Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
89101112 501 - 550 av 564
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 501.
    Tosi, Monica
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att stödja elevens övning: om tajmad minnestränings påverkan på inlärning och motivation i distansundervisning med yngre instrumentalister2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder på att effektivare upplägg av repetitionstillfällen förbättrar inlärningsprocessen hos eleverna, eller rättare sagt hos människor i alla åldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inlärningsprocess i relation till hjärnans minnesfunktioner och undersökningen fokuserar fiolundervisning på nybörjarnivå. Jag har utfört ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfällen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens gång åstadkommit förbättringar av de färdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan på elevernas motivation, men deras uppnådda förbättringar bedömer jag vara av icke bestående karaktär. Däremot har projektets genomgång betydligt förbättrat elevernas föräldrastöd i hemmaövningen.

  • 502.
    Trapp, Linda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Barnsånger – sånger för barn?: En kartläggning av de musikläromedel som används i förskolan och dess anpassning till barnrösten2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med min undersökning har varit att öka förståelsen och kunskapen kring barnrösten och dess begränsade röstomfång genom att kartlägga de läromedel, bestående av utgivna barnmusikmaterial, som används på ett urval förskolor. Utifrån barnröstens förutsättningar har jag både översiktligt och mer ingående studerat musikexempel från barnskivor och dess anpassning till barnens eget röstläge. Förskolor har via webbenkät medverkat och angivit de skivor som de själva använder sig av. Efter datainsamling och bearbetning har jag först gjort en översiktlig analys av 866 barnvisor och därefter har jag gjort en mer ingående granskning över ett urval, som visar på varierande aspekter, problematik och förutsättningar gentemot barnrösten. Detta illustreras av ett pianodiagram där jag visar sångernas omfång och röstläge. Min studie visar att färre än hälften av de tillfrågade förskolorna använder inspelade barnskivor under sångstunden. Den visar också att det finns många musikläromedel som inte är anpassade till barnrösten och att det är svårt att, utan träning eller speciell kunskap, själv avgöra om läromedlet är anpassat eller inte. Sånger med ett litet eller mellanstort omfång är att föredra eftersom det då är lättare att hitta ett gemensamt röstläge mellan barn och vuxen.

  • 503.
    Turgeon, Johanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Neurofeedback i musikundervisningen: Neurofeedback som ett hjälpmedel för lärare och elever i musikundervisning2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study researches the possibility to use neurofeedback for novices, intermediate and advanced music students in a classroom setting, to examine if neurofeedback can be applied in music education. The study is a case study based on seven subjects who participated for thirty days and did 5 up to 25 different sessions. The response was over all positive to neurofeedback and everyone wanted to continue. Four out of seven thought it helped them to improve in their music studies as well as performances. The potential use of neurofeedback as a pedagogical tool is concluded in this study to be promising though careful measurements need to be taken before the students start the training in order to ensure safe and good development and results. The study also includes the Gryzelier studies on neurofeedback and music students including the different benefits of SMR and Alpha /Theta training. In neurofeedback one uses EEG to measure brain waves. This means that sensors are put on top of the head to measure the brain activity. Brainwaves such as Gamma, Beta, Alpha, Theta and Delta are measured and compared with a brain map to determine the feedback. The feedback depends on the result the subject desires. The development and history of neurofeedback started in the 1920s with Hans Berg who discovered EEG. Dr. Kamiya found 1958 that it was possible to control brainwaves through feedback. 1972 Barry Sterman discovered by chance what we now call neurofeedback when he researched cats sleep and made an experiment with cats and rocket fuel and realised cats who had trained with neurofeedback survived the rocket fuel. Joel Lubar (1995) developed neurofeedback to treat ADHD. 2003 was one of the first research projects on music students done by Gruzelier.

  • 504.
    Törnfeldt (f. Hedin), Gunilla
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Genus i jazzundervisning2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt arbete var att få en bild av i vilken utsträckning det finns ett genusperspektiv i metodikundervisningen i jazzensemble och improvisation på musikhögskolenivå i Sverige. Även att få en bild av i vilken utsträckning verksamma lärare i jazzensemble och improvisation, som genomgått metodikkurser i samma ämnen, har en medvetenhet om genusfrågor samt ifall deras undervisning påverkas av det. Jag ville även kartlägga dessa lärares åsikter om vad den sneda könsfördelningen i jazz och improvisationsmusik beror på samt hitta och föreslå möjliga förändringar.

    Jag valde att göra kvalitativa intervjuer med sex aktiva jazzensemblelärare. Två av lärarna var ansvariga för metodikundervisningen i jazzensemble på respektive musikhögskola: Musikhögskolan i Malmö och Kungl. Musikhögskolan. De andra fyra lärarna hade genomgått sin pedagogiska utbildning vid någon av dessa två musikhögskolor.

    Undersökningen pekar på att det varken har funnits eller, när undersökningen gjordes, fanns ett genusperspektiv i metodikundervisningen i jazzensemble på Musikhögskolan i Malmö och Kungl. Musikhögskolan. Alla sex lärarna hade gjort iakttagelser av skillnader i beteenden i undervisningssituationer mellan killar och tjejer. De lärare som hade erfarenhet av att undervisa enkönade grupper med endast tjejer hade i högre grad uppmärksammat könsskillnader och hade alla utvecklat sina individuella metoder för hur de handskades med detta. De flesta av lärarna hade dock inte några tydliga kunskaper om genusstrukturer och hur man kan arbeta för att förändra dem, varför jag generellt sett betraktar genusmedvetenheten hos lärarna som låg, även om den varierar lite sinsemellan.

    Jag kom fram till flera möjliga orsaker till könsfördelningen i jazz och improvisations- musik: rådande genusstrukturer i samhället, därav brist på kvinnliga förebilder, musik- utbildningarnas och medias fokusering på analyserbar jazz, cementering av rådande genusstrukturer på jazzutbildningarna och brist på förändring av dessa strukturer. Genusstrukturer i samhället ändras hela tiden och arbetet att förändra de förlegade strukturer som finns sker på många olika nivåer, även om det går långsamt. Däremot kan institutioner, utbildningar och konsertarrangörer ta krafttag vad gäller att synliggöra kvinnliga förebilder, särskilt för elever i tidiga utbildningsår. Jag drog även slutsatsen att institutioner, arrangörer, musikjournalister m.fl. borde öppna upp begreppet jazz till att innefatta all improviserad musik för att flera ska känna sig välkomna i genren. Man bör även införliva ett genusperspektiv i ensemblemetodiken på musikhögskolorna och musikutbildningarna samt på alla musikutbildningar arbeta för att förändra de rådande genusstrukturerna. Utbildning och kunskap ser jag som en viktig väg till förändring.

  • 505.
    Törnheden, Thomas
    Kungl. Musikhögskolan.
    Att komma ikapp: notläsning för pianister2011Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 506.
    Törnqvist, Martin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Motivera mera: Musikpedagogers syn på motivation och ansvar. En studie utifrån ett sociokulturellt perspektiv.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie undersöker hur motivation och ansvarstagande kan väckas hos elever i musikundervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk bakgrund. Det sociokulturella perspektivet på lärande behandlar frågor om hur människor lär och under vilka omständigheter vissa förmågor och kompetenser utvecklas. Metoden bestod av kvalitativa intervjuer av tre strategiskt utvalda pedagoger med olika bakgrund och arbetssituation. Resultatet visar att motivation och ansvarstagande kan väckas hos elever med hjälp av ett antal intellektuella och fysiska verktyg. De intellektuella verktygen är olika pedagogiska strategier som lärarna använder sig av för att planera undervisningen. Exempel på pedagogiska strategier beskrivs i studien som att först väcka ett grundläggande intresse hos eleven, skapa en god stämning med en musikalisk gemenskap samt att anpassa undervisningen efter elevens önskemål och förutsättningar. Även konserter och betyg beskrivs i studien som användbara strategier för att motivera elever. De fysiska verktygen är föremål som tjänar som hjälpmedel i undervisningen, som exempelvis noter men även streamingtjänster som Spotify och Youtube. Lärarens roll som en musikalisk förebild samt som en kunnig och pålitlig auktoritet beskrivs även i studien som viktig för att väcka motivation och ansvarstagande hos elever. Avslutningsvis pekar resultatet på att elevers motivation och ansvarstagande kan te sig på olika sätt då dessa strategier och fysiska verktyg både kan leda till positiva och negativa effekter på olika elevpersonligheter. 

  • 507.
    Törnqvist, Martin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Strukturerat låtskrivande: ett undersökande arbete om låtskrivande2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 508.
    Uddholm, Mats
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Om professionella aktörers musikpedagogiska definitionsmakt: En kulturhistorisk studie av samband mellan musikpedagogisk teori och definitionsmakt2012Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to illuminate which role theories of music education can have in the dialectic between discourse and competence in the practice of music pedagogy. The thesis stems from a problem-oriented project that resulted in the formulation of the following research question: how can the connection between music education theory and the power of definition be described and problematized from a cultural-historical perspective using Vygotsky's thesis of Semiotic Thinking? In his research on the dual function of language Vygotsky makes a distinction between the usage of concepts and conceptualization. In this study this distinction has been crucial to determining the relationship between music education theory and the power of definition as practised in music pedagogy. The research project comprised a background study and three sub-studies. The focus of the background-study was the conditions for musical learning and development in persons with severe cognitive dysfunctions. The first sub-study dealt with how social workers in this area of special education conceptualise their view of music in relation to their understanding of music activities in their own practice. The second sub-study aimed to explore which concepts music-therapists use in their meta-reflections on musical situations in this area of special education. The purpose of the third sub-study was to formulate a theoretical perspective on the relationship between music education theory and the power of definition using Vygotsky's hypothesis of semiotic thinking. The main conclusions are: first, that music education theory can be understood as a structural coupling between the power of definition that is embedded in music-pedagogical discourse as a whole, and the power of definition possessed by music pedagogues; second, that the development of the power of definition in the practice of music pedagogy is a creative process that in turn entails a critical questioning of music education theory.

  • 509.
    Uddén, Berit
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musisk pedagogik med kunskapande barn: vad Fröbel visste om visan som tolkande medel i barndomens studiedialog2001Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 510.
    Uddén, Berit
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Varför har småbarn så 'roligt' med musik?": mot en tvärvetenskaplig förståelseram som grund för musikpedagogik med förskolebarn1995Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 511.
    Udikas, Axel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisation i duo: Om frihet och ramar i en jazzduo2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med detta arbete är att undersöka hur man kan spela jazz i duo med saxofon och piano. Undersökningen är baserad på en månad med repetitioner och en studioinspelning. Undersökningen är inspirerad av deltagande observation och introspektion.

    Ett av undersökningens resultat är att det i en jazzduo kan det vara fördelaktigt att i improvisationenistället för att använda ackordföljden som "karta" använda sig av kompositionens melodi. Olika sätt att bryta instrumentens enligt konventionen inom jazz givna roller i improvisationen diskuteras också.

  • 512.
    Udikas Brandels, Axel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Om fylligt är runt, är ihåligt platt då?": Sex saxofonisters samtal om sound2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 513.
    Ullman, Tim
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hitlåtens text: textrelaterade riktlinjer i populärmusik2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vad gör en riktigt bra låttext? Om man tittar på de mest framgångsrika låtarna just nu, kan man då urskilja riktlinjer i texterna som hjälpt låtarna att nå framgång? I denna undersökning har målet varit att ta reda på om sådana riktlinjer existerar och vilka de är. Finns det likheter i lyriken mellan de låtar som är mest populära just nu? Områden som utforskas är låttexters struktur, innehåll samt relation till musiken.Syftet med undersökningen är att utforska olika sätt att skriva en låttext som har maximal potential att bli en hitlåt. Med andra ord en låt som många personer dras till och vill ta del av om och om igen. Eftersom dessa låtar får mycket stor spridning är det av särskilt intresse vad låttexterna har för budskap. Det finns utrymme att anta att folk påverkas av det de hör på radio om och om igen. För läraren kan detta arbete var intressant då skapande är en del av kursplanen i grundskolan.I arbetet undersöks vilka textmässiga likheter och skillnader som återfinns i de mest populära låtarna de senaste åren. Studien genomfördes i flera steg. Det första steget var att läsa litteratur om låtskrivande med fokus på låttexter. Därefter valdes moderna framgångsrika låtar ut för att analyseras och jämföras med litteraturen. Låtarna är hämtade ur amerikanska Billboard Year End Charts som är den mest omfattande mätningen och sammanställningen av hitlåtars populäritet just nu. Urvalet bestod av de fyra låtar från Billboard Year End Charts som rankats högst varje år från 2012 till 2015. Först analyserades en låt i taget och sedan jämfördes de fyra låtarna med varandra.Resultatet indikerar att flera textrelaterade faktorer kan hjälpa en låt att nå framgång. Refrängrepetition i synnerhet ökar låtens sannolikhet att bli en hit, men även repetition överlag, till en gräns. De låtar som analyserades var av olika slag, men behandlade ofta mer positivt laddade ämnen och var inbördes konsekventa. Tonen, språkbruket och stilen i texterna höll en röd tråd. I texterna kunde man oftast urskilja logiska, formmässiga sekvenser i  berättelserna, men detta verkade vara av mindre betydelse så länge känslan i texten var densamma genom låten. Detta arbete kan betraktas som en verktygslåda där flera verktyg samlats genom egna analyser och andra låtskrivares bidrag. Dock är det viktigt att betona att det är fråga om just verktyg snarare än regler skrivna i sten. Dessa verktyg har jag i arbetets slutfas använt för att skriva och analysera mitt egna text- och låtmaterial som konstnärlig del av arbetet.

  • 514.
    Ullman, Tim
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Prestationsångest i sångundervisning: fyra sångpedagoger om elevers prestationsångest2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här arbetet undersöktes sångpedagogers syn på och erfarenheter av elevers prestationsångest och hur sångpedagoger kan arbeta med förebyggande och hantering av elevers prestationsångest i undervisningen. Fyra sångpedagoger intervjuades i semistrukturerade, kvalitativa intervjuer angående tankar kring elevers prestationsångest. Informanterna hade främst erfarenhet av undervisning på gymnasienivå. Resultatet sammanställdes med hjälp av tematisk analys. Informanterna definierade prestationsångest som ett begrepp som kunde delas in i olika nivåer beroende på hur starkt eleven upplevde det. Dessa nivåer benämndes med angränsande begrepp där ord som användes var nervositet, scenskräck, stress, riktig ångest, starkt missnöje och besvikelse samt prestationsönskemål. Den högsta graden av prestationsångest beskrevs av vissa informanter som när eleverna bröt ihop och började gråta och eventuellt lämnade rummet på ett dramatiskt sätt. Informanterna menade att elever som drabbades av prestationsångest ofta var högpresterande, tjejer och yngre gymnasieelever snarare än äldre elever. Informanterna trodde också att sångelever drabbades oftare och värre av prestationsångest än andra musikelever. I resultatet framgick vidare att sångpedagogernas erfarenheter var att eleverna hade svårigheter med att hantera negativa känslor. Dessa känslor uppstod särskilt inför konserter, men för yngre gymnasieelever även i privatlektioner. Informanterna tyckte sig kunna identifiera markörer som visade när eleverna upplevde prestationsångest och använde dessa markörer vid hantering. Hanteringsstrategier som togs upp var att introducera moment stegvis beroende på elevens reaktion, samtal kring elevens oro, byte av fokus, peppande och avdramatiserande. Strategier kring förebyggande som presenterades handlade om praktiska och mentala förberedelser samt skapande av tillåtande miljöer. Överlag stämde resultatet överens med tidigare forskning. En viss kritik återfanns dock i tidigare forskning kring lärares brist på kompetens gällande hantering av prestationsångest samt låg frekvens av samtal kring prestationsångest i musikundervisning. Detta stämde till övervägande del inte överens med resultatet. Vidare forskning kring elevers syn på och erfarenheter av prestationsångest ses dock som nödvändig för mer precisa jämförelser.

  • 515.
    Unsöld, Felix
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bekräftad och berörd av musik: en studie i hur två musikterapeuter arbetar med improvisation i musikterapi.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att undersöka hur två musikterapeuter arbetar med improvisation i musikterapi och vad de får för resultat. Jag var även nyfiken på effekterna och essenserna av terapeuternas arbete. Vilken roll spelade musiken och vad blev terapeutens roll i terapin? Kunde resultaten ses som allmängiltiga eller var de unika för musikterapin?

    Undersökningen bygger på musikaliska möten med två musikterapeuter, en efterföljande stimulated recall samt en öppen intervju kring terapeuternas metoder, erfarenheter, de tankar som kom fram genom stimulated recall samt min egen förförståelse inom fältet för musikterapi. Detta material har jag sedan strukturerat enligt grounded theory och genom det fått fram resultat och kategorier.

    Resultaten visar att musikterapeutiska metoder som bygger på improvisation ger klienten möjlighet att på ett bredare sätt uttrycka sig. Effekterna av detta blir ofta att klienten får ett ökat socialt samspel och kan komma vidare med olika problem i sitt liv.

  • 516.
    Vasquez Rojas, Rodrigo
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik i migration: En etnografisk studie om latinamerikanska musiker i Sverige -Motivation, autodidaktik och integration2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this magister's thesis, the aim is to highlight the circumstances that caused four Latin American autodidactical musicians to leave their countries and migrate in order to settle down in the Swedish capital of Stockholm. The propose is to give a greater understanding of how the musicians learned music and how they perceived their dreams and their motivation in relation to reality. The method for collecting the data was obtained from interviews and the study es based on an ethnographic approach. The interviews provided interesting statements that provided the raw material for the study. The statements were about the informants' childhoods, when they became musicians, their relation to the music and how they found their way to Sweden. The results of the study indicate that the motivation that was the driving force for the informants to satisfy their dreams also was the same force that caused the dream to vanish when it was fulfilled.

  • 517.
    Veremeeva, Tania
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fiolpedagogisk väg till improvisation: en studie av fiolpedagogers undervisning på grundskolan, kulturskolan och gymnasiet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få reda på hur olika fiollärare arbetar med improvisation inom den klassiska musiken i grundskolan, kulturskolan och gymnasiet. Vilka faktorer som påverkar lärarens syn på improvisation och användningen av det i undervisningen redovisas i studien. Intervjuer av sju fiollärare som är verksamma som fiolpedagoger och musiker redovisas i studien och har analyserats genom kulturhistoriskt perspektiv. Intervjuerna behandlades med en tematisk analys som omfattar lärarnas bakgrund, utbildning, arbetsuppgifter och improvisationens användning i undervisningen. Denna studie tar upp hur lärarnas bakgrund påverkar deras syn och användning av improvisation. Vygotskijs kulturhistoriska perspektiv följs och redovisas genom redogörelse av hans böcker och artiklar. Frågor om hur civilisationen ständigt förändrar människans psykiska egenskaper och beteende tas upp och Vygotskyjs idéer redovisas. Improvisationens användning är mycket bred och används i poesi, dans, teater och musik. Olika musikgenrer som grundas på improvisation har undersökts i studien. Under 1900-talet försvann improvisation från musikutbildningarna och tonade ner i de musikaliska framträdandena. Vilka faktorer som har påverkat försvinnandet av improvisation i den klassiska musiken är något som i denna uppsats lyfts fram. Fyra av sju fiollärare använder improvisatoriska moment i undervisningen. Det framkom inte någon koppling mellan användning av improvisation i undervisningen samt fiollärarnas bakgrund och utbildning. De fiollärare som är intresserade av improvisation som fenomen, undervisningsmetod och ämne av personliga skäl eller eget intresse för ämnet använder improvisation i sin undervisning.

  • 518.
    Vetosjkina, Olga
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikundervisning och musikterapi: En kvantitativ studie om musiklärarnas arbete med elever med funktionsnedsättning2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande uppsats är att belysa frågan om förekomsten av musikterapeutisk kunskap och kompetens i olika skolformer i Sverige. Musikterapi kommer emellanåt till användning i musikundervisning med elever som har funktionsnedsättning, främst synes detta gälla då en musiklärare också är utbildad musikterapeut. Ett problem är vilka musikterapeutiska kunskaper och vilken kompetens som egentligen kan komma till användning i arbetet med elever med funktionsnedsättning i skolan. Ett annat problem är på vilka sätt lärare i musik ges möjlighet att ta del av musikterapeutiska kunskaper och kompetens i sin utbildning. Hypotesen som ligger till grund för föreliggande studie är att lärare i musik har behov av kunskap och kompetens om musikterapi i undervisning med elever med olika funktionsnedsättningar. Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning riktad till lärare i musik som undervisar elever med funktionsnedsättning. Studiens forskningsfrågor lyder: Hur stor andel av musiklärarna i undersökningen har någon form av musikterapeutisk utbildning? Hur många använder sig av någon form av insatser som kräver musikterapeutisk kunskap eller kompetens i sin undervisning? Och hur ofta sker detta i så fall? Hur ser lärarna på användning av musikterapi i skolan? Resultatet visade att lärarna ansåg att det behövs fler utbildade musiklärare med musikterapeutisk kompetens i alla skolformer för att ge elever ett nödvändigt stöd i utvecklingen. Lärarnas tankar om hur musikterapi och musikterapeutiska redskap kan komma till användning som en hälsofrämjande, utvecklande resurs i det pedagogiska arbetet i olika skolverksamheter och som en del av elevhälsa utgör en del av resultatet. Studiens slutsats är att det behövs en modell eller ett koncept för utarbetande och användning av musikterapeutisk kunskap och kompetens i musiklärarutbildning och i arbete med elever på skolor.

  • 519.
    Videfors, Ellinor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    DU#kulturskolan: En kvantitativ studie om hur elever ser på sitt engagemang då de musicerar och undervisas på kulturskolan.2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 520.
    Videfors, Ellinor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Libre: sångteknik i den klassiska genren och instudering av klassiska sånger2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Projektet har inneburit att öva klassisk tonbildning och att interpretera fyra sånger från den klassiska genren. För att lära känna dessa sånger har jag läst om kompositörerna samt översatt sångtexterna. Förutom obligatorisk litteratur kompletterades projektet med självbiografin Rösten skriven av operasångare Thomas Quasthoff. Jag har genom mitt projekt fått en inblick i den klassiska sångtekniken. Arbetet har krävt egen regelbunden övning och samspel med en pianist. Projektet har även innehållit sånglektioner. Sånglektionerna genererade direkt respons på min sång och jag har fått med mig användbara sångövningar. Övningarna och sångtekniska tankar finns dokumenterade för att i framtiden kunna användas vid egen övning. Projektet ledde också till ett pedagogiskt material till framtida sångelever. Avslutningsvis gjordes en inspelning av sångerna.

  • 521.
    Vidlund, Martin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Webbaserade gitarrlektioner: Hur används olika semiotiska resurser i en webbaserad lektion för att skapa mening för mottagaren?2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka och analysera vilka aspekter man behöver förhålla sig till vid webbaserade videolektioner. Som föremål för mina observationer har jag tittat på tre stycken gitarrlektioner från olika webbplatser. Frågeställningen har varit: hur används olika semiotiska resurser i en webbaserad lektion för att skapa mening för mottagaren? Jag har använt mig av ett multimodalt designteoretiskt perspektiv i mina observationer. Urvalet har bestått av två manligt ledda videolektioner och en kvinnligt ledd videolektion från olika geografiska områden. Resultatet belyser vad webblektionerna har gemensamt och vad som skiljer dem åt i fråga om tillvägagångsätt och använda resurser. Resultatet visar också hur dessa skapar mening för användaren. I den avslutande diskussionen vägs för-och nackdelar mot varandra.

  • 522.
    Vikström, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Autonomistödjande musikundervisning?: Grundskoleelevers körundervisning utifrån self-determination theory2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Motivation och hur den förhåller sig till autonomi är ett relativt utforskat område. Däremot finns det få kvalitativa undersökningar som utforskar frågan från ett musikaliskt perspektiv. Föreliggande studie undersöker hur elever förhåller sig till autonomi och hur den påverkar motivationen i musikundervisningen jämfört med dem övriga ämnen. Studien genomfördes utifrån self-determination theory. Metoden var kvantitativ i form av en pilotenkät där tjugosex körsångselever från en högstadiemusikklass deltog samt kvalitativ i form av halvstrukturerade intervjuer där sju av dessa elever intervjuades. Resultaten visar att behovet av kompetens ochsamhörighet utgör grunden som skapar plats för behovet av autonomi. Repertoar som är välanpassad till kören är viktig för att främja behovet av kompetens. En god kommunikation mellan elever och lärare, en god ledarstil samt möjligheten för elever att ge återkoppling till läraren är viktigt för att främja samhörigheten i kören. Resultaten visar även att körsångens fokus på kollektivet snarare än individen gör att behovet av autonomi inte prioriteras lika högt som behoven av samhörighet och kompetens samt öppnar upp nya möjligheter för att utmana elever. Dessutom visar resultaten att prestationsmål och en konkurrenskraftig lärandemiljö kan hämma autonomi och inre motivation, då eleverna styrs i dessa sammanhang av yttre motivatörer som prestation och konkurrens. I diskussionen diskuteras vikten av at medvetandegöra dessa parametrar som påverkar motivation samt hur man kan skapa goda förutsättningar för att främja elevers inre motivation.

  • 523.
    Vikström, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kompassen till kompgitarr: Verktyg för rytmspel på akustisk gitarr2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om att använda olika musikaliska verktyg för ackompanjera bättre på akustisk gitarr. Under arbetets gång har jag tagit del av olika kompverktyg och arrangerat ett medley för gitarr och sång där jag använder mig av dessa olika verktyg. Resultatet blev ett varierat och svängigt ackompanjemang som inte tar över sången. Arbetet bygger på mina anteckningar av processen att arrangera detta medley och att jobba fram ett passande ackompanjemang till varje låt. Tack vare detta arbete har jag fått erfarenhet kring vilka kompverktyg som är mest användbara samt hur man kan använda denna kunskap för att förbättra undervisningen av rytmgitarr.

  • 524.
    Vinderson, Helena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. -.
    Sångideal – stjälp eller hjälp?: En studie ur pedagogens perspektiv om hur dagens sångideal påverkar unga sångröster2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 525.
    Viper, Marianne
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik som tröst: En studie om betydelsen av musik vid avsked och sorgearbete2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att utforska betydelsen av musik vid avsked hos sörjande människor. Internationell och skandinavisk forskning inom närliggande områden har i större utsträckning beaktat musikens terapeutiska och psykologiska roll. I Sverige saknas i stort sett forskning inom detta ämne. Studien är av kvalitativ art där narrativ analyseras utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och det empiriska underlaget i uppsatsen består av 12 livsberättelser av efterlevande i sorgegrupper. De berättar om sorg och förlust samt på vilka sätt de relaterar till musik i samband med begravningen och vidare under den efterföljande sorgeprocessen. Av intervjuerna i semistrukturerad form framkom ett material som presenteras i resultatkapitlet. Musikens roll vid rituella avsked har förändrats idag. Anhöriga är mer delaktiga än tidigare. Musik väljs utifrån personliga kriterier. Musik som förknippas med positiva minnen tillsammans med den anhörige kan ge en upplevelse av igenkänning. Att använda musikterapi under sorgeprocessen eller att lyssna på egenvald musik kan vara ett kraftfullt redskap som förmedlar hopp och tröst till sörjande människor. 

  • 526.
    von Döbeln, Jonathan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Barbershop och klassiskt: komposition av körmusik som metod för utforskande arbete kring genrebredd2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 527.
    von Döbeln, Jonathan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Barbershop och klassiskt: Komposition av körmusik som metod för utforskande arbete kring genrebredd2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genrebredd är något som det ofta pratas om i olika musikaliska sammanhang. Det sägs att genrebredd är viktigt och att fler borde forska kring allt vad det innebär, att fler borde applicera genrebredd på sitt vardagliga musicerande. Ändå får jag ofta känslan av att detta bara är ”tomt snack”, att genrebredd är något som man kan ägna sig åt när man har tid och energi till det men att många faller tillbaka till sin ”hemmaplan” när det väl gäller. Vad är då genrebredd? Denna fråga måste ju ändå ha ett subjektivt svar. För vissa innebär det att välja olika låtar eller stycken från olika genrer och försöka få allt att låta lika bra med samma resurser, i mitt fall en kör som kan sjunga många olika genrer. En annan sida av genrebredd kan istället innebära arbetet mellan olika genrer genom influens. Hur influerar olika genrer varandra? Vilka är skillnaderna och vilka är likheterna? Hur låter det om man sjunger barbershop med klassisk teknik, och tvärtom? Detta är något som jag vill utforska. Intresset för denna fråga kommer av egna upplevelser och erfarenheter efter många år i olika körer. Jag har fått uppleva attolika genrer, främst barbershop och klassisk körsång, påverkar varandra. Däremot har jag ännu inte riktigt kommit fram till på vilka sätt den ena genren tjänar på att låta sig influeras av den andra. Av just detta skäl har jag komponerat och arrangerat musik i klassisk stil och barbershop, som senare ska användas i ett examensarbete med syfte att vidare undersöka dessa frågor och förhoppningsvis räta ut några frågetecken. Själva kompositionen har inneburit en betydande del av arbetet, gällande utnyttjande av såväl tid som av energi. Den är uppdelad i fyra delar: tre tonsättningar av dikter skrivna av Nils Ferlin samt ett barbershop-arrangemang. Eftersom planen är att få användning av musiken vid ett senare tillfälle behöver kompositionerna och arrangemanget vara av hög kvalitet, vilket kräver en stor mängd tid. Med detta sagt kommer jag att komplettera kompositionerna i efterhand för att uppnå önskad kvalitet. Kompositionsarbetet gick till en början relativt friktionsfritt då jag inledde arbetet med att skriva den klassiska delen av projektet. Denna sorts musik är jag väl förtrogen med, även om jag aldrig tidigare har komponerat från grunden. Däremot har jag arrangerat vokalmusik många gånger tidigare, därför bedömde jag att barbershop-arrangemanget skulle gå relativt snabbt att färdigställa. När den klassiska kompositionen var på en för mig acceptabel nivå började jag så att skriva ett barbershop-arrangemang. Detta visade sig dock ta lång tid med många hinder på vägen. Jag tvingades att byta låt att arrangera men åstadkom till slut ett fullt respektabelt resultat av mitt arbete. Arrangemanget kommer däremot inte att användas till den framtida studien av genreöverskridande arbete.

  • 528.
    Wadén, Ragnhild
    Kungl. Musikhögskolan.
    I hopp om bättre tider: en betraktelse över barnets uppväxtvillkor1984Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 529.
    Waern, Peder
    Kungl. Musikhögskolan.
    Improvisation i fokus: övning av improvisation i jazzmusik2011Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 530.
    Walfridson, Marie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sångterapeut?: en analys av enskild sångundervisning och musikterapi2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftade till att ta reda på huruvida sångpedagoger kan kallas musikterapeuter. Fyra sångpedagoger och tre sångelever intervjuades kring sångpedagogrollen, lärare-elevrelationen, lektionernas betydelse och inverkan samt musikens påverkanskraft. Intervju användes som metod eftersom jag var intresserad av att ta reda på hur sångpedagoger och sångelever resonerar kring dessa frågor. Respondenternas svar analyserades i förhållande till Kenneth E. Bruscias kriterier för musikterapeutiskt arbete. Resultatet visade att det finns många gemensamma nämnare och beröringspunkter mellan sångundervisning och musikterapeutiskt arbete. Eftersom inte alla kriterier uppfylldes blev dock svaret att sångpedagoger inte kan kallas musikterapeuter även om sångundervisning kan ge musikterapeutiska effekter.

  • 531.
    Wallentin, Jeneneh
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att sjunga fritt. Fyra sångpedagogers syn på improvisation2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 532.
    Waller, Johan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Dyslexi och musik i klass: undervisning som öppnar dörrar2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats belyser tre musiklärares erfarenheter av metodiska anpassningar, när både elever med och utan dyslexi deltar i samma klass. Syftet är att kartlägga metodiskt material som är anpassat för elever med dyslexi i klassundervisning i musik. Forskningsfrågan för studien är:

    Vilka metoder använder musiklärare i klassundervisning för att underlätta lärandet för elever med dyslexi?

    I denna studie används kulturpsykologi som vetenskapligt perspektiv för att studera vilka kulturella verktyg musiklärare använder sig av tillsammans med dyslektiker i klass.

    Tre semistrukturerade intervjuer har genomförts med musiklärare som har erfarenhet av dyslektiker i musikundervisningen. Resultatet av studien visar att det största hindret dyslektiker möter i musikundervisningen är skriftspråket, både vad gäller noter och läsande och skrivande. Texter och noter är således kulturella verktyg som behöver anpassas efter de elever som har dyslexi. Lösningen kan vara att byta ut ett kulturellt verktyg mot ett annat, till exempel att byta ut sångtexten mot bilder.

    En annan slutsats av denna uppsats är att de nödvändiga anpassningar som görs för dyslektiska elever i musikundervisningen, fungerar lika bra även för icke-dyslektiska elever. Den viktigaste anpassningen är att undervisa på gehör så mycket som möjligt. Förekomsten av text och noter bör minimeras, men inte undvikas helt.

    Musikläraren måste på ett tidigt stadium ta hänsyn till de dyslektiska elevernas behov, för att försäkra sig om att inga hinder på vägen uppstår för dem.

  • 533.
    Wallmyr, Ida
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Om mental träning och hur den kan användas i undervisning2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Nervositet är något som de flesta har upplevt. Ofta är den ovälkommen och bidrar till ett försämrat resultat av det vi ska prestera. Forskning visar att vi med rätt sorts träning kan öva upp våra kognitiva förmågor och uppleva positiva effekter i samband med prestationer och i övriga livet. Studiens syfte är att undersöka tre, inom idrott och musik, yrkesverksamma personers definitioner och erfarenheter av nervositet och mental träning. Tre informanter deltar i enskilda, kvalitativa intervjuer och resultatet visar att alla tre har egna erfarenheter av nervositet i olika grad och likaså av mental träning. De berättar om upplevda positiva effekter av mental träning, både vid prestationer och i vardagslivet. Det verkar också vara så att det finns flera olika möjligheter att föra in mental träning i undervisning. Arbetet resulterar i insikter och ökad kännedom om olika mentala verktyg som kan komma till nytta i undervisning och för privatpersoner som står inför prestationer. Andningen visar sig spela en särskild roll. 

  • 534.
    Wangby Björling, Elisabet
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikundervisning på gymnasiesärskola: ur lärares perspektiv2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att få en ökad kännedom kring hur musikundervisning på gymnasiesärskola kan se ut och hur musiklärare upplever sin undervisning.

    Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklärare som arbetar på programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda på vad lärarna har för mål med sin undervisning och hur de ser på sin verksamhet.

    Resultatet visar på att målet med musikundervisningen kan ses som både musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende på vilka elever man undervisar då gymnasiesärskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lärarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionshindrade elever. Hos dem som lärare är den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska. Samtliga upplever det utmanande att tillgodose elevernas individuella behov. Betyg inom gymnasiesärskolan ifrågasätts.

  • 535.
    Wangby Björling, Elisabet
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikundervisning på gymnasiesärskola: Ur lärares perspektiv2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att få en ökad kännedom kring hur musikundervisning på gymnasiesärskola kan se ut och hur musiklärare upplever sin undervisning.

    Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklärare som arbetar på programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda på vad lärarna har för mål med sin undervisning och hur de ser på sin verksamhet.

    Resultatet visar på att målet med musikundervisningen kan ses som både musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende på vilka elever man undervisar då gymnasiesärskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lärarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lärare är den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska. Samtliga upplever det utmanande att tillgodose elevernas individuella behov. Betyg inom gymnasiesärskolan ifrågasätts.

  • 536.
    WANNEBY, JONATHAN
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Analys av musiken i Ocarina of Time: En studie i att lära sig musikteori med spelmusik2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Spelserien The Legend of Zelda har funnits sen 1986 och Ocarina of Time är ett spel med mycket musik. Denna musik har analyserats för att ta reda på om det går att förstå musiken utifrån ett musikteoretiskt perspektiv. Vilka tydliga kopplingar och terminologi till musikteori finns det i spelets musik? Genom musikanalys och nottranskription har musiken fått synlig form. Notskrivningsprogram har använts och formen har studerats mot musikteorilitteratur. Resultatet av studien har visat på att musiken i spelet täcker flera områden inom den västerländska musikteorin bland annat olika kyrkotonarter och behandlingen av ledmotiv. I spelmusik finns det styrkor som kan användas i musikundervisning, bland annat att intresset för spel och dess musik kan främja musikinlärandet. Undersökningen visar på tydliga musikteoretiska exempel som i slutändan kan användas i musikundervisning. Detta för att slutligen koppla till elevers sociala sammanhang och lärandesituationer för att öka relevansen i musikundervisningen och förhoppningsvis fungera motiverande hos elever.

  • 537.
    Wedar, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Från Wikander till Whitacre: körsångsrepertoaren på Kungsholms gymnasium/ Stockholms Musikgymnasium 1984–20092012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Livet är en repertoarfråga!”1 Att sätta samman repertoar inför en konsert med sin kör är ett utmanande och roligt arbete. Under mina åtta år som musiklärare och körledare på Kungsholmens gymnasium/Stockholms Musikgymnasium (SMG) satte jag ihop cirka 80 konsertprogram med olika temata och inriktning. Utgångspunkterna varierade beroende på flera faktorer men de viktigaste var nog körernas sammansättning, vilken typ av konsert materialet skulle framföras på, och hur lång förberedelsetid med körerna jag hade till förfogande.

    Om jag skulle sjunga samma låtar med mina körer år ut och år in, vad skulle hända då? En organisation som inte förändrar sig kommer att dö så småningom. Gäller det klassisk musik? Gäller det körsång? Hur ser körsångsrepertoaren ut på Stockholms äldsta musikgymnasium?

    1984 flyttades musikgymnasiet från Adolf Fredriks Musikklasser (AF) till Kungsholmens gymnasium. 2009 firades 50-årsjubileum. Har repertoaren förändrats på dessa 25 år? På vilket sätt i sådana fall? Hur stor andel av repertoaren är svenskkomponerad? Sjöngs det mer klassisk västerländsk konstmusik för 25 år sedan än vad det gör idag? Har repertoaren inslag av mer lättsam karaktär?

    Till grund för mitt arbete ligger en katalogisering och analys av skolans 290 bevarade konsertprogram mellan åren 1984–2009.

  • 538.
    Weng, Sheng-Ying Isabella
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pitch processing and learning ability of the tone language Chinese: A correlational study of music and language2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samtidigt som vetenskapliga bevis för en intim relation mellan musik och språk växer, har ett visst samband mellan användning av tonspråk och absolut gehör också upptäckts. Uppkomsten av absolut gehör har länge varit ett kontroversiellt forskningsämne. När intresset att lära sig tonspråket kinesiska ökar globalt, är det ur ett pedagogiskt perspektiv motiverat att studera just detta samband.

    Syftet med föreliggande uppsats är att på nära håll studera en liten grupp elever i nybörjarkinesiska. Genom ett gehörstest, baserat på förmågan att uppfatta tonhöjder, har dessa testresultat jämförts med de tidigare observerade uttalsförmågor hos eleverna. Studien pekar på komplexa interaktioner mellan många faktorer, och visar till exempel musikträning och studiemotivation som avgörande faktorer.

  • 539.
    Wennberg, Andreas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mellan fyra väggar: en studie om musikpedagogers situation i klassrummet/årskurs 6-92015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 540.
    West, Tore
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Spela tillsammans från början: musikundervisning grundad på orkesterspel1992Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 541.
    Westberg, Karin
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Wittmark, Madeleine
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikglädje, material och gemenskap. Lärares förväntningar på kort fortbildning i musik2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 542.
    Wickman, Alexzandra
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Låtskrivaren: en intervjustudie om låtskrivarlärarens pedagogiska grundsyn2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna intervjustudie har genomförts med syftet att undersöka hur låtskrivaren och låtskrivarläraren upplever sin livsvärld och genom den synliggöra låtskrivarlärarens pedagogiska grundsyn. För att undersöka fenomenet har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts med fyra låtskrivare och lärare i ämnet låtskrivning. Informanterna är verksamma i gymnasieskolan som musiklärare. Resultatet och analysen sker med ett hermeneutiskt och fenomenologiskt förhållningssätt ur ett livsvärldsperspektiv. Intervjustudien har visat att informanterna upplever att deras skrivande hjälper dem att vara strukturerade, fokuserade och att färdigställa och nå resultat, samt bearbeta impulser och känslor. Alla informanter vittnar om hur skrivandet blivit ett sätt för informanterna att bearbeta händelser i livet, lätta som komplicerade, en slags terapi. Passionen för sitt skrivande har stärkts och kommit att bli ett med informanterna ju längre tid som gått och ju mer tid informanterna har gett åt musiken. De menar att inspirationen är något som kommer av ”görandet” och att det går att framkalla om man bara sätter igång, samt att viljan att äga sitt eget konstnärskap är en viktig komponent i skapandet som driver låtskrivaren framåt.

  • 543.
    Wikman, Rickard
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Image eller inte image: det är frågan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hur viktigt är image? Bonniers svenska ordbok skriver följande om image: den bild av sig själv som en person eller företag ger eller försöker ge omgivningen. Hårdrocksgruppen Kiss har en tydlig image som är ett varumärke för gruppen. Kiss valde sina medlemmar efter image inte efter hur bra de var på sina instrument. Olika artister har valt sin image själva eller fått den vald av media eller andra. Den kan uppstå genom slumpen eller via upptäckter av artisten själv som hen har utvecklat. Syftet med undersökningen är att förstå hur image har skapats samt att förstå hur viktig den är för artistens karriär. Studien har genomförts genom en intervju, inläst material, konstruktion av bilder av artisters image med tillhörande frågor av slumpvis utvalda respondenter. Resultat beskriver att den image som är den bästa är när artisten själv har valt den och att den är tydlig. Detta synliggörs genom svar från intervju samt igenkännande av bilder som tagits fram i samband med genomförd studie. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i litteratur om vad artister sagt och berättat om sig själva och hur detta kan förstås.

  • 544.
    Wikström, Linn
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Klarinettens klang2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete var syftet att söka förståelse för hur klarinettister på en professionell nivå förhåller sig till klangideal beroende på genretillhörighet. Främst har jag jämfört skillnaderna mellan klassiskt och jazz och de yttre faktorernas påverkan på klang. I detta fall innefattas de yttre faktorerna av klarinettens historia och utveckling, hur genreideal och personligt uttryck samverkar, samt vilken inverkan instrumentets olika delar har på klang. Två grupper om tre och fyra personer har deltagit i en enkätundersökning med öppna fokuserade frågor om klang och klangideal samt en klingande del med fyra exempel. I den fick respondenterna lyssna på olika versioner av samma stycke där de skulle beskriva den klangvariation som uppträdde enligt en graderad skala från Gridleys undersökning om klangfärg. Enkätundersökningen lade grund för den fokuserade gruppintervju som följde. Gruppernas resultat visade att den klassiska genren har mer tydliga klangideal medan jazzens är mer svårdefinierade då den innefattas av många undergenrer som påminner om varandra. Studien visar flera skillnader mellan genrerna när det kommer till val av instrument och dess betydelse för klangen samt hur ett genreideal kan påverka ett personligt uttryck. Förhoppningen är att musiker och pedagoger ska kunna tillämpa den teoretiska kunskap som undersökningen genererade praktiskt och på så vis kunna utöka sin genrebredd.

  • 545.
    Wilhelmsdotter, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ScenÖsterlen. Kulturprojekt för barn och ungdomar - betydelsefullt i en mindre kommun?2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 546.
    Wilhelmsdotter, Pernilla
    Kungl. Musikhögskolan.
    Varför har rytmiken inte nått musikerna?1995Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 547.
    Willén, Malin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Metoder för låtskrivande2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att undersöka om andra låtskrivares metoder för att skriva musik skulle påverka min kreativa process vid komponering. Genom att göra kvalitativa intervjuer med två låtskrivare har jag genom en förstudie satt upp olika kriterier för två olika metoder, en utifrån var låtskrivare. Två låtar skrevs sedan utifrån dessa metoder och för att kunna analysera arbetsprocessen användes en processloggbok. Resultatet av undersökningen visade att de begränsningar som uppstod gynnade min kreativa process. Andra faktorer som påverkade var flow, självkritik och tidigare erfarenheter.

  • 548.
    Winnberg, Torhild
    Kungl. Musikhögskolan.
    Sång, spel och dans: en studie av musikaliskt lärande i grupp2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 549.
    Wohlert, Nina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fiolmetodiken hos Leopold Mozart och Paul Rolland2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 550.
    Ydreborg, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Schnabel, Boon och Neuhaus – en jämförande studie av tre framstående pianopedagoger och deras undervisning2001Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
89101112 501 - 550 av 564
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf