Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 586
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Birgestam, Jonas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kan intonation mätas?2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 52.
    Björkegren, Susanne
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisation för klassiska musiker: tabu, onödigt, användbart eller vitalt?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet handlar om improvisationens förekomst i dagens undervisning på klassiska instrument. I den klassiska musiken har improvisation inte haft någon större roll de senaste 150 åren. Jag ville framförallt få reda på om dagens klassiska instrumentallärare på musik och kulturskolor använder sig av improvisation i sin undervisning och vilka tillvägagångssätt de i så fall har. Men även vad de anser att improvisation är för en klassisk musiker, därav min titel på arbetet. Jag har intervjuat fem lärare som har olika ålder, arbetslivserfarenhet och undervisar på olika instrument. Det visade sig att alla lärarna, i varierande utsträckning, använder sig av improvisation i sin undervisning och anser att improvisation är bra för en klassisk musiker. Jag önskar att mitt arbete kan inspirera klassiska instrumentallärare och musiker till att låta improvisationen ta ett kliv tillbaka in i den klassiska musiken, för jag är övertygad om att den hör hemma där.

  • 53.
    Björkeland, Ivar
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bedömningsportfölj: en studie om elevers reflektioner över musikämnet i årskurs 5 och 62018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bedömningsportfölj, en studie om elevers reflektioner över ämnet musik i årskurs 5 och 6, behandlar mellanstadieelevers arbete med portföljer under en period i skolan. Syftet är att studera hur elevernas reflekterande förmåga kan utvecklas när de skriver en bedömningsportfölj. För att göra detta har elever fått föra portföljanteckningar under varje vecka projektet pågått. Till studien hör också fokusgrupper som arrangerats i slutet av perioden, för att ge en mer allmän inblicki elevernas upplevelse av att arbeta med portföljer. Resultatet visar på djupare förståelse hos eleverna för sitt musikaliska arbete och på förmågor att identifiera och lösa problem. De kan även formulera förbättringsområden hos sig själva och i gruppen, samt föreslå förbättringar. Dessutom kan eleverna identifiera det som de uppskattar i sina arbeten. Vikten av det sociala samspelet mellan eleverna och hur det kunde påverka lärandet kom också fram i studien. Portföljerna ger en bra inblick i elevernas tankegångar och kompletterar det som hörs och syns på lektionerna.

  • 54.
    Boberg, Karin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kalejdoskop: En studie av musiklärares ämnesövergripande arbete i år 6–92013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar musiklärares användning av, eller delaktighet i, ämnesövergripande arbeten i år 6–9 i grundskolan. Studien utfördes under läsåret 2012/2013. Syftet med studien var att undersöka vad det är som påverkar en musiklärare att arbeta ämnesövergripande eller inte. Metoden som tillämpades var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. I studien har åtta musiklärare intervjuats. Informationen från musiklärarna sammanställdes i Engeströms verksamhetsteoretiska modeller. En jämförelse genomfördes mellan en analys av de delar inom verksamheten där musiklärarna upplevde att det inte fanns några ämnesövergripande arbeten alls, eller mycket få sådana, med en där de upplevde att det fanns ämnesövergripande arbeten. Ytterligare en jämförelse skapades genom en analys av hur två av musiklärarna hanterat sitt ämnes delaktighet i ämnesövergripande samarbeten när det gått från en fungerande ämnesövergripande verksamhet till en mindre väl fungerande ämnesövergripande verksamhet. Genom dessa jämförelser framkom att det är främst de skrivna och de oskrivna reglerna på skolan som påverkar om en musiklärare är delaktig eller inte i ämnesövergripande arbeten. Det visas i studien att det oftast inte är den enskilde musiklärarens övertygelse om ämnesövergripande arbeten som är den mest tongivande faktorn ifall de blir av eller inte.

  • 55.
    Bohm, Gunilla
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Det är ju kontakt med min själ" En studie av två musikterapeuters tankar kring musiken i sina liv2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 56.
    Brdarski, Aleksandar
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Estet? Tack, men nej tack!": En fokusgruppstudie om det sjunkande söktrycket på det estetiska programmet på gymnasiet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Söktrycket på det estetiska programmet har sjunkit markant de senaste sex åren. Det samtidigt som förstahandssökande till alla andra högskoleförberedande program fortsätter att stiga. Tidigare forskning visar på att det finns en förförståelse kring det estetiska programmet och att det är den negativa synen hos vuxna människor som påverkar ungdomar idag att söka sig till andra program. Samtidigt som de vuxna inte riktigt är medvetna om att det estetiska programmet är högskoleförberedande. Jag har i denna uppsats valt att genomföra fokusgruppsamtal med elever från det estetiska samt tekniska programmet. Jag ville ta reda på hur dessa elever möjligtvis påverkats av vuxnas syn och tankar kring gymnasieskolan. Det framgick klart att eleverna jag intervjuade själva var medvetna om en negativ syn kring det estetiska programmet och att det upplevdes som mindre seriöst och lite lättare. Resultaten analyseras med hjälp av en normteori som baseras på tre stycken normbildande komponenter, och teorin används här som ett analytiskt verktyg. Genom dessa komponenter och tidigare forskning så försöker jag hitta förklaringar till varför ungdomar idag, i större grad, väljer att läsa annat än det estetiska programmet.

  • 57.
    Brorsson Trell, Charlotte
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Relationskompetens: att bygga relationer i individuell instrumentalundervisning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningen har syftat till att beskriva en lärares syn på hur hon gör när hon arbetar med att skapa, bevara och fördjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. För att nå syftet har jag intervjuat två instrumentallärare på en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen för arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fältet. Det är med hjälp av dessa som jag beskriver vad lärarna säger att de gör, som leder till att kontakt skapas, bevaras och fördjupas.De tendenser som jag tycker mig se, är att de verktyg lärarna mest använder sig av, är de som handlar om att vara en vanlig och ansvarsfull medmänniska, som har ett intresse av att bidra till andra människors växande. De första gångerna de träffar en elev inriktar de sig på att skapa en kontakt. De ser att denna kontakt är inkörsporten till själva undervisningen. Lärarna beskriver att de lägger mycket tid på samtal med eleverna i syfte att lära känna dem. De letar efter gemensamma nämnare, exempelvis en gemensam bekant, i syfte att skapa kontakt. Att bjuda på sig själv och personlig information är också ett sätt att söka kontakt. De lyssnar noga efter något intresse som eleven har och följer upp det. Oftast är det inte något som har med musik att göra som skapar kontakten utan något personligt. Elever är olika konstaterar lärarna. Några får man kontakt med snabbt och några får man aldrig kontakt med. Lärarna slutar dock aldrig att försöka. När kontakt sedan finns och undervisningen är i full gång behöver man tänka på att bevara och ibland fördjupa kontakten. Lärarna beskriver då att de fortsätter lyssna och minns informationen för att sedan kunna återkoppla till sådant som eleven vid ett tidigare tillfälle har berättat om, exempelvis ett kalas, och fråga hur det var osv. Att inte döma eller kommentera uppenbara tecken på att en elev mår dåligt och relationen då blir osäker, är ett sätt att bevara relationen. I diskussionen tas några verktyg upp som, om lärarna hade tillgång till dem, skulle kunna öka kvaliteten i relationen. Exempel på ett sådant är verktyget, att förvänta sig lite mer än eleven själv. Detta verktyg skulle kunna tänkas göra att eleven känner sig sedd utifrån sin fulla potential och därmed leda till en djupare relation. Gemensamma samtal i kollegiet kring teoretiska begrepp och hur man arbetar med relationen till sina elever, är vidare ett verktyg som inte används. Att ha sådana samtal på agendan skulle kunna leda till att relationerna till eleverna förbättras och därmed gör undervisningen mer effektiv.

  • 58.
    Bråsjö, Staffan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mitt i prick: Tonbildningsmetodik i barnkör2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att ge inblick i hur erfarna körledare arbetar med röstutveckling hos barn i

    lågstadieåldern. De huvudsakliga områden som undersöks är körledarnas arbete med

    tonträffning, intonation, tonkvalitet, resonans och huvudklang. På grund av körsångens

    komplexa natur avhandlar arbetet även i viss mån övriga aspekter såsom andning, hållning

    och organisering av kören. Uppsatsen bygger på material från tre kvalitativa intervjuer med

    erfarna körledare. Resultatet visar att de tre körledarna använder sig av likartade metoder.

    Samtliga betonar vikten av att körledaren själv har en god röstkvalitet, att körsången sker i ett

    högt register anpassat till barnens röster och att körundervisningen bör fokusera på

    gehörsutveckling snarare än detaljarbete med resonans och tonkvalitet. Resultatet visar även

    att körledarnas metoder till stor del överensstämde med och i viss mån även utgick ifrån de

    källor som tas upp i uppsatsens litteraturkapitel. Uppsatsen visar på vilka metoder som

    används av erfarna barnkörledare och understryker även relevansen av den befintliga

    litteraturen i ämnet.

  • 59.
    Bäck, Signe
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Uttryck och avtryck: en explorativ studie av en skapandeprocess samt dess uttrycks avtryck på en publik2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [fi]

    Denna studie undersöker en explorativ skapandeprocess av en musik- och videoproduktion, samt hur dess resultat i sina olika delar påverkar en grupp lyssnare och tittare. Den övergripande teoretiska utgångspunkten för studien är Vygostkijs kreativitetsforskning. Undersökningen av skapandeprocessen har inslag av hermeneutisk vetenskapssyn och empirinära forskning. Metoden för insamling av publikens beskrivna reaktioner på produktionen är av kvalitativ art. Tio studenter agerar testpersoner och får i grupper lyssna på enbart musiken, titta på enbart videon, eller se och höra musikvideon i sin helhet. Deltagarna besvarar ett antal frågor om sina upplevelser, vilka sedan analyseras och jämförs med varandra och med mina intentioner. Resultaten visar att en förutsättning för ett explorativt skapande är en viss erfarenhet inom det aktuella området, samt att struktur behöver arbetas fram under processens gång för att skapa mening. Lyssnargruppernas svar visar på likheter och olikheter inom och mellan grupperna, att flera av deltagarnas svar överensstämmer med mina intentioner, och att ljud och bild genererar olika typer av associationer.

  • 60.
    Börelius, Johan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Berättarkonst: interpretation av operaarior2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 61.
    Börjeson, Björn
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ingen bokstav i världen berättar vad jag kan!: upplevelsen av att sätta och få betyg i musik på gymnasiet2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 62.
    Carlberg, Alexander
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikutövares olika förhållande till puls: och deras utsagor om dess effekt på musik2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien undersöks musikers och pedagogers uppfattning om musikutövares olika individuella förhållande till puls och vad deras erfarenhet av vad olika förhållanden till puls har för effekt på musik. Undersökningen genomfördes i form av två delstudier; skriftlig enkät och kvalitativa intervjuer. Enkäten distribuerades digitalt och resultaten från båda delstudierna analyserades genom tematisering och summering utifrån ett sociokulturellt perspektiv där förhållanden till puls liknas vid yttringar i en dialog.

    Resultaten av undersökningen visar att musikers och pedagogers uppfattning om hur musikutövares individuella förhållande till puls påverkar musik beror på den musikaliska kontexten och att olika förhållanden till puls påverkar musik, i synnerhet, i samspel med andra.

  • 63.
    Carlberg, Alexander
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Rytmisk manipulation: definitioner & analys av polyrytmik, polymetrik & metrisk modulation2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 64.
    Carlsson, Jennifer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vägen från barns unisona sång till flerstämmighet2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete syftar till att ge en övergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn för att introducera flerstämmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfört intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter både inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och kör med antagningsprov.Jag har undersökt hur man kan gå tillväga i arbetet med flerstämmighet, vilken betydelse den unisona sången har för flerstämmighet, och vad som avgör om undervisningen baseras på gehörsinlärning eller med hjälp av noter.Av min undersökning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sången anses vara en förutsättning för flerstämmighet, men flerstämmighet tycks även vara ett sätt att förfina den unisona sången. Några olika typer av stämmor är vanligt förekommande och det är viktigt att inte för tidigt dela in barn i olika stämmor för att ge rösten träning i olika register. I undervisning i kör i vanlig skolklass är gehörsinlärning det vanligaste, medan noter har en större och mer betydande roll i musikklass och kör med antagningsprov, där högre krav kan ställas på barnen.

  • 65.
    Carlsson, Jenny
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Var det bättre förr?: en jämförelse av kursplanernas ämnesinnehåll i ämnet musik – Lpo94 och Lgr112014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Flumskola” eller ”katederundervisning”? Ja det har varit många benämningar på den svenska skolan genom åren och 2011 kom en ny läroplan som skulle ersätta den tidigare läroplanen. Det finns många lärare som har arbetat med flera olika läroplaner. Hur har skiftet till nya läroplaner påverkat deras undervisning, planering och arbetssituation?

    Denna undersökning är en analys av Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, 1994 (Lpo94) och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som gäller sedan hösten 2011 och deras kursplaner i musik. Undersökningen består av två delar, en enkätundersökning där verksamma musiklärare i grundskolan har fått beskriva sina upplevelser av läroplanen, kursplanen samt en textanalys av kursplanerna.

  • 66.
    Carlsson, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Så länge skutan kan gå: att presentera Evert Taube och hans visor2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Evert Taube (1890-1976) var författare, konstnär, vissångare och kompositör. Han vidareutvecklade den svenska visan och skapade en egen musikalisk värld, med influenser från många olika håll. Syftet med detta arbete var dels att få kunskap om Evert Taube som visdiktare, och dels att hitta lämpliga presentationsformer för visor och bakgrundsmaterial. Målet var att göra en enkel temakväll om Taube, med en blandning av ord, bilder och musik. Materialet hämtades från litteraturen om Taube, visböcker och inspelningar, och kompletterades med egna fotografier. Resultatet blev en enkel men varierad presentation av Taubes liv och visor, och en bra kommunikation med besökarna.  Bakgrundsinformationen förstärkte upplevelsen av musiken och väckte positiva känslor och minnen.

  • 67.
    Cederquist, Susanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jag kan inte tänka platt, hur påverkar det musicerandet?: Dyslexi, musik och musikpedagogik2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Har dyslexi någon inverkan på musikens område? Har notläsningsproblematik en koppling till de lässvårigheter som är vanliga hos personer med dyslexi?

    Jag ville ta reda på hur dyslexi fungerar i samband med musik och musicerande samt belysa de musikpedagogiska konsekvenser detta innebar. Det har jag gjort genom att gå igenom litteratur inom området och genom intervjuer med 9 musicerande dyslektiker. Jag har dessutom använt mig av mina egna erfarenheter och teorier som jag utvecklat genom att själv vara musicerande dyslektiker och jag har relaterat detta till allmän kunskap på området och till resultaten från intervjuerna.

    Kunskaperna inom området är ännu inte omfattande och Sverige verkar inte ligga i framkanten när det gäller att producera eller praktisera kunskaper kring dyslexi och musik.

    Resultatet av mina intervjuer överensstämde till stor del med litteraturen och mina egna erfarenheter. Musicerandet påverkas av dyslexi och framför allt utifrån det sätt som vi här i väst oftast valt att närma oss musiken och musikpedagogiken. Det sätt som man med dyslexi fungerar på, som resulterar i dyslektisk problematik runt läsning och skrivning, påverkar även musiken och framför allt användning av notskriften. Förmågan att tillgodogöra sig musik via noter är negativt påverkad, vilket är något som är oerhört viktigt att veta om. Detta särskilt för att man som elev inte skall kunna bli stoppad och utestängd inom musikens område på grund av missförstånd.

    Det tankesätt som man med dyslexi har, kan också påverka musicerandet positivt. Det snabba tänkande och den närhet till bilder och kreativitet som är typiskt för dyslektiker är ofta till fördel när det gäller musikaliskt uttryck. En frihet inom spel via gehör och improvisation beskrivs utförligt och positivt både i litteraturen och av informanterna i undersökningen. Denna effekt verkar vara primär och naturlig, den verkar inte kunna förklaras av dyslektikers kompensation för svårigheter de har på andra områden inom musiken.

  • 68.
    Charry Qvarforth, Antonio
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Prestationsångest i fokus: Studenters och elevers relation till Music Performance Anxiety2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnet prestationsångest attackeras från många vinklar och är något som de allra flesta kan känna igen sig i. I denna studie fördjupar jag mig i förhållandet mellan prestationsångest och individens upplevelse av hur det är att musicera med andra. Studien inriktar sig mot musikstudenters relation till prestationsångest i undervisning och ensemblespel, med syftet att belysa begreppet Music Performance Anxiety (MPA). Genom fokusgruppsintervju och deltagarobservation har jag tagit fram underlag samt kartlagt hur deras upplevelse av MPA ter sig i musikämnet och i ensemblesammanhang. Hur skiljer sig upplevelsen av detta i ensemblesammanhang från individuella sammanhang och hur skiljer sig känslan av MPA i undervisning i jämförelse med andra musikutövande sammanhang? Genom kvalitativ data och analys av deltagarnas egna erfarenheter och upplevelser har studien lett fram till en djupare inblick i hur dessa individer upplever prestationsångest i musiksammanhang, samt hur den sociala aspekten av att musicera får en betydande roll när ämnet ska belysas. Generellt uppnådde samtliga deltagare kriterierna för en mer eller mindre utvecklad form av MPA och den generella uppfattningen var att de inte fått några verktyg eller arbetat med ämnet prestationsångest kontinuerligt i sina pågående eller föregående studier. Min uppfattning är därför att vidare forskning kring detta ämne behövs för att konkretisera, och på ett ett bättre sätt, kartlägga känslor och sociala strukturer som hämmar studenters musikaliska utveckling såväl som det konstnärliga uttrycket. 

  • 69.
    Concha-Viaux, Fernando
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Om jag inte blir lite nervös innan en konsert, blir jag nervös på riktigt: en studie om samband mellan prestation och självkänla hos operasångare2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka och analysera samband mellan prestation och självkänsla hos operasångare. För att konkretisera syftet har två forskningsfrågor utarbetats. De problematiserar sambanden mellan prestation och självkänsla hos operasångare samt hur operasångare kan öka sin prestation och självkänsla. Således utgår studien från självkänslans innebörd och betydelse, dess konsekvenser och utvecklingsmöjligheter. I förlängningen är ambitionen att studien skall kunna erbjuda kulturella verktyg och förståelseramar till unga sångare för att hjälpa dem i sin mentala och konstnärliga utveckling.

    Metodologiskt bygger undersökningen på hermeneutisk texttolkning av relevant litteratur som berört ämnet i triangulering med kvalitativa intervjuer som genomförts med tre olika informanter med professionell sakkunskap och ämneserfarenhet.

    Forskningsresultaten från studien påvisar att kopplingen mellan prestation och självkänsla är stark. Vidare finns det en komplexitet med en rad faktorer som samspelar. Några av dessa faktorer är att vara medveten om betydelsen av att vara mentalt och musikaliskt förberedd och framförallt ha kunskapen om hur dessa förberedelser bör genomföras. Andra viktiga faktorer som framkommit i studien är att förstå betydelsen av att behålla lekfullheten, passionen och nyfikenheten för yrket samt betydelsen av hårt arbete.

  • 70.
    Dahlberg, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva en folkkär låt: med inspiration från andra kulturer2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här arbetet tar jag upp begreppet kultur och musik och vad det finns för olika kategorier inom kultur. I somras reste jag runt och träffade människor från hela världen som inspirerat mig till att göra det här arbetet. Många av personerna jag träffade spelade upp låtar för mig som alla från deras respektive land kunde sjunga med i och dansa. Min nyfikenhet gjorde att jag ville undersöka vad det är som gör att en låt blir folkkär och hur jag kan skriva liknande musikstycken på svenska. Jag har intervjuat personer från andra länder och bett dem ge musikexempel på kända låtar som alla från deras land känner till. Jag har valt två låtar att ta inspiration av till det här arbetet och de är hämtade från Mexico och Italien. Efter noggrann plankning av låtarna har jag försökt att skriva liknande texter och musik på svenska för att sedan spela in de i Logic Pro X. Resultatet av detta är inte så revolutionerande som jag hoppades på då jag insett att Sveriges gamla poeter och låtskrivare redan skrivit liknande sångskatter. 

  • 71.
    Dahlberg, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiken i och utanför klassrummet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka var grundskole- och gymnasielever samt högskolestudenter musicerat utanför grundskolan. Olika motivationsteorier, en studie om påverkansfaktorer för elevers studieresultat och ett kulturpsykologiskt perspektiv har legat som grund för arbetet. En kvantitativ forskningsmetod har använts och en webbenkät har skickats ut till en grundskola, ett gymnasium och Kungl. Musikhögskolan där sammanlagt 97 personer deltagit. Studien visar hur olika åldersgrupper ser på musikämnet samt deras erfarenheter av musik i och utanför klassrummet. Resultatet visar var deltagarna kunnat musicera där majoriteten har lärt sig musicera i hemmet och skolan. Vidare visar även resultatet att alla deltagare som studerar på Kung. Musikhögskolan hade haft tillgång till att musicera utanför skolans musikundervisning före högskolestudierna. Sedan diskuteras resultatet och kopplas till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. 

  • 72.
    Dahlstedt, Ludvig
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lär trummisar som de blivit lärda vad avser noter och gehörsspel?2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att belysa i vilken mån trumsetslärares tendenser att främja notläsningsbaserade verksamheter kontra gehörsspelsbaserade dito, samt det sätt som dessa olika moment utförs på, är ett resultat av hur de själva blivit undervisade. Tidigare forskning på bland annat spegelneuroner ger vid handen att olika handlingsprogram lärs in omedvetet hos en person vid kontakten med andra människor, för att vid ett senare tillfälle kunna manifesteras i handlingar likartade den som personen iakttagit. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra trumsetslärare från kulturskolor i Storstockholmsområdet. Resultatet visar att respondenterna med viss variation visar relativt stora likheter med sina respektivelärare särskilt med avseende på proportionerna i vilka de använder notspel respektive gehörsspel. Flera av respondenterna utför vidare undervisningsmoment på ett sätt som nästan är identiskt med hur de utförde det som elever. I de fall då respondenterna avviker från sin lärares didaktiska stil, har de snarast lagt till olika moment i undervisningen som inte förekom under deras elevtid.

  • 73.
    Danielsson, Jenny-Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Integrering av engelska i musikundervisning2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 74.
    Danielsson, Joel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva en poplåt: vägen från en enkel idé till färdig låt2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta projekt har handlat om att komponera elektronisk popmusik med hjälp av digitalaverktyg. Jag ville undersöka hur användandet av digitala verktyg påverkar enskompositionsprocess. Målet var att skriva två låtar innehållande både text och musik.Metoden jag använt är att jag först improviserat fram melodifragment som jag sedan spelat ini inspelningsprogrammet Logic Pro. I programmet har jag sedan spelat in flera spår för attbygga upp harmonier och rytmik kring melodierna. Arbetet har resulterat i en färdig låt sominnehåller både text och musik och en låt som endast innehåller musik.

  • 75.
    Danielsson, Joel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur påverkar den musikaliska bakgrunden musikers yrkesutövande?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att utforska på vilka sätt den musikaliska bakgrunden ochden musikaliska identiteten avspeglar sig på yrkesmusiker i deras yrkesutövande, när detavspeglar sig som tydligast och vilken period i deras musikaliska bakgrund som de anser varitmest betydelsefull. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre musiker i olika åldrar. Denmusikaliska bakgrunden, vilka åldrar som varit av störst betydelse och på vilka sätt de anser attderas musikaliska bakgrund skiner igenom i deras instrumentalspel har diskuterats iintervjuerna. I tidigare studier har man konstaterat att den musikaliska bakgrunden har en storinverkan på hur man utför sitt yrke. Miljön och de erfarenheter man fått från sin uppväxtskapar en trygghet som man tenderar att hålla fast vid.Resultatet från denna undersökning visar att samtliga intervjuade anser att den musikaliskabakgrunden har stor betydelse för hur de utför den kreativa process som musikeryrket innebär.Musik som föräldrar och syskon lyssnar på i barndomshemmet visar sig har stor betydelse förhur de identifierar sig musikaliskt, men de sena tonåren visar sig vara av allra störst betydelse.De menar också att det är i tonåren man blir mer självständig och att det är då man börjar tamusiken på allvar, vilket leder till de att ser tillbaka på den tiden som mest betydelsefulla ochutvecklande.Den musikaliska bakgrunden visar sig avspegla sig som tydligast när man spelar i andramusikstilar än den som man är mest van vid.

  • 76.
    Debreceni, Rebecca
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Haasnoot, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad gör de nu? Leder Kungl. Musikhögskolans instrumental och ensemblelärarutbildning till verksamma instrumentallärare?2002Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 77.
    Diephuis, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikelevers upplevelser av sambandet mellan musik och välbefinnande: En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa gruppintervjuer belysa upplevelser av välbefinnande hos elever på gymnasiets estetiska program inriktning musik. I bakgrunden presenteras studier i ämnesområdet musik, ungdomar och välbefin- nande. Forskning som berör såväl musikterapeutiska, musiksociologiska samt pe- dagogiska områden presenteras. I resultatet presenteras de fem teman som utkris- talliserats i intervjuerna: Att lyssna på musik ger välbefinnande, Uppträda inför publik skapar välbefinnande, Eget musikskapande ger välbefinnande, Sånglekt- ioner ger välbefinnande, Musik ger möjligheter att växa som människa. Musik kan skapa upplevelser av välbefinnande hos intervjupersonerna som är terapeutiska, jagstärkande och vitaliserande. I resultatet framkommer även omständigheter som är negativa för välbefinnandet i musikaliska situationer.

  • 78.
    Dintchev, Mihail
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bulgarisk folkdans genom Rytmikmetoden2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 79.
    Dohlin, Jens
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gustafsson, Marcus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Unga bleckblåsare - förberedda för högre studier?: musikhögskolelärares åsikter om färdigheter hos sökande2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöker vi färdigheterna hos dem som söker till musikhögskola på ett bleckblåsinstrument med klassisk inriktning. Känslan vi har är att antalet bleckblåsare har minskat, och att det även kan ha skett en försämring vad gäller kvalitén. För att undersöka detta har vi i samband med provspelningarna vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH) intervjuat och observerat juryer som bedömer proven för trumpet, trombon, valthorn och tuba. Dessutom har vi gjort intervjuer med fyra lärare på KMH samt intervjuat ett trettiotal personer som provspelat till KMH. Avsikten har varit att titta på vilka styrkor och svagheter som finns, försökt se om det skett någon förändring jämfört med för tio år sedan samt tittat på vilken utbildningsbakgrund de som provspelar har.

    Undersökningen visar tydligt att antalet sökande på bleckblås har minskat den senaste tiden. Den generella åsikten är att högstanivån i och med det har sjunkit, även om det råder lite delade meningar om detta. Klart är i alla fall att antalet antagningsbara bleckblåsare minskat, och att det börjar närma sig den gräns där det finns färre godkända sökande än det finns studieplatser.

    Det som upplevs som ett av de största problemen hos dagens sökande är den grundläggande tekniska färdigheten. Denna tycks ha sjunkit, det verkar helt enkelt som att färre idag jobbar långsiktigt med att skapa den stabila tekniska grund som krävs för ett fritt musicerande.

  • 80.
    Ebbersten, Karin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Det goda mötet" mellan lärare och elev: reflektioner kring lärande2012Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Det goda” mötet är för mig ett bra uttryck för basen för undervisning och lärande. Intervjuer med fyra väl renommerade pedagoger, gav en bild av det goda mötet som i stora drag är kongruenta mellan de fyras tänkesätt. Intervjuerna, som var mellan 30 och 60 minuter vardera, spelades in, skrevs ut och analyserades. Lärarens närvaro får inte vara ”auktoritär” trots att läraren är den stora auktoriteten. De svar som erhölls i intervjun stöds av den moderna hjärnforskningens rön. Litteraturstudier visar också att kunskap i samma anda kring lärandet är redovisad redan under 1800-talet även om den ”hårda skolan” huvudsakligen har föredragits runt om i västvärlden, ända intill nutid. Hjärnforskningen visar att lekfullhet och glädje, liksom rytmiska övningar och musik och andra fysiska övninger generellt är främjande för människans välmående och därmed för inlärning.

  • 81.
    Edin, Kalle
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Snart ett krav från dina elever: Att lära ut DJ:ande inom musikundervisningen2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess utövare kommit att ta en allt större plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har rötter i denna kultur. Dock så lyser den med sin frånvaro inom musikundervisningen i skolan. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur DJ:ande kan inkluderas i musikundervisningen på gymnasiet. Sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma DJ:s i Stockholmsområdet genomfördes för att undersöka vilka kunskaper som är viktiga och om DJ:ande kan fungera som ett pedagogiskt verktyg. Även diskjockeyns roll inom populärmusiken undersöks och vilka kurser inom ämnet musik på gymnasiet som bäst lämpar sig för integration av DJ:ande. Resultatet visar att DJ:ande har en central roll inom populärmusikens utveckling, speciellt från 1970-talet och framåt. DJ:ande kan inkluderas inom kurser i ämnet musik på gymnasiet men lämpar sig mindre bra som pedagogiskt verktyg. Förmågan att läsa ett dansgolv och att ha en stor kunskap om musikaliska verk är viktiga kunskaper för DJ:s.

  • 82.
    Edin, Karl Olov
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    DJ:a techno: Att spela skivor som ett instrument2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Projektet handlar om hur jag har lärt mig grunderna för att kunna DJ:a techno. Detta innebär bland annat att i realtid överlagra och sammanfoga ljudkällor för att skapa en musikalisk helhet. Under denna process har jag lärt mig om olika mixningstekniker, hård- och mjukvara, repertoar samt både DJ:andet och technons historia. Detta har i sin tur väckt tankar om hur jag i framtiden kan använda DJ:ande som ett redskap inom musikundervisning och som ett yrke. Projektet har konkret resulterat i en mixtape som finns tillängligt via det tryckta exemplaret samt en spelning på en privat fest.

  • 83.
    Ek, Benjamin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fill The Air With Screams: semiotisk jämförelse av ett audiovisuellt verk och ett sceniskt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inspirerad av iamamiwhoamis audiovisuella verk skrev jag föreställningen Fill The Air With Screams som genomfördes den 27 oktober 2017. Det som intresserade mig hos iamamiwhoami var deras användning av symboler och i denna uppsats undersöks symbolspråket i deras verk bounty och jämförs med mitt eget verk. Syftet är att genomföra ett sceniskt verk utifrån ett audiovisuellt symbolspråk. Frågeställningen är: Hur kan ett audiovisuellt symbolspråk användas i en scenisk föreställning? Det audiovisuella verket tolkades med denotation och konnotation, dessutom analys av texterna och den emotionella strukturen. Artistens liv och omvärldens tolkningar togs in och sist jämfördes verket med den sceniska föreställningen. Slutsatsen är att Fill The Air With Screams har mycket gemensamt med iamamiwhoamis verk bounty men att deras symbolspråk är mer utvecklat och bygger upp en värld på ett mer lyckat sätt. Arbetet har lärt mig mer om hur symbolspråk kan användas och idéer på hur jag kan utveckla mina egna symboler. 

  • 84.
    Ek, Benjamin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pinnen, bollen & tonhöjden: Tecken på lärande och resurser i musikteori med rytmik som metod2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter en utbytestermin till Sydafrika blev jag intresserad av hur en metod inom rytmik fungerar i ämnet musikteori. Rytmikens sätt att utgå från kroppen för lära sig är en konstrast mot hur undervisning i gehörs- och musiklära kan se ut där musik behandlas som ett kunskapsämne. Med utgångspunkt från begrepp ur teorin design för lärande har två lektioner i musikteori med rytmik- metod och dess resurser undersökts. I momentet melodianalys ska eleverna visa tonhöjdens riktning med en träpinne eller en boll. Syftet är att undersöka hur en design för lärande med en metod inom rytmik används för melodianalys. Forskningsfrågorna handlar om hur resurserna, träpinnen och bollen, fungerar som teckenskapare. Den andra frågan är hur de tecken två utvalda elever skapar med träpinnen ser ut. Metoden är kvalitativ och består av videodokumentation, multimodal transkription och analys av elevernas tecken på lärande. Resultatet visar att den grupp elever som använder träpinnen visar tonhöjdens rikting mer korrekt än gruppen elever som använder bollen. Bollens tecken för tonhöjdens rikting är lättare för elevera att läsa av och därmed följa. Bollen är dock svårare att hantera och inte tillgänglig för alla elever. De två utvalda elevera visar tecken på lärande genom att följa hur andra elever och lärare gör eller genom att kommunicera multimodalt med andra elever i grupp. Resultatet ställs mot tidigare forskning, jag ger egna förslag på ändringar och resursernas kroppsliga metaforer diskuteras.

  • 85.
    Ek, Viktor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Jag glömmer bort vad tonerna heter": att läsa a prima vista på gitarr2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur musikhögskolestudenter med inriktning gitarrpedagog läser a prima vista. För att undersöka detta gjordes ett experiment där jag skrev tre olika notexempel som tre blivande gitarrpedagoger ur årskurs 1 på en musikhögskola fick spela. Detta observerades genom videoobservationer för att kunna analyseras med utgångspunkt i variationsteorin i efterhand. Som bakgrund för studien har jag tagit fram forskning om bland annat gitarrens uppbyggnad, gehör, notläsningsstrategier och notläsning i jämförelse med läsinlärning. Resultatet visade bland annat att förmåga att utläsa tonhöjd och att välja fingersättning var det som informanterna hade mest problem med. I diskussionsdelen diskuteras resultatet i förhållande till bakgrunden men även ur ett didaktiskt perspektiv. 

  • 86.
    Ekdahl, Bo
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Det är en jädra energi i rock n'roll". En undersökning av tre privata musikskolor2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 87.
    Ekman, Stefan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik som varande och uttryck: en narrativ studie om musikterapeutiska mål2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 88.
    Ekström, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Arrangering: Arrangera rocklåtar för blåsinstrument och kompgrupp2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna text beskriver hur jag under höstterminen 2013 jobbat med att arrangera rocklåtar för blåsinstrument och kompgrupp. Den beskriver mitt arbete inför ett uppförande av mina arrangemang och beskriver min process och tillvägagångssätten för att uppnå mina mål.

    Mina arrangemang spelades upp på en privat fest på Berns salonger den 9 november i Stockholm. Då tiden var knapp och endast en kort repetition med alla medverkande musiker var inbokad inför konserten så handlade stor del av mitt arbete att försöka jobba så effektivt som möjligt. Detta för att spara tid, samt för att de medverkande musikerna skulle få sina noter i god tid. För mig har det varit en lärorik period. Jag har under projektets gång lärt mig mer om arrangering och framförallt övat upp en snabbhet i att skriva arrangemang. Jag känner att jag har breddat mig som musiker då jag gått utanför min vanliga roll som gitarrist till att bli arrangör. Arbetet har öppnat upp nya dörrar i mitt musicerande, och jag känner att jag kan jobba vidare med arrangering och utvecklas som musiker.

     

    Jag tar i texten upp svårigheterna jag upplevt med att jobba med arrangering av rocklåtar för blåsinstrument. Den litteratur jag hittat som berör blåsarrangering syftar antingen till klassisk musik och jazzmusik, men inget om blåsarrangering inom rockmusik. Jag vill med detta arbete belysa att rockmusiken bör få en högre status inom musikutbildningar och läromedel. Trots att det klingande resultatet av mina arrangemang låter som renodlade rocklåtar i sin harmonik och rytmisering, känner jag ändå att jag i vissa fall jobbat genreöverskridande då jag vävt in en del av jazzens teori i mina arrangemang, Jag har framförallt lyssnat mycket jazzmusik och lyssnat på hur blåssektioner fraserar, men jag skulle ända säga att resultatet av mitt arbete är renodlad rockmusik.

  • 89.
    Ekström, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikaliskt lärande: Musikers syn på sitt musikaliska lärande2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser på sitt musikaliska lärande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder så som låtskrivare, frilansmusiker och instrumentallärare. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv där synen på lärande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt rådande kultur. Informanterna har i undersökning fått prova att spela lap steel och dobro i fyra olika stämningar som därefter avslutats med en intervju. Vid dessa tillfällen har deltagarna reflekterat och delat med sig av sina åsikter och erfarenheter som berör deras musikaliska lärande.Resultatet av undersökningen pressenteras i tre kategorier som jag i detta arbete kallar för, det speltekniska perspektivet, gehöret och det visuella lärandet samt det musikaliska uttrycket. Dessa tre kategorier återspeglar vilka parametrar informanterna intagit och redogjort för när de reflekterat över sitt musikaliska lärande. Undersökning visar i detta på en nyansrikedom som berör musikaliskt lärande där både likheter och olikheter bland de medverkande informanterna redovisas.

  • 90.
    Eldrot, Lena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    En mångkulturell skola: hur tar skolan tillvara på elevers kulturella bakgrunder?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 91.
    Elin, Olsson
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ska jag minnas allt det här?: En studie om att memorera klassisk musik2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid musicerande kopplas minnen, som det auditiva, det visuella och det motoriska minnet på. Dessa minnen är av stor vikt när det kommer till att spela musikstycken utantill. Det auditiva minnet minns melodier och harmonier, det visuella minns mönster och det motoriska minns  rörelser, så som greppväxlingar. 

    Syftet med detta arbete är att undersöka hur metoder för memorering kan utformas och genomföras. Studien utfördes på de första två satserna av Francis Poulencs Flöjtsonat, där olika metoder för memorering undersöktes. Memoreringen av första satsen inleds enbart på gehör utan att betrakta noterna, medan andra satsen instuderas först med noter för att sedan läras in utantill. Memorering är en tidskrävande process, vilket gjorde det nödvändigt att tillämpa flera metoder för utantillspel under tidens gång. De båda satserna studerades in utantill, dock med varierande säkerhet. Tidsaspekten blev en central del under arbetet, memorering tar tid och är ingenting som går att stressa fram. 

  • 92.
    Ellus, Jesper
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Vad har man datorn till?”: ett arbete om datorns programvaror som hjälpmedel2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 93.
    Elmquist, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    INTERPRETATION INOM SÅNG- PEDAGOGIK I DEN AFROAMERIKANSKA GENREN2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstract svenska

    Studiens syfte var att undersöka hur sångundervisning idag tar sig an interpretation, med inriktning på musikergymnasium. Idag känner många sångelever till begreppet och har varit i kontakt med det i sin undervisning, men då jag själv utbildades var så inte fallet. Denna studie undersöker därför om och hur utveckling skett på området.

    Interpretation är även ett bekant begrepp för den som ägnar sig åt exempelvis musikal, eller opera, men det är inte lika vanligt att man talar om begreppet inom jazzvärlden, således har jag valt att inrikta mig på att undersöka de afro- amerikanska genrerna, och med det avses för det mesta pop, soul, jazz, visa, blues.

    Studien använder sig av intervjuer, deltagande observationer, samtal och litteratur. Jag har närvarat vid två musikgymnasium, och informanterna i studien är sångerskor och sångpedagoger inom afro-genren.

    Analysen visar att inom litteraturen på området rör det sig främst om metodik för musikal och/eller opera, dock är dessa metoder även anammade inom de afro- amerikanska genrerna för det mesta. De måste dock modifieras och användas annorlunda då sångare inom afro- genren oftast icke har så givna scenarion att förhålla sig till som inom opera och musikal, vilket jag upptäckt under mina deltagande observationer vid två musikergymnasium. Detsamma framgår i de intervjuer jag genomfört.  Undervisningen i interpretation blir således ett verktyg för att utveckla sin förmåga till uttrycksfullhet.

     

    Nyckelord: sångare, interpretation, jazz, utbildning, musikal, opera, sång.

  • 94.
    Eneström, Marit
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    När själen sjunger: en introduktion till Diane Austins musikterapeutiska modell Vocal Psychoterapy2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en deskriptiv studie av den amerikanska musikterapeuten Diane Austins musikterapeutiska modell, Vocal Psychotherapy. Austin använder sig av röst, sång och improvisation inom en analytiskt orienterad musikpsykoterapi i syfte att främja intrapsykisk och interpersonell integrering och förbättrad livskvalitet för klienten. Uppsatsen består av en litteraturstudie, intervju och videodokumentation, vilka belyser både teoretiska och kliniska aspekter av modellen. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats för förståelse och tolkning av det undersökta materialet.

  • 95.
    Enghag, Markus
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ljung, Karin
    Kungl. Musikhögskolan.
    Strategier vid klassrumsmusicerande. Samtal kring teorier och praktiker i musikundervisning2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 96.
    Englin, Anders
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva låtar med och utan begränsningar: En undersökning av ramars påverkan på kreativa processer2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, ramar påverkar min kreativa process när det kommer till att skriva låtar. Fem låtar har skrivits delvis eller helt färdigt och jag har i arbetet med tre av dem begränsat mig själv kreativt på olika sätt och med de övriga två har jag inte gjort det. Jag har fört loggbok efter varje genomfört arbetspass och har använt den för att analysera hur arbetsprocessen har fortlöpt och framför allt upplevts.

    Resultatet av min undersökning är att ramar kan fungera som en katalysator för min kreativa process. Eftersom jag upplevt att mer övning inom området är den viktigaste faktorn för att jag ska utveckla mina färdigheter som låtskrivare kommer jag fortsättningsvis också använda olika ramar när jag skriver låtar då de kan stimulera till arbete.

  • 97.
    Englund, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Konsten att vara ledare. Ledarskap inom Sveriges SMASK-organisationer2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 98.
    Engquist, Christian
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Högstatus inom presentationsteknik: ekot av alfahannes vrål2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Både människor och djur har i alla tider och alla kulturer sett vissa individer i sin omgivning som ledare. De har känt sig manade att lyssna på dem, följa dem och tro på dem. Jag har intresserat mig för vad det är som föranleder detta beteende, eftersom det är min fasta övertygelse att det styr vårt samspel med andra individer än idag, överallt och ständigt. I sökandet efter en biologisk förklaring, där vissa egenskaper och kroppsliga attribut sannolikt spelar betydligt större roll än andra, har jag utgått ifrån begreppet hög social status (äv. högstatus). Jag visar i denna uppsats att detta begrepp innefattar en rad mekanismer som sitter djupt rotade i oss, när det handlar om vem vi väljer att se upp till och följa. En spontan tanke är att kunskapen om detta i högsta grad borde vara relevant vid muntliga framställningar av olika slag. Syftet med min undersökning är därför att undersöka i vilken utsträckning konceptet hög social status är förankrat bland personer som jobbar med utbildning inom presentationsteknik.

    I uppsatsens inledning konstaterar jag att gängse strategier kring kroppsspråk inom presentationsteknik bygger på mekanismerna kring hög social status, men att begreppet i sig överhuvudtaget inte förekommer i litteraturen på området. När det gäller samma litteratur så noterar jag dessutom att imitation som metod att träna egenskaper hos sig själv, med ett undantag, antingen fördöms eller ignoreras. I min undersökning har jag valt att intervjua tre personer som utbildar inom presentationsteknik, för att ta del av vilken nytta de tycker att man har av att känna till mekanismerna kring högstatus när man talar inför andra, samt om de själva använder begreppet. De får också redogöra för hur de ser på imitation som metod att träna egenskaper som har med presentationsteknik att göra. Resultatunderlaget kommer från tre kvalitativa telefonintervjuer.

    Undersökningen tyder på att begreppet hög social status har en mycket svag förankring bland personer som utbildar inom presentationsteknik. Anledningen till detta skiljer sig åt mellan de tillfrågade, men tycks ha att göra med att man antingen redan använder ett motsvarande begrepp, tycker att begreppets funktion är irrelevant, eller också först nyligen har börjat se dess relevans. I intervjuerna framkommer att man bedriver sin utbildningsverksamhet på vitt skilda grunder, och de som renodlat en viss teori kring kommunikation tenderar att tycka att företrädare för andra hållningssätt missar det väsentliga.

    Samtliga tillfrågade anser att imitation kan spela en positiv roll när det handlar om inlärande. De två respondenter som arbetar med kroppsspråk i sin undervisning talar dock hellre om inspiration än om imitation, medan den respondent som inte alls arbetar med kroppsspråk lättare accepterar begreppet. Min tolkning av detta är att kroppsspråk, enligt respondenterna, snarare bör inspireras fram än imiteras, medan mer abstrakta handlingar, som att ställa öppna frågor, kan kopieras rakt av.

  • 99.
    Engström, Fredrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Körsång: några amatörsångares tankar och upplevelser2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 100.
    Erik, Nilsson
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Berättande jazzimprovisation2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöker jag den berättande kvalité jag finner inom vissa improviserade jazzsolon. Denna kvalité har varit intressant att undersöka för att få utökade kunskaper inom improvisationskonsten och att hitta pedagogiska redskap för att undervisning i improvisation inte ska fastna i instrumentteknisk färdighet och harmonisk medvetenhet. Arbetet tar upp teorier om narrativ ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv men tar också upp idéer om narrativ i musikalisk kontext. För att undersöka berättande improvisation har jag analyserat två jazzsolon där jag upplever denna kvalité, genomfört en intervju, spelat in egna improvisationer med en ensemble innan och efter jag praktiskt undersökt berättande improvisation. Inspelningarna har sedan spelats upp och diskuterats med en fokusgrupp. Resultatet visar på tydliga kopplingar mellan teorier om narrativ och berättande improvisation men att vägarna dit är många och att det är svårt att peka på objektiva företeelser som skapar detta.

1234567 51 - 100 av 586
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf