefinnande. Körsången uppfyller flera behov såsom behov av trygghet, gemenskap och uppskattning, vilket anses vara förutsättningar för att känna motivation till att prestera. Om detta sammantaget påverkar elevens studieresultat totalt sett är svårt att påvisa, men då körsången genererar sådana egenskaper som genomsyrar en elevs totala karaktär och attityd, är det rimligt att påstå att så kan vara fallet.

  • 521.
    Åkerlund, Emanuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Elgitarrer som sjunger i kör.: ett inspelningsprojekt med körarrangemang där röster byts ut mot elgitarrer2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 522.
    Åkerlund, Emanuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik utan språk: en undersökning där undervisning i musik sker utan verbal kommunikation2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka undervisningssituationer i musik som sker utan verbal kommunikation. Detta för att se om elever har möjlighet att avkoda icke-verbala instruktioner. För att undersöka detta undervisade jag en grupp elever i musik tre gånger utan att använda verbal kommunikation. Undervisningstillfällena dokumenterades med video för att sedan analyseras. Under analysen har jag studerat vilka typer av tecken läraren använder för att instruera eleverna. Detta med en utgångspunkt i multimodala teorier. Vidare har jag analyserat om eleverna förstår instruktionerna genom att studera om eleverna gör det läraren önskar att de ska göra. Som bakgrund för studien har jag lyft fram forskning som berör aktivt lärande, rytmik och olika former av kommunikation. Resultatet visade att eleverna nästan alltid förstod de icke-verbala instruktionerna. Särskilt när instruktionerna innefattade det jag valt att kalla för enkla tecken. I diskussionsdelen diskuteras den icke-verbala kommunikationen mellan läraren och eleverna. Denna form av undervisning verkar öka elevernas aktivitet.

  • 523.
    Öberg, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Allas plats i rummet: kvinnors möjligheter till musikaliskt skapande i det offentliga rummet utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 524.
    Öberg, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Kmh.
    Musikskapande och producentrollen: en studie om musikproduktion som gymnasiekurs2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musikproduktion är ett relativt nytt utbildningsområde i skolväsendet. Detta faktum, i kombination med att arbetsredskapen är under ständig utveckling, kan tänkas medföra att det finns flera olika uppfattningar i fråga om hur utbildningen bör utformas. Syftet med den här uppsatsen är att söka uttolka hur gymnasielärare förhåller sig till musikproduktionskursernas innehåll och hur de utformar undervisningen, särskilt angående musikskapande och musikproducentrollen. De tre forskningsfrågor som står till grund för studien berör väsentliga förmågor i rollen som musikproducent, fundamentala arbetsmoment för en musikproducent samt hur lärare förhåller sig till kursplanen vad gäller musikskapande.

    I bakgrunden för undersökningen behandlas tidigare forskning kring kreativitet, Skolverkets riktlinjer för de två gymnasiekurserna i musikproduktion, musikskapande i undervisning, musikproducentens uppdrag och den ojämlika arbetsfördelningen mellan kvinnor och män när det kommer till musikproduktion. Studiens genomförande utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare som undervisar i musikproduktion. Analysarbetet har gjorts med stöd av och hänsyn till framför allt det sociokulturella och kulturpsykologiska perspektivet samt en så kallad ad hoc-metod. Genusperspektivet som lyfts har granskats genom det sociokulturella synsättet som berättar att människans läroprocesser påverkas av hennes sociala och kulturella omgivning.

    Resultatet av undersökningen visar att samtliga fyra lärare tolkar musikskapande som en central del av musikproduktionsområdet och inkluderar momentet i sin undervisning på ett eller annat sätt, trots att skapande inte finns med i kursplanens direktiv för musikproduktionskurserna. Vidare indikerar studien att föreskrifter saknas även gällande en musikproducents primära arbetsuppgifter, därjämte att musikproduktion som utbildningsområde är en ojämnställd arena sett ur ett genusperspektiv. 

  • 525.
    Öhrvall, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Konstnärens triangel: sökandet efter min egna konstnärlighet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta konstnärliga projekt handlar om processen till att förstå mitt eget konstnärskap. Syftet med projektet var att hitta ett språk för min konstnärlighet, för att därmed kunna gå djupare in i mitt konstnärskap. Jag har kommit fram till att mitt konstnärskap kan beskrivas som en triangel där hörnen utgör livsåskådning, intuition och hantverksskicklighet. När jag musicerar så är alla dessa tre områden viktiga i min roll, för att kunna förmedla ett djupare konstnärligt uttryck som sångerska. För att komma fram till slutsatsen med triangelns tre områden arbetade jag med textsättning till Spiegel im Spiegel av Pärt. Jag läste och använde lyrik av Tranströmer. Jag läste även litteratur om Pärts liv och hans musikskapande.

  • 526.
    Ömalm, Torbjörn
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lukkari: försångarens och försångens betydelse, tradering och historia inom östlaestadianska församlingar i Norrbottens län2014Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta pedagogiska specialarbete är en undersökning av lukkari – försångarens och försångens betydelse, tradering och historia inom östlaestadianska församlingar i Norrbottens län. Resultatet, som framkommit genom kvalitativa intervjuer med informanter, visar att val av lukkari och dess traderingsprocess mellan personer och generationer grundar sig utifrån parameterar såsom sångröst, personens mod och ansvarstagande, en levande kristen tro samt i vissa fall även arv. Det framkomna resultatet visar även på skillnader i lukkaritraditionens status och fortlevnad i de områden och församlingar som undersökts. Ny information och relevant fakta kring lukkaritraditionens historia har även lyfts fram. Resultatdelen sammanfattas under egen rubrik och reflektioner samt analyser kring arbetet redovisas i en avslutande diskussion.

  • 527.
    Östberg, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur yrkesverksamma musiker instuderar nytt material: man lär sig piano, men även annat, genom att spela piano2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med den här undersökningen är att undersöka hur yrkesverksamma musiker lär sig nytt material. Undersökningen baseras på fem kvalitativa intervjuer som har genomförts enligt metoder från Kvale (2009). Intervjuerna har sedan tematiserats och analyserats baserat på nyckelord som uppmärksammats under intervjun. Det teoretiska perspektivet som används i undersökningen är baserat på John Deweys pragmatism. Undersökningen visar på, bland annat, att alla deltagare lär sig nytt material till största grad på gehör. Undersökningen visar även att alla deltagare var väldigt fokuserade på just den specifika låten de skulle lära sig, och att de till och med använde sig av den låten när de ville lära sig annan musik för sin egen fortbildningsskull. Tidsbrist var även en tydlig faktor under lärandeprocessen, vilket kan leda till allvarliga negativa konsekvenser för musikerna i framtiden. 

  • 528.
    Östling, Johanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Vi spelar stråk": observationsstudie av gruppundervisning i fiol vid kulturskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete är en observationsstudie av gruppundervisning i fiol och altfiol vid kulturskolan. Till undersökningsobjekt valdes gruppundervisning i fiol och altfiol. Båda instrumenten har en lång tradition av individuell undervisning men även gruppundervisning i ensembleform, inte sällan kombinerad vilket vill säga individuell lektion och ensemblelektion. Syftet med studien var att undersöka hur formen och strukturen för en sådan undervisning kan se ut och hur elever och lärare fungerar tillsammans i undervisningen. Studien har en multimodal socialsemiotisk och etnografisk metodologisk ansats och använder dessa i en kombination i valet av metod, vilket genomförts genom observation av undervisning samt transkription av utvalda delar som spelats in med ljud och bild. Observatören har haft närvarande men i första hand inte deltagande roll i undervisningen. Två kulturskolor där fiolundervisningen har en lång och stark tradition valdes ut och några av stråkpedagogerna vid dessa kulturskolor valde att delta i studien. Resultatet visar att formen för undervisningen byggde på principen att härma läraren och att läraren hjälpte eleven att justera och placera instrumentet samt att sång eller ramsor användes för rytminlärning. Skillnader kunde identifieras mellan undervisning i större och i mindre grupp både till form och struktur samt hur individerna interagerade, kommunicerade och tillämpade lärande av varandra. Resultatet ger en inblick i hur gruppundervisning i fiol och altfiol vid två kommunala kulturskolor i Stockholms län kan fungera och är ett tillskott till fortsatt forskning om gruppundervisning i kulturskolan.

  • 529.
    Östman Aksberg, Erika
    Kungl. Musikhögskolan.
    Skillnader mellan flickor och pojkar i musikundervisningen1994Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
891011 501 - 529 av 529
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf