Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 549
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Bergner, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Plektrumteknik på elgitarr: en kvalitativ studie om tre elgitarrlärares pedagogik avseende plektrumteknik2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur elgitarrlärare går tillväga när de undervisar i elgitarrspel med plektrum och vilka de största tekniska utmaningarna är som uppkommer för studenten. Datainsamlingen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna elgitarrpedagoger. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar att de tre pedagogerna till stor del låter eleverna själva välja hur de ska spela. Pedagogerna nämner några vanliga fel som eleverna gör, till exempel: de förankrar inte fingrarna eller handen i gitarren, plektrumet trycks för långt in mellan strängarna och att de håller plektrumet för hårt eller för löst. 

  • 52.
    Bergquist, Åsa
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Widén, Margareta
    Kungl. Musikhögskolan.
    Arbetet med "Princess Daisy".1987Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 53.
    Bergroth, Jonas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiklyssning i förändring: påverkansfaktorer hos elever vid gymnasiets estetiska program med musikinriktning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musiken har under historiens gång utvecklats och genomgått flera skiften. Det mänskliga förhållandet till och lyssningen av musik har i och med detta förändrats. Ökande kunskaper inom musik kan också förändra upplevelsen av och lyssningen på musik. I den här studien undersöks hur vår tids teknikutveckling, i form av förändrade medievanor och ökat musikutbud, påverkar musiklyssning hos elever vid gymnasiets estetiska program med musikinriktning.

    Via en enkätstudie med 31 deltagare har frågor om frekvens och plats för musiklyssning, val av medie och musikval samt musikens funktion och påverkan ställts. Hur musiklyssningen förändras av ökade kunskaper inom musik i allmänhet och musikteori i synnerhet har undersökts.

    Resultatet visar på en hög frekvens av musiklyssning i målgruppen. Mobilt lyssnande är en grundläggande del i lyssningen och Spotify är det vanligaste medievalet. Ökade kunskaper i musikteori har resulterat i ett mer aktivt och analytiskt lyssnande hos de flesta av deltagarna. 

  • 54.
    Bergstrand-Wilson, Kerstin
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musikskola och grundskola i samverkan - vad skiljer och vad förenar?: en granskning av förutsättningarna för ett utökat samarbete mellan de båda skolformerna1993Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 55.
    Bergström, Sebastian
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisation i tidig instrumentalundervisning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om förekomst av improvisation i tidig instrumentalundervisning på kultur- och musikskolor. Jag avsåg undersöka hur instrumentallärare beskriver sin undervisning, i vilken utsträckning de använder improvisation på lektionerna, genom att låta ett urval av lärare svara på frågor i en enkät. En annan del av arbetet bestod av att studera 25 pianoböcker som riktar sig till unga nybörjare. I dessa läromedel letade jag efter hur vanligt förekommande improvisationsmoment var. Det framgår av min enkät att användande av improvisation under lektionen varierar bland respondenterna. I min läromedelstudie visar det sig improvisationsmaterial vara relativt ovanligt och förekommer endast sporadiskt. Jag talar i uppsatsen också om hur improvisation kan integreras i instrumentalundervisningen med syfte att ge eleven rum för kreativitet och personlighet. Jag önskar att mitt arbete kan motivera lärare att låta sina elever improvisera på sina instrument för att öka spelglädjen och nå de positiva effekter improvisation kan ge.

  • 56.
    Bergwall, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att improvisera kontrapunkt i renässansstil2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete grundar sig på tanken om att kontrapunktsstudier i renässansstil skulle kunna levandegöras genom historiskt grundade improvisationsövningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk övning har resulterat i ett pedagogiskt och konstnärligt material, som kan användas för att översiktligt visa de historiska förhållandena kring improviserad musik, men som också kan fungera som ett verktyg för instudering och konstnärligt framförande. 

  • 57.
    Bergwall, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ett kanongehör: improviserad kontrapunkt som undervisningsmetod i gymnasiet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete har utifrån ett integrativt förhållningssätt undersökt hur improvisationstekniken strettokanon kan användas i gymnasiets gehörs- och musiklärarundervisning. En undervisningsmodell har prövats och utvärderats i ett undervisningsförsök på estetiskt gymnasium, och funnits vara ett väl fungerande tillvägagångssätt för att lära ut strettokanon på gymnasienivå.

  • 58.
    Birgestam, Jonas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kan intonation mätas?2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 59.
    Bjurvald, Karin
    Kungl. Musikhögskolan.
    Kan rytmikmetoden berikas, fördjupas och utvecklas genom studiet av afrikanska musik- och danstraditioner?1983Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 60.
    Björkegren, Susanne
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisation för klassiska musiker: tabu, onödigt, användbart eller vitalt?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet handlar om improvisationens förekomst i dagens undervisning på klassiska instrument. I den klassiska musiken har improvisation inte haft någon större roll de senaste 150 åren. Jag ville framförallt få reda på om dagens klassiska instrumentallärare på musik och kulturskolor använder sig av improvisation i sin undervisning och vilka tillvägagångssätt de i så fall har. Men även vad de anser att improvisation är för en klassisk musiker, därav min titel på arbetet. Jag har intervjuat fem lärare som har olika ålder, arbetslivserfarenhet och undervisar på olika instrument. Det visade sig att alla lärarna, i varierande utsträckning, använder sig av improvisation i sin undervisning och anser att improvisation är bra för en klassisk musiker. Jag önskar att mitt arbete kan inspirera klassiska instrumentallärare och musiker till att låta improvisationen ta ett kliv tillbaka in i den klassiska musiken, för jag är övertygad om att den hör hemma där.

  • 61.
    Björkeland, Ivar
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bedömningsportfölj: en studie om elevers reflektioner över musikämnet i årskurs 5 och 62018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bedömningsportfölj, en studie om elevers reflektioner över ämnet musik i årskurs 5 och 6, behandlar mellanstadieelevers arbete med portföljer under en period i skolan. Syftet är att studera hur elevernas reflekterande förmåga kan utvecklas när de skriver en bedömningsportfölj. För att göra detta har elever fått föra portföljanteckningar under varje vecka projektet pågått. Till studien hör också fokusgrupper som arrangerats i slutet av perioden, för att ge en mer allmän inblicki elevernas upplevelse av att arbeta med portföljer. Resultatet visar på djupare förståelse hos eleverna för sitt musikaliska arbete och på förmågor att identifiera och lösa problem. De kan även formulera förbättringsområden hos sig själva och i gruppen, samt föreslå förbättringar. Dessutom kan eleverna identifiera det som de uppskattar i sina arbeten. Vikten av det sociala samspelet mellan eleverna och hur det kunde påverka lärandet kom också fram i studien. Portföljerna ger en bra inblick i elevernas tankegångar och kompletterar det som hörs och syns på lektionerna.

  • 62.
    Blixt, Niclas
    Kungl. Musikhögskolan.
    Dirigentens olika roller i litteraturen: en granskning av tio läromedel i dirigering2001Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 63.
    Boberg, Karin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kalejdoskop: En studie av musiklärares ämnesövergripande arbete i år 6–92013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar musiklärares användning av, eller delaktighet i, ämnesövergripande arbeten i år 6–9 i grundskolan. Studien utfördes under läsåret 2012/2013. Syftet med studien var att undersöka vad det är som påverkar en musiklärare att arbeta ämnesövergripande eller inte. Metoden som tillämpades var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. I studien har åtta musiklärare intervjuats. Informationen från musiklärarna sammanställdes i Engeströms verksamhetsteoretiska modeller. En jämförelse genomfördes mellan en analys av de delar inom verksamheten där musiklärarna upplevde att det inte fanns några ämnesövergripande arbeten alls, eller mycket få sådana, med en där de upplevde att det fanns ämnesövergripande arbeten. Ytterligare en jämförelse skapades genom en analys av hur två av musiklärarna hanterat sitt ämnes delaktighet i ämnesövergripande samarbeten när det gått från en fungerande ämnesövergripande verksamhet till en mindre väl fungerande ämnesövergripande verksamhet. Genom dessa jämförelser framkom att det är främst de skrivna och de oskrivna reglerna på skolan som påverkar om en musiklärare är delaktig eller inte i ämnesövergripande arbeten. Det visas i studien att det oftast inte är den enskilde musiklärarens övertygelse om ämnesövergripande arbeten som är den mest tongivande faktorn ifall de blir av eller inte.

  • 64.
    Bornholm, Sofia
    Kungl. Musikhögskolan.
    På vilka sätt kan rytmikmetoden berika och fördjupa instrumentalspelet?1995Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 65.
    Boss, Hanna
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Nilsson, Hedvig
    Kungl. Musikhögskolan.
    Färdig musiklärare efter examen?2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här arbetet undersöker vi om musikläraren verkligen är så förberedd på yrkets alla delar som man borde vara efter avslutad utbildning. Studien är indelad i tre rubriker; Arbetsliv, Kunskapsmål och bedömning samt Utbildning; för att ge en övergripande bild av de olika delarna i utbildning och yrkesliv för musikläraren. Vi har valt att intervjua sex nyutbildade musiklärare som är yrkesverksamma inom grundskola och gymnasium. Vi tittar även på styrdokument för vad en lärarutbildning ska innehålla samt hur exempelvis utvecklingssamtal och betygssättning ska genomföras i grundskola och gymnasium.

    Vi har bl.a. kommit fram till att Kungliga Musikhögskolans lärarutbildning har brister i att informera lärarstudenterna om mentorskap, utvecklingssamtal och betygsättning.

  • 66.
    Brandt, Thomas
    Kungl. Musikhögskolan.
    Emile: ett liv av rörelse1985Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 67.
    Brdarski, Aleksandar
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Estet? Tack, men nej tack!": En fokusgruppstudie om det sjunkande söktrycket på det estetiska programmet på gymnasiet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Söktrycket på det estetiska programmet har sjunkit markant de senaste sex åren. Det samtidigt som förstahandssökande till alla andra högskoleförberedande program fortsätter att stiga. Tidigare forskning visar på att det finns en förförståelse kring det estetiska programmet och att det är den negativa synen hos vuxna människor som påverkar ungdomar idag att söka sig till andra program. Samtidigt som de vuxna inte riktigt är medvetna om att det estetiska programmet är högskoleförberedande. Jag har i denna uppsats valt att genomföra fokusgruppsamtal med elever från det estetiska samt tekniska programmet. Jag ville ta reda på hur dessa elever möjligtvis påverkats av vuxnas syn och tankar kring gymnasieskolan. Det framgick klart att eleverna jag intervjuade själva var medvetna om en negativ syn kring det estetiska programmet och att det upplevdes som mindre seriöst och lite lättare. Resultaten analyseras med hjälp av en normteori som baseras på tre stycken normbildande komponenter, och teorin används här som ett analytiskt verktyg. Genom dessa komponenter och tidigare forskning så försöker jag hitta förklaringar till varför ungdomar idag, i större grad, väljer att läsa annat än det estetiska programmet.

  • 68.
    Bremer, Matilda
    Kungl. Musikhögskolan.
    Rätt musik för rätt instrument?: den Tidiga Musikens plats i dagens blockflöjtsundervisning2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur dagens blockflöjtspedagoger arbetar med Tidig Musik med sina elever, och hur dessa elever mottar den repertoaren. Jag har också ställt mig frågande till den ”popifiering” som jag tycker pågår i blockflöjtsundervisningen, där man i allt större utsträckning rör sig bort från blockflöjtens ursprungsrepertoar.

    Jag har djupintervjuat tre erfarna blockflöjtspedagoger, och utifrån dessa intervjuer kunnat dra slutsatsen att det visst spelas mycket Tidig Musik med blockflöjtseleverna, och att pedagogerna själva inte upplever någon egentlig motsättning mellan Tidig Musik och den populärmusikaliska repertoaren. Dessutom verkar det som att eleverna själva instinktivt uppskattar och accepterar den Tidiga Musiken, eftersom den fungerar bra och låter fint på instrumentet. Därmed finns det ett egenvärde i att spela just Tidig Musik på just blockflöjt.

  • 69.
    Brorsson Trell, Charlotte
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Relationskompetens: att bygga relationer i individuell instrumentalundervisning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningen har syftat till att beskriva en lärares syn på hur hon gör när hon arbetar med att skapa, bevara och fördjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. För att nå syftet har jag intervjuat två instrumentallärare på en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen för arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fältet. Det är med hjälp av dessa som jag beskriver vad lärarna säger att de gör, som leder till att kontakt skapas, bevaras och fördjupas.De tendenser som jag tycker mig se, är att de verktyg lärarna mest använder sig av, är de som handlar om att vara en vanlig och ansvarsfull medmänniska, som har ett intresse av att bidra till andra människors växande. De första gångerna de träffar en elev inriktar de sig på att skapa en kontakt. De ser att denna kontakt är inkörsporten till själva undervisningen. Lärarna beskriver att de lägger mycket tid på samtal med eleverna i syfte att lära känna dem. De letar efter gemensamma nämnare, exempelvis en gemensam bekant, i syfte att skapa kontakt. Att bjuda på sig själv och personlig information är också ett sätt att söka kontakt. De lyssnar noga efter något intresse som eleven har och följer upp det. Oftast är det inte något som har med musik att göra som skapar kontakten utan något personligt. Elever är olika konstaterar lärarna. Några får man kontakt med snabbt och några får man aldrig kontakt med. Lärarna slutar dock aldrig att försöka. När kontakt sedan finns och undervisningen är i full gång behöver man tänka på att bevara och ibland fördjupa kontakten. Lärarna beskriver då att de fortsätter lyssna och minns informationen för att sedan kunna återkoppla till sådant som eleven vid ett tidigare tillfälle har berättat om, exempelvis ett kalas, och fråga hur det var osv. Att inte döma eller kommentera uppenbara tecken på att en elev mår dåligt och relationen då blir osäker, är ett sätt att bevara relationen. I diskussionen tas några verktyg upp som, om lärarna hade tillgång till dem, skulle kunna öka kvaliteten i relationen. Exempel på ett sådant är verktyget, att förvänta sig lite mer än eleven själv. Detta verktyg skulle kunna tänkas göra att eleven känner sig sedd utifrån sin fulla potential och därmed leda till en djupare relation. Gemensamma samtal i kollegiet kring teoretiska begrepp och hur man arbetar med relationen till sina elever, är vidare ett verktyg som inte används. Att ha sådana samtal på agendan skulle kunna leda till att relationerna till eleverna förbättras och därmed gör undervisningen mer effektiv.

  • 70.
    Bråsjö, Staffan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mitt i prick: Tonbildningsmetodik i barnkör2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att ge inblick i hur erfarna körledare arbetar med röstutveckling hos barn i

    lågstadieåldern. De huvudsakliga områden som undersöks är körledarnas arbete med

    tonträffning, intonation, tonkvalitet, resonans och huvudklang. På grund av körsångens

    komplexa natur avhandlar arbetet även i viss mån övriga aspekter såsom andning, hållning

    och organisering av kören. Uppsatsen bygger på material från tre kvalitativa intervjuer med

    erfarna körledare. Resultatet visar att de tre körledarna använder sig av likartade metoder.

    Samtliga betonar vikten av att körledaren själv har en god röstkvalitet, att körsången sker i ett

    högt register anpassat till barnens röster och att körundervisningen bör fokusera på

    gehörsutveckling snarare än detaljarbete med resonans och tonkvalitet. Resultatet visar även

    att körledarnas metoder till stor del överensstämde med och i viss mån även utgick ifrån de

    källor som tas upp i uppsatsens litteraturkapitel. Uppsatsen visar på vilka metoder som

    används av erfarna barnkörledare och understryker även relevansen av den befintliga

    litteraturen i ämnet.

  • 71.
    Bunne, Sten
    Kungl. Musikhögskolan.
    Är musikkultur något annat nu? Politikers och musiklärares agerande på fältet kommunal musik- och kulturskoleverksamhet2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The present work was an attempt to examine the impact of politicians ́ and music teachers ́ habitus respectively on their practice in the field of swedish community music- and cultural schools. The perspective was borrowed from the french sociologist Pierre Bourdieu whose terminology includes the concepts of field, habitus and cultural capital (resources). Though there are many agents in the field restrictions were made to the two mentioned above to be examined and interviewed. Likewise restrictions were made concerning the cathegories of capital (resources) that were investigated. Among these habitus/taste was chosen as the most interesting one since it deals with values. The issues called “actual questions” were the changing preferences with the pupils, the impact of media, the power of politicians, the turning of music schools into cultural schools, the cooperation with common schools and the possibilities for pupils with functional disorders. In addition value related issues were examined such as cultural wiews, democracy and the question wether music is regerded as a goal in itself or as a means for reaching other goals. Four politicians were interviewed and also a representative from the headmasters national organisation SMoK. Material from five previous interviews with music teachers made in an earlier work by the author was used. Conclusions were drawn and questions were raised related to twenty three subjects generated from three central questions for research. One major conclusion was that politicians tend to form progressive and demanding tasks for the music-/cultural schools according to the concept of Culture for all not knowing what the consequences may be for the music teachers pedagogic approach. Thus the politicians seem to regard the music teachers as a resource for something they are not a resource for today. This can partly be explained through differencies in habitus. Both politicians and music teachers would benefit from gaining more and deeper knowledge about the functions of music and for what goals on the individual- group- and society levels music can be used a tool or a veichle.

  • 72.
    Byström, Lena
    Kungl. Musikhögskolan.
    Barnvisor på spanska, finska, serbokroatiska1985Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 73.
    Bäck, Signe
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Uttryck och avtryck: en explorativ studie av en skapandeprocess samt dess uttrycks avtryck på en publik2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [fi]

    Denna studie undersöker en explorativ skapandeprocess av en musik- och videoproduktion, samt hur dess resultat i sina olika delar påverkar en grupp lyssnare och tittare. Den övergripande teoretiska utgångspunkten för studien är Vygostkijs kreativitetsforskning. Undersökningen av skapandeprocessen har inslag av hermeneutisk vetenskapssyn och empirinära forskning. Metoden för insamling av publikens beskrivna reaktioner på produktionen är av kvalitativ art. Tio studenter agerar testpersoner och får i grupper lyssna på enbart musiken, titta på enbart videon, eller se och höra musikvideon i sin helhet. Deltagarna besvarar ett antal frågor om sina upplevelser, vilka sedan analyseras och jämförs med varandra och med mina intentioner. Resultaten visar att en förutsättning för ett explorativt skapande är en viss erfarenhet inom det aktuella området, samt att struktur behöver arbetas fram under processens gång för att skapa mening. Lyssnargruppernas svar visar på likheter och olikheter inom och mellan grupperna, att flera av deltagarnas svar överensstämmer med mina intentioner, och att ljud och bild genererar olika typer av associationer.

  • 74.
    Bäckman, Marta
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Starborg, Maria
    Kungl. Musikhögskolan.
    La Rythmique; en översättning och kommentar till delar av Jaques-Dalcrozes första volym.1988Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 75.
    Bäckvall, Maria
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Holdar, Ulrika
    Kungl. Musikhögskolan.
    Notre Dames1991Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 76.
    Börelius, Johan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Berättarkonst: interpretation av operaarior2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 77.
    Börjeson, Björn
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ingen bokstav i världen berättar vad jag kan!: upplevelsen av att sätta och få betyg i musik på gymnasiet2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 78.
    Cameron, Nevil;
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musikpedagogik och dess möjliga funktion1991Studentuppsats (Examensarbete)
  • 79.
    Carlberg, Alexander
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikutövares olika förhållande till puls: och deras utsagor om dess effekt på musik2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien undersöks musikers och pedagogers uppfattning om musikutövares olika individuella förhållande till puls och vad deras erfarenhet av vad olika förhållanden till puls har för effekt på musik. Undersökningen genomfördes i form av två delstudier; skriftlig enkät och kvalitativa intervjuer. Enkäten distribuerades digitalt och resultaten från båda delstudierna analyserades genom tematisering och summering utifrån ett sociokulturellt perspektiv där förhållanden till puls liknas vid yttringar i en dialog.

    Resultaten av undersökningen visar att musikers och pedagogers uppfattning om hur musikutövares individuella förhållande till puls påverkar musik beror på den musikaliska kontexten och att olika förhållanden till puls påverkar musik, i synnerhet, i samspel med andra.

  • 80.
    Carlberg, Alexander
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Rytmisk manipulation: definitioner & analys av polyrytmik, polymetrik & metrisk modulation2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 81.
    Carlsson, Jennifer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vägen från barns unisona sång till flerstämmighet2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete syftar till att ge en övergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn för att introducera flerstämmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfört intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter både inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och kör med antagningsprov.Jag har undersökt hur man kan gå tillväga i arbetet med flerstämmighet, vilken betydelse den unisona sången har för flerstämmighet, och vad som avgör om undervisningen baseras på gehörsinlärning eller med hjälp av noter.Av min undersökning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sången anses vara en förutsättning för flerstämmighet, men flerstämmighet tycks även vara ett sätt att förfina den unisona sången. Några olika typer av stämmor är vanligt förekommande och det är viktigt att inte för tidigt dela in barn i olika stämmor för att ge rösten träning i olika register. I undervisning i kör i vanlig skolklass är gehörsinlärning det vanligaste, medan noter har en större och mer betydande roll i musikklass och kör med antagningsprov, där högre krav kan ställas på barnen.

  • 82.
    Carlsson, Jenny
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Var det bättre förr?: en jämförelse av kursplanernas ämnesinnehåll i ämnet musik – Lpo94 och Lgr112014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Flumskola” eller ”katederundervisning”? Ja det har varit många benämningar på den svenska skolan genom åren och 2011 kom en ny läroplan som skulle ersätta den tidigare läroplanen. Det finns många lärare som har arbetat med flera olika läroplaner. Hur har skiftet till nya läroplaner påverkat deras undervisning, planering och arbetssituation?

    Denna undersökning är en analys av Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, 1994 (Lpo94) och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som gäller sedan hösten 2011 och deras kursplaner i musik. Undersökningen består av två delar, en enkätundersökning där verksamma musiklärare i grundskolan har fått beskriva sina upplevelser av läroplanen, kursplanen samt en textanalys av kursplanerna.

  • 83.
    Carlsson, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Så länge skutan kan gå: att presentera Evert Taube och hans visor2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Evert Taube (1890-1976) var författare, konstnär, vissångare och kompositör. Han vidareutvecklade den svenska visan och skapade en egen musikalisk värld, med influenser från många olika håll. Syftet med detta arbete var dels att få kunskap om Evert Taube som visdiktare, och dels att hitta lämpliga presentationsformer för visor och bakgrundsmaterial. Målet var att göra en enkel temakväll om Taube, med en blandning av ord, bilder och musik. Materialet hämtades från litteraturen om Taube, visböcker och inspelningar, och kompletterades med egna fotografier. Resultatet blev en enkel men varierad presentation av Taubes liv och visor, och en bra kommunikation med besökarna.  Bakgrundsinformationen förstärkte upplevelsen av musiken och väckte positiva känslor och minnen.

  • 84.
    Charry Qvarforth, Antonio
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Prestationsångest i fokus: Studenters och elevers relation till Music Performance Anxiety2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnet prestationsångest attackeras från många vinklar och är något som de allra flesta kan känna igen sig i. I denna studie fördjupar jag mig i förhållandet mellan prestationsångest och individens upplevelse av hur det är att musicera med andra. Studien inriktar sig mot musikstudenters relation till prestationsångest i undervisning och ensemblespel, med syftet att belysa begreppet Music Performance Anxiety (MPA). Genom fokusgruppsintervju och deltagarobservation har jag tagit fram underlag samt kartlagt hur deras upplevelse av MPA ter sig i musikämnet och i ensemblesammanhang. Hur skiljer sig upplevelsen av detta i ensemblesammanhang från individuella sammanhang och hur skiljer sig känslan av MPA i undervisning i jämförelse med andra musikutövande sammanhang? Genom kvalitativ data och analys av deltagarnas egna erfarenheter och upplevelser har studien lett fram till en djupare inblick i hur dessa individer upplever prestationsångest i musiksammanhang, samt hur den sociala aspekten av att musicera får en betydande roll när ämnet ska belysas. Generellt uppnådde samtliga deltagare kriterierna för en mer eller mindre utvecklad form av MPA och den generella uppfattningen var att de inte fått några verktyg eller arbetat med ämnet prestationsångest kontinuerligt i sina pågående eller föregående studier. Min uppfattning är därför att vidare forskning kring detta ämne behövs för att konkretisera, och på ett ett bättre sätt, kartlägga känslor och sociala strukturer som hämmar studenters musikaliska utveckling såväl som det konstnärliga uttrycket. 

  • 85.
    Christiansson, Malin
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musikundervisning: pedagogisk inriktning och intention2003Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om att hitta den rätta vägen till att undervisa musik. Det finns många olika inriktningar och metoder om hur, vad, varför och på vilket sätt man ska undervisa musik i skolan. Jag begränsade mig genom att göra en jämförande litteraturstudei av tre olika material. Jag började med att undersöka undervisningsmaterialet, Attacca, In i musiken av Anders Rosén och jämförde sedan innehållets metodiska tankar med åsikter ifrån David J Elliotts, Music Matters och delar ur Ralf Sandbergs avhandling, Musikundervisningens yttre och inre liv. Syftet var att ta reda på den pedagogiska intentionen och inriktningen av materialet och hitta likheter/skillnader emellan de tre källorna. Jag ville även se om In i musikens innehåll var användbart för mig. Slutsatsen av undersökningen blev att jag hittade tre stora inriktningar i In i musiken som stämde överens med de andra källorna: social och personlig, bevarande av bestående värden och ideal och musikaliska kunskaper och färdigheter. Jag har även fått nya tankar och idéer om hur, vad, varför och på vilket sätt jag skall undervisa i musik. In i musiken är ett material som går att plocka idéer och tankar ur och som man sedan kan tillämpa i sin undervisning.

  • 86.
    Claesson, Anna-Lena
    Kungl. Musikhögskolan.
    Hur initieras och formas ett utvecklingsarbete?: en explorativ studie av en kulturskola i förändring1994Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 87.
    Concha-Viaux, Fernando
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Om jag inte blir lite nervös innan en konsert, blir jag nervös på riktigt: en studie om samband mellan prestation och självkänla hos operasångare2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka och analysera samband mellan prestation och självkänsla hos operasångare. För att konkretisera syftet har två forskningsfrågor utarbetats. De problematiserar sambanden mellan prestation och självkänsla hos operasångare samt hur operasångare kan öka sin prestation och självkänsla. Således utgår studien från självkänslans innebörd och betydelse, dess konsekvenser och utvecklingsmöjligheter. I förlängningen är ambitionen att studien skall kunna erbjuda kulturella verktyg och förståelseramar till unga sångare för att hjälpa dem i sin mentala och konstnärliga utveckling.

    Metodologiskt bygger undersökningen på hermeneutisk texttolkning av relevant litteratur som berört ämnet i triangulering med kvalitativa intervjuer som genomförts med tre olika informanter med professionell sakkunskap och ämneserfarenhet.

    Forskningsresultaten från studien påvisar att kopplingen mellan prestation och självkänsla är stark. Vidare finns det en komplexitet med en rad faktorer som samspelar. Några av dessa faktorer är att vara medveten om betydelsen av att vara mentalt och musikaliskt förberedd och framförallt ha kunskapen om hur dessa förberedelser bör genomföras. Andra viktiga faktorer som framkommit i studien är att förstå betydelsen av att behålla lekfullheten, passionen och nyfikenheten för yrket samt betydelsen av hårt arbete.

  • 88.
    Czarnecki, Aleksandra
    Kungl. Musikhögskolan.
    Tonal medvetenhet i klassisk pianoimprovisation: analys av specifika harmoniska strukturer i dur- och molltonalitet  i en musikpedagogisk situation1997Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 89.
    Dahlberg, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva en folkkär låt: med inspiration från andra kulturer2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här arbetet tar jag upp begreppet kultur och musik och vad det finns för olika kategorier inom kultur. I somras reste jag runt och träffade människor från hela världen som inspirerat mig till att göra det här arbetet. Många av personerna jag träffade spelade upp låtar för mig som alla från deras respektive land kunde sjunga med i och dansa. Min nyfikenhet gjorde att jag ville undersöka vad det är som gör att en låt blir folkkär och hur jag kan skriva liknande musikstycken på svenska. Jag har intervjuat personer från andra länder och bett dem ge musikexempel på kända låtar som alla från deras land känner till. Jag har valt två låtar att ta inspiration av till det här arbetet och de är hämtade från Mexico och Italien. Efter noggrann plankning av låtarna har jag försökt att skriva liknande texter och musik på svenska för att sedan spela in de i Logic Pro X. Resultatet av detta är inte så revolutionerande som jag hoppades på då jag insett att Sveriges gamla poeter och låtskrivare redan skrivit liknande sångskatter. 

  • 90.
    Dahlberg, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiken i och utanför klassrummet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka var grundskole- och gymnasielever samt högskolestudenter musicerat utanför grundskolan. Olika motivationsteorier, en studie om påverkansfaktorer för elevers studieresultat och ett kulturpsykologiskt perspektiv har legat som grund för arbetet. En kvantitativ forskningsmetod har använts och en webbenkät har skickats ut till en grundskola, ett gymnasium och Kungl. Musikhögskolan där sammanlagt 97 personer deltagit. Studien visar hur olika åldersgrupper ser på musikämnet samt deras erfarenheter av musik i och utanför klassrummet. Resultatet visar var deltagarna kunnat musicera där majoriteten har lärt sig musicera i hemmet och skolan. Vidare visar även resultatet att alla deltagare som studerar på Kung. Musikhögskolan hade haft tillgång till att musicera utanför skolans musikundervisning före högskolestudierna. Sedan diskuteras resultatet och kopplas till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. 

  • 91.
    Dahlqvist, Kristina
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Eriksson, Lena
    Fritzell, Ann
    Mål- och resultatstyrning i staten – vad vi sett och insett: med fokus på universitets- och högskolepolitik 1988-1995 inom utbildningsdepartementet2019Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 92.
    Dahlstedt, Ludvig
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lär trummisar som de blivit lärda vad avser noter och gehörsspel?2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att belysa i vilken mån trumsetslärares tendenser att främja notläsningsbaserade verksamheter kontra gehörsspelsbaserade dito, samt det sätt som dessa olika moment utförs på, är ett resultat av hur de själva blivit undervisade. Tidigare forskning på bland annat spegelneuroner ger vid handen att olika handlingsprogram lärs in omedvetet hos en person vid kontakten med andra människor, för att vid ett senare tillfälle kunna manifesteras i handlingar likartade den som personen iakttagit. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra trumsetslärare från kulturskolor i Storstockholmsområdet. Resultatet visar att respondenterna med viss variation visar relativt stora likheter med sina respektivelärare särskilt med avseende på proportionerna i vilka de använder notspel respektive gehörsspel. Flera av respondenterna utför vidare undervisningsmoment på ett sätt som nästan är identiskt med hur de utförde det som elever. I de fall då respondenterna avviker från sin lärares didaktiska stil, har de snarast lagt till olika moment i undervisningen som inte förekom under deras elevtid.

  • 93.
    Danielsson, Jenny-Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Integrering av engelska i musikundervisning2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 94.
    Danielsson, Joel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva en poplåt: vägen från en enkel idé till färdig låt2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta projekt har handlat om att komponera elektronisk popmusik med hjälp av digitalaverktyg. Jag ville undersöka hur användandet av digitala verktyg påverkar enskompositionsprocess. Målet var att skriva två låtar innehållande både text och musik.Metoden jag använt är att jag först improviserat fram melodifragment som jag sedan spelat ini inspelningsprogrammet Logic Pro. I programmet har jag sedan spelat in flera spår för attbygga upp harmonier och rytmik kring melodierna. Arbetet har resulterat i en färdig låt sominnehåller både text och musik och en låt som endast innehåller musik.

  • 95.
    Danielsson, Peter
    Kungl. Musikhögskolan.
    Mötet1997Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 96.
    Debreceni, Rebecca
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Haasnoot, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad gör de nu? Leder Kungl. Musikhögskolans instrumental och ensemblelärarutbildning till verksamma instrumentallärare?2002Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 97.
    Diephuis, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikelevers upplevelser av sambandet mellan musik och välbefinnande: En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa gruppintervjuer belysa upplevelser av välbefinnande hos elever på gymnasiets estetiska program inriktning musik. I bakgrunden presenteras studier i ämnesområdet musik, ungdomar och välbefin- nande. Forskning som berör såväl musikterapeutiska, musiksociologiska samt pe- dagogiska områden presenteras. I resultatet presenteras de fem teman som utkris- talliserats i intervjuerna: Att lyssna på musik ger välbefinnande, Uppträda inför publik skapar välbefinnande, Eget musikskapande ger välbefinnande, Sånglekt- ioner ger välbefinnande, Musik ger möjligheter att växa som människa. Musik kan skapa upplevelser av välbefinnande hos intervjupersonerna som är terapeutiska, jagstärkande och vitaliserande. I resultatet framkommer även omständigheter som är negativa för välbefinnandet i musikaliska situationer.

  • 98.
    Dintchev, Mihail
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bulgarisk folkdans genom Rytmikmetoden2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 99.
    Dohlin, Jens
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gustafsson, Marcus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Unga bleckblåsare - förberedda för högre studier?: musikhögskolelärares åsikter om färdigheter hos sökande2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöker vi färdigheterna hos dem som söker till musikhögskola på ett bleckblåsinstrument med klassisk inriktning. Känslan vi har är att antalet bleckblåsare har minskat, och att det även kan ha skett en försämring vad gäller kvalitén. För att undersöka detta har vi i samband med provspelningarna vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH) intervjuat och observerat juryer som bedömer proven för trumpet, trombon, valthorn och tuba. Dessutom har vi gjort intervjuer med fyra lärare på KMH samt intervjuat ett trettiotal personer som provspelat till KMH. Avsikten har varit att titta på vilka styrkor och svagheter som finns, försökt se om det skett någon förändring jämfört med för tio år sedan samt tittat på vilken utbildningsbakgrund de som provspelar har.

    Undersökningen visar tydligt att antalet sökande på bleckblås har minskat den senaste tiden. Den generella åsikten är att högstanivån i och med det har sjunkit, även om det råder lite delade meningar om detta. Klart är i alla fall att antalet antagningsbara bleckblåsare minskat, och att det börjar närma sig den gräns där det finns färre godkända sökande än det finns studieplatser.

    Det som upplevs som ett av de största problemen hos dagens sökande är den grundläggande tekniska färdigheten. Denna tycks ha sjunkit, det verkar helt enkelt som att färre idag jobbar långsiktigt med att skapa den stabila tekniska grund som krävs för ett fritt musicerande.

  • 100.
    Ebbersten, Karin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Det goda mötet" mellan lärare och elev: reflektioner kring lärande2012Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Det goda” mötet är för mig ett bra uttryck för basen för undervisning och lärande. Intervjuer med fyra väl renommerade pedagoger, gav en bild av det goda mötet som i stora drag är kongruenta mellan de fyras tänkesätt. Intervjuerna, som var mellan 30 och 60 minuter vardera, spelades in, skrevs ut och analyserades. Lärarens närvaro får inte vara ”auktoritär” trots att läraren är den stora auktoriteten. De svar som erhölls i intervjun stöds av den moderna hjärnforskningens rön. Litteraturstudier visar också att kunskap i samma anda kring lärandet är redovisad redan under 1800-talet även om den ”hårda skolan” huvudsakligen har föredragits runt om i västvärlden, ända intill nutid. Hjärnforskningen visar att lekfullhet och glädje, liksom rytmiska övningar och musik och andra fysiska övninger generellt är främjande för människans välmående och därmed för inlärning.

1234567 51 - 100 av 549
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf