Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 977
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Backman Bister, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Får alla musicera?: reflektioner över en möjlig musikundervisning i grundskolan hos barn i behov av särskilt stöd2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 52.
    Backman Bister, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Spelets regler: En studie av ensembleundervisning i klass2014Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to explore criteria characterizing music teacher’s strategies when trying to adapt their teaching to individual students. The interaction of three music teachers with their students was explored in case studies in different parts of Sweden (a pre-study, and the main study consist- ing of two parallel studies). The research interest especially concerns teach- ing class ensemble addressing teenagers in the tuition provided under the curriculum of Swedish secondary and upper secondary school.

    This study adopts the perspective of cultural psychology according to which learning is understood as being relational, taking place in a cultural context, depending on available cultural resources and affected by it. Cultur- al tools are considered mediators of meaning and crucial for learning. Of special interest to the present study are the ways in which teachers distribute knowledge to their students.

    Many-sided data were collected in all case studies: series of lessons were observed and video-documented; preliminary results were followed up in semi-structured interviews with the teachers, respectively.

    The results show similarities in the use of general strategies; e.g. peer- teaching and -learning in the classroom and flexibility in using and develop- ing cultural tools. Results also show three diverging practices; REHEARSAL- ROOM PRACTICE, SUPERVISOR PRACTICE and ENSEMBLE-LEADING PRACTICE. The results are discussed from a societal perspective, in light of Swedish School history. Issues concerning the government of the School and equiva- lence are addressed.

    An unexpected result is that the concept “individually adapted ensemble teaching” may be understood very differently among music teachers actively involved in teachers’ education. The need for development of professional concepts is further underlined by the findings that teachers develop new cultural tools within different practices. This is discussed related to the fram- ing of the central curricula.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Spelets regler
  • 53.
    Backman Bister, Anna
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Berthén, Diana
    Stockholms universitet, specialpedagogiska institutionen, Sverige .
    Lindberg, Viveca
    Stockholms universitet, specialpedagogiska institutionen, Sverige.
    Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolan.2022Ingår i: Lärarnas forskningskonferens 2022: Book of abstrects, 2022, s. 41-42Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolan

    Anna Backman Bister, Kungliga musikhögskolan, Diana Berthén, Stockholms universitet och Viveca Lindberg, Stockholms universitet

    Bakgrund, syfte och frågeställningar: I vårt bidrag presenterar vi en intervjustudie med sex musiklärare i grundsärskolan. Syftet är att undersöka hur lärarna beskriver sin undervisning för denna elevgrupp.

    Vikten av undervisning där elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) får möta estetiska uttrycksmedel och ges möjlighet att erövra ett kulturellt medborgarskap betonas av flera forskare (jfr Ferm Almqvist, 2016; Sæther, 2008). FN:s barnkonvention om barnets rättigheter, samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, betonar att personer med IF har rätt att ta plats som fullvärdiga medlemmar av samhället, inte bara för sin egen skull utan också för att berika samhället. Denna rättighet speglas också i skollagen.

    Det finns ett fåtal internationella studier med fokus på musikundervisning för elever med intellektuella funktionsnedsättningar (IF). Dessa har antingen undersökt undervisning i integrerade klasser, där elever med IF undervisas tillsammans med elever utan IF, eller så är studierna gjorda i relation till musikterapi. Flera av dem är fallstudier baserade på enskilda barn eller ungdomar. Nationellt saknas såväl studier som utvärderingar av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation). Resultatet av vår forskningsöversikt av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation) visar närmast att musiklärarna försöker hantera en situation de oftast saknar kunskaper om och erfarenheter av (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation).

    Forskningsfrågan för vårt bidrag är vilka uppfattningar musiklärare i Sverige har av musikundervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning och förutsättningarna för denna undervisning i grundsärskolan? Vi har inspirerats av Carlson (2013), som använder uttrycket musical becoming för att betona möjligheten att få uttrycka sig musikaliskt, särskilt för personer med komplicerad språklig kommunikation, och för att påvisa att det kan ta form på olika sätt – som musikkonsument, eller som (med)skapare av musik.

    Urval och metod: En inbjudan till ett flertal musiklärare skickades ut via den ena forskarens nätverk. Urvalskriterierna var att lärarna skulle ha lärarbehörighet och att de skulle vara aktivt verksamma som musiklärare i grundsärskolan. När det gäller lärarsituationen i grundsärskolan saknas ofta den dubbla kompetens som krävs, dvs musiklärarutbildning och speciallärarutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Under läsåret 2020/21 uppgick andelen musiklärare med lärarlegitimation och behörighet i musik i grundsärskolan till 6,3 % (https://siris.skolverket.se).

    Semistrukturerade tematiska intervjuer genomfördes utifrån tre teman. Varje intervju inleddes med frågor som riktades mot lärarens upplevda didaktiska utveckling och faktorer som påverkat denna (jfr life-storytraditionen, Dunpath & Samuel 2009), därefter följde frågor41gällande de förutsättningar respektive skola erbjöd för musikundervisning i grundsärskola. Avslutningsvis ställde vi frågor om lärarnas musikundervisning baserat på kursplanen i musik för grundsärskolan. Medan den första intervjun genomfördes på en av de deltagande lärarnas skola, kom övriga intervjuer att genomföras på Zoom på grund av pandemin. Samtliga lärare informerades om syftet med studien och gav sitt medgivande till att intervjuerna spelades in. Ljudinspelningarna transkriberades och utgör vårt datamaterial. Intervjuerna analyseras fenomenografiskt (se Marton, 1994) för att urskilja återkommande skillnader i mönster av uppfattningar i intervjuerna.

    Resultatet förväntas bidra med utgångspunkter för en kommande interventionsstudie i grundsärskolans musikundervisning.

    Referenser

    Dunpath, R. & Samuel, M. (2009). Life History Research. Epistemology, Methodology and Representation. Sense Publishers.

    Carlson, L. (2013). Musical becoming: Intellectual disability and the transformative power of music. I: M. Wappett & K. Arndt (eds.) Foundations of Disability Studies (83-103). Palgrave Macmillan.

    Ferm Almqvist, C. (2016). Cultural Citizenship through aesthetic communication in Swedish schools. European Journal of Philosophy in Arts Education, 1(1), 68-95.

    Marton, F. (1994). Phenomenography. I T. Husén & T. N. Postlethwaite (Eds.), The International Encyclopedia of Education. 2. ed, Vol 8, 4424–4429. Pergamon.

    Saether, E. (2008). When minorities are the majority: voices from a teacher/researcher project in a multicultural school in Sweden. Research Studies in Music Education, 30(1), 25–42.

  • 54.
    Backman Bister, Anna
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Falthin, Annika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Leijonhufvud, Susanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lönngren, Anita
    Broers, Mirjam
    Fredriksson, Carna
    Sand, Eva
    Steen, Maria
    A Prima Vista – Possibillities and Challenges with Practice-based Research in Music Education2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 2017 the Swedish Government commissioned four Universities to plan and execute a project aiming to develop and test different models for long-term collaboration between Universities and Colleges and heads of Schools concerning practice-based research (Utbildningsdepartementet, 2018). This should be seen in the light of the decree in the Swedish education act from 2010, that declares that the Swedish compulsory school shall be founded in scientific basis and proven experience (SFS 2010:800; Norrestam & Alfredson, 2018).

    These four Universities became the core of a practice-based test project between Higher Education and School, called ULF (Utbildning, Lärande, Forskning) [in English ELR, Education, Learning, Research]. The four Universities have collaborated with other Universities and Colleges and formed four hubs in the ULF project network. The Royal College of Music (RCM) in Stockholm has been a part of the project through the hub administrated by Uppsala University. The trial period ends in 2021, and throughout the period RCM has been conducting four practice-based research projects where music teachers in the compulsory school have worked together with researchers from the college in pairs and in one case in a trio, researching areas that have been identified by the music teachers as important for them in their daily work. These research areas have been: Leadership in the music-classroom; Interventions for musical knowledge development and participation; Music education and digitalization; and Norm-critical music education.

    Five music teachers and four researchers together have developed multifaceted knowledge concerning, of course, the research areas of interest, but also about matters concerning arrangements supporting practice-based research. This could be called incidental findings, but we argue that these areas of interest may, in fact be part of the main findings, of the study made by the RCM, as well as of the main project nationally. The results are presented in an anthology called “A Prima Vista” which will be completed in January 2021.

    In the symposia we would like to present results and further discuss:

    -  How to define practice-based research? The definition of the term practice-based or practice-conducted research is not an easy on to make?-  The ethical codex for conducting studies that include humans, is in Sweden not updated to adequately meet the special issues that arises when practicing teachers are partaking in research that their head of the school department is engaged in. This concerns i.e., the matter of anonymization and bias.-  How do one practically take on the task of practice-based research? Little is written in Sweden on organizational matters. Our project has shown that issues like schedules, access to resources, and substitute teachers are just a few of many pressing organizational matters.-  Findings from the collaborative part-studies. 

    References 

    Norrestam S. & Alfredsson, S. (2018). Skola på vetenskaplig grund. Hur LUnd gör BFL/BFFL. I Vetenskap och beprövad erfarenhet, (s 29–38) VBE- programmet, Lund.

    SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm, Utbildningsdepartementet.

    Utbildningsdepartementet. (2017). Uppdrag om försöksverksamhet med praktiknära forskning. Utbildningsdepartementet. Diarienummer: U2015/03573/UH, U2017/01129/UH.

  • 55.
    Backman Bister, Anna
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    A Prima Vista: Möjligheter och utmaningar med praktiknära forskningsprojekt i musikpedagogik2021 (uppl. 1)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Antologin A prima vista är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan Eskilstuna kommun och Kungl. Musikhögskolan för att bedriva praktiknära forskning i musikundervisning. Projektet är utöver resurser från de båda parterna, delfinansierat av den nationella satsningen på praktiknära forskning, ULF-avtal, via Uppsala universitet.

    Texterna i antologin behandlar praktiknära forskning på två olika nivåer. För det första presenteras de fyra olika delprojekt som genomförts som mindre forskningsprojekt där en lärare från Eskilstuna kommun genomfört ett praktiknära forskningsprojekt tillsammans med en forskare från Kungl. Musikhögskolan. Dessa projekt handlar om teman som bland annat berör ledarskap, musikdidaktik, digitalisering och normkritik. På en övergripande nivå analyseras och diskuteras samarbetsprojektet från olika infallsvinklar. Bland annat dis- kuteras praktiknära forskningsprojekt i relation till definitioner och terminologi, syfte och funktion, etiska aspekter, att organisera för praktiknära forskning samt praktiska utmaningar och vinster med deltagande i praktiknära forskningsprojekt. I anslutning till denna övergripande nivå har lärarna själva skrivit ett kapitel i boken utifrån sina perspektiv. Vidare har rektorer, administrativ personal och ansvariga chefer fått komma till tals för att redogöra för sina perspektiv.

    Sammanfattningsvis spänner denna antologi över ett stort antal olika aspekter av praktiknära forskning som vi hoppas kan bidra till att inspirera till att initiera och utveckla liknande praktiknära forskningsprojekt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Backman Bister och Persson: A Prima Vista (2021)
  • 56.
    Baptista de Miranda, Karolina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Noite de Insónia: Ett svensk-portugisiskt folkmusikprojekt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 57.
    Baykal, Nataşa
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ''Hearing the changes'': En övningsmetod för att utveckla vokal jazzimprovisation2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen har varit att utveckla min förmåga inom jazzimprovisation med hjälp av ett valt övningsschema och genom att pröva en sångmetod (Weir, 2001) där förmågan att höra tonartsförändringar tränats. Övningsperioden varade i fyra veckor, med totalt 20 övningspass. Med hjälp av att föra loggbok under övningens gång och genom jämförelser av egen improvisation före och efter övningsperioden följdes läroprocessen. En egen analys av inspelade vokala improvisationer och reflektioner från en yttre bedömare visade hur den egna vokala improvisationsförmågan utvecklats.

    Sångmetoden visade sig vara ett effektivt verktyg som ökade min förmåga att kunna följa harmoniska förlopp, både gehörsmässigt och teoretiskt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 58.
    Bellung, Emma
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikens befintlighet och överlevnad i hemmet - en studie gjord i Sydafrika, över barns musikaliska värld, i avsaknad av skolämnet musik2003Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 59.
    Bengmark, Alma
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Barns musikaliska preferenser: En enkätstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete belyser ett antal utvalda barns musikaliska preferenser hösten 2020. Barn har idag ett större utbud att välja på än tidigare i historien tack vare de nya plattformar som finns i form av olika streamingtjänster. I tidigare forskning framkommer det att musik inom rockgenres varit mest populärt bland barn och att barns musikaliska preferenser har koppling till barnets kulturella bakgrund, erfarenheter och utveckling. Enkätstudien utgår från en enkät med tio frågor, åtta musikexempel med svarsalternativ och två frågor med öppna svar där de får svara med egna ord. Resultatet av enkäten visar tendenser på att barnen svarar positivt till hiphop-musiken och mest negativt till schlager-musiken. Barnen gav exempel på många olika sorters musik som de lyssnar på hemma. De artister som flera barn skrev att de lyssnar på var inom genrerna pop, hiphop och K-pop. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 60.
    Bengmark, Alma
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gyll, Frida
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sång i grundskolan: En kvalitativ intervjustudie om sång i musikundervisning.2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta självständiga arbete är att bidra med kunskap om hur musiklärare konstruerar mening om sång i grundskolan utifrån begreppet gemensam sång. Genom kvalitativa intervjuer med fem musiklärare i grundskolan har material samlats in. Materialet analyserades utifrån ett diskursperspektiv med fokus på mikroorienterade diskurser som framställdes ur olika subjektspositioner som de medverkande musiklärarna antog. Skillnader i diskurserna beror på intresse, musiklärarnas tidigare erfarenheter och vad de anser vara relevant i musikundervisningen. Sång kan vara ett känsligt moment i undervisningen och kräver tid, elevanpassning och en trygg inramning. Vidare diskuteras hur gemensam sång i musikundervisning präglas av elev- och lärarförutsättningar, styrdokument och hur musiklärarna ser på sångens värde i undervisningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 61.
    Bengtsson, Sofia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Du gav mig bara ett B i musik!": en studie av likvärdighet i bedömning av ämnet musik enligt Lgr 112014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 62.
    Bennsten, Tobias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Musiken ligger i dvala": En fenomenografisk studie av elevers uppfattningar av fenomenet notläsning i musikklass med körprofil i svensk grundskola2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta självständiga arbete är att bidra med mer kunskap om hur grundskoleelever i musikklass med körprofil i Sverige uppfattar fenomenet notläsning. I bakgrundskapitlet presenteras en kort historik över notskriftens historia, en redogörelse för musikklassen som fenomen samt definitioner av termer som används i detta arbete. Den tidigare forskningen fokuserar på fenomenet notläsning utifrån de särskilda utmaningar som sångare möter jämfört med instrumentalister. Det teoretiska perspektivet fenomenografi ligger till grund för arbetet. Genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sjutton elever i årskurs åtta från en musikklass med körprofiol har empiriskt material samlats in vilket sedan analyserats med en fenomenografisk dataanalys. Enligt studiens resultat uppfattar eleverna fenomenet notläsning på sex kvalitativt skilda sätt: som ett verktyg för att tillägna sig musik genom att avkoda ett intervall mellan två toner, som ett verktyg för att distribuera och bevara musik över historiska avstånd, som ett verktyg för självständighet och variation i tolkning och framförande utifrån en noterad förlaga, som ett verktyg som möjliggör högre arbetstakt i musikundervisningen, som ett verktyg för överblick i en i övrigt gehörsbaserad personlig inlärningsstrategi, samt som en hämmande faktor för samspel, sångteknik och självförtroende i framförandet av körmusik. Resultatet jämförs med tidigare forskning och möjliga pedagogiska implikationer presenteras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 63.
    Bensing, Emma
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikutbildning eller inte?: en studie i utbildningens effekt på populärmusikers yrkesliv2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I min undersökning har jag intervjuat fyra personer med liknande erfarenheter av yrkeslivet inom populärmusik. Två av dem har musikhögskoleutbildning och de andra har inte det. Undersökningen har gått ut på att se om det finns skillnader mellan dessa två typer av musiker vad det gäller självkänsla. Jag har letat efter svar på om musikhögskoleutbildning kan påverka självkänslan, och om utbildning hjälper eller stjälper musiker att lyckas i populärmusikbranschen. I mitt resultat har jag funnit att de utbildade musikerna har liknande bakgrunder vad det gäller familj, och liknande anledningar till varför de valde att studera musik. De outbildade delar samma bakgrund på det sättet att de bestämt i vuxen ålder att de ville satsa på musiken och ett visst instrument. Jag har kommit fram till att kunskaper i sig inte spelar någon roll i huruvida självkänslan är god eller inte, utan hur man väljer att använda och förvalta sina kunskaper.

  • 64.
    Bensing, Emma
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Queen of the Night: ett konsertprojekt i Whitney Houstons ära2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Projektet går ut på att göra en konsert med Whitney Houstons låtar. Konserten görs i samarbete med två andra sångerskor, och ett band på fyra personer. Musiken arrangeras av oss sångerskor, och hela konserten utformas som en helhet, med inslag av a capellasång, medleyn och koreografi. Målet är framförandet, men syftet är även att kunna göra konserten i framtiden. Materialet som kommer att användas i konserten består endast av Whitneys låtar, och låtvalen sträcker sig genom hela hennes karriär.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 65.
    Bergelin, Christian
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    En likvärdig kulturskola - tillgänglig för alla?: framgångsfaktorer för en likvärdig och fullt tillgänglig svensk kulturskola2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this thesis, based on policy documents on an accessible society, regarding students with disabilities, the Swedish Culture School is examined. In 2010, all the Swedish municipal operations would be available to everyone. Has this goal really been implemented in reality or is it just a theoretical construct? To explore the process of accessibility at municipal level, interviews were conducted with three politicians and three principals of the Culture schools in three municipalities. Two of the municipalities are located in central Sweden, and the third in southern Sweden. The interviewees were anonymized for ethical reasons.  A conclusion based on the results is that there is a great awareness in the three municipalities when it comes to offering training for all students, regardless of conditions. There are great collaborations with special schools in the municipalities, where they buy arts from the Swedish Culture School. However, it is still unusual for students with a disability to participate in subject courses, in order to play classical orchestral instruments, although the possibility exists.

  • 66.
    Bergenstråhle, Martina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikalisk interaktion som nyckel i kontakten mellan personer med demens och deras anhöriga2023Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på om och i så fall på vilket sätt musikalisk interaktion kan hjälpa personer med demenssjukdom (PMD) och deras anhöriga i det vardagliga livet. 

    Studiens första forskningsfråga undersöker vilken inverkan olika musikaktiviteter kan ha på personer med demenssjukdom. Den andra forskningsfrågan undersöker hur olika musikaktiviteter kan hjälpa de anhöriga i sin kommunikation till närstående med demens. 

    I bakgrunden beskrivs relevanta fakta om demenssjukdomar och dess symtom samt hur sjukdomen påverkar de anhöriga. Här presenteras även tidigare forskning i ämnet.Uppsatsen är baserad på grundad teori som teoretisk utgångspunkt och metod. Detta är en empirisk, kvalitativ metod där materialet, som består av intervjuer, loggböcker och filmer, analyseras och sorteras in i olika kategorier för att slutligen en kärnkategori ska framträda. Därefter utformas en ny teori baserad på resultatet. 

    Genom varierande musikaktiviteter, som musiklyssning, sång, dans, spel och skapande kunde olika beteenden och företeelser observeras hos PMD och deras anhöriga. Dessa bildade sedan åtta olika kategorier samt kärnkategorin kontakt. 

    Resultatet visade på hur olika musikaktiviteter utförda tillsammans med anhöriga hade en positiv inverkan på en person med demenssjukdom. Resultatet bygger på de åtta identifierade kategorierna: minne, kommunikation, uttryck, närvaro, aktivitet, känslor, engagemang, identitet. 

    Sammanfattningsvis visade studien att musikaktiviteter kunde hjälpa PMD att öka kontakten med sig själva; sin identitet, sin kropp, sina känslor, sitt språk, sin omgivning, sina minnen och sinnen.Resultatet visade också på att musiken underlättade för de anhöriga i sin kommunikation till närstående med demenssjukdom. De anhöriga upplevde också trygghet och glädje samt kände sig närmare de närstående. De anhöriga kunde 

    1 också ”känna igen sig” i sin tidigare relation med sin närstående. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till den presenterade bakgrunden och det teoretiska perspektivet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 67.
    Bergner, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Plektrumteknik på elgitarr: en kvalitativ studie om tre elgitarrlärares pedagogik avseende plektrumteknik2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur elgitarrlärare går tillväga när de undervisar i elgitarrspel med plektrum och vilka de största tekniska utmaningarna är som uppkommer för studenten. Datainsamlingen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna elgitarrpedagoger. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar att de tre pedagogerna till stor del låter eleverna själva välja hur de ska spela. Pedagogerna nämner några vanliga fel som eleverna gör, till exempel: de förankrar inte fingrarna eller handen i gitarren, plektrumet trycks för långt in mellan strängarna och att de håller plektrumet för hårt eller för löst. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 68.
    Bergqvist, Fredrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikterapi i psykosbehandling: en litteraturstudie kring verksamma faktorer vid musikterapeutisk behandling2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 69.
    Bergroth, Jonas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiklyssning i förändring: påverkansfaktorer hos elever vid gymnasiets estetiska program med musikinriktning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musiken har under historiens gång utvecklats och genomgått flera skiften. Det mänskliga förhållandet till och lyssningen av musik har i och med detta förändrats. Ökande kunskaper inom musik kan också förändra upplevelsen av och lyssningen på musik. I den här studien undersöks hur vår tids teknikutveckling, i form av förändrade medievanor och ökat musikutbud, påverkar musiklyssning hos elever vid gymnasiets estetiska program med musikinriktning.

    Via en enkätstudie med 31 deltagare har frågor om frekvens och plats för musiklyssning, val av medie och musikval samt musikens funktion och påverkan ställts. Hur musiklyssningen förändras av ökade kunskaper inom musik i allmänhet och musikteori i synnerhet har undersökts.

    Resultatet visar på en hög frekvens av musiklyssning i målgruppen. Mobilt lyssnande är en grundläggande del i lyssningen och Spotify är det vanligaste medievalet. Ökade kunskaper i musikteori har resulterat i ett mer aktivt och analytiskt lyssnande hos de flesta av deltagarna. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 70.
    Bergström, Sebastian
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisation i tidig instrumentalundervisning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om förekomst av improvisation i tidig instrumentalundervisning på kultur- och musikskolor. Jag avsåg undersöka hur instrumentallärare beskriver sin undervisning, i vilken utsträckning de använder improvisation på lektionerna, genom att låta ett urval av lärare svara på frågor i en enkät. En annan del av arbetet bestod av att studera 25 pianoböcker som riktar sig till unga nybörjare. I dessa läromedel letade jag efter hur vanligt förekommande improvisationsmoment var. Det framgår av min enkät att användande av improvisation under lektionen varierar bland respondenterna. I min läromedelstudie visar det sig improvisationsmaterial vara relativt ovanligt och förekommer endast sporadiskt. Jag talar i uppsatsen också om hur improvisation kan integreras i instrumentalundervisningen med syfte att ge eleven rum för kreativitet och personlighet. Jag önskar att mitt arbete kan motivera lärare att låta sina elever improvisera på sina instrument för att öka spelglädjen och nå de positiva effekter improvisation kan ge.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 71.
    Bergwall, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att improvisera kontrapunkt i renässansstil2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete grundar sig på tanken om att kontrapunktsstudier i renässansstil skulle kunna levandegöras genom historiskt grundade improvisationsövningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk övning har resulterat i ett pedagogiskt och konstnärligt material, som kan användas för att översiktligt visa de historiska förhållandena kring improviserad musik, men som också kan fungera som ett verktyg för instudering och konstnärligt framförande. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 72.
    Bergwall, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ett kanongehör: improviserad kontrapunkt som undervisningsmetod i gymnasiet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete har utifrån ett integrativt förhållningssätt undersökt hur improvisationstekniken strettokanon kan användas i gymnasiets gehörs- och musiklärarundervisning. En undervisningsmodell har prövats och utvärderats i ett undervisningsförsök på estetiskt gymnasium, och funnits vara ett väl fungerande tillvägagångssätt för att lära ut strettokanon på gymnasienivå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 73.
    Bernardi, Bianca
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gymnasiets och folkhögskolans förberedelser inför musikhögskolestudier: En intervjustudie2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att belysa frågan om vilka kunskaper elever behöver för att klara antagningsprov till musikhögskola är syftet med föreliggande uppsats att utforska hur tre musikhögskolestudenter ser på sina högskolförberedande studier i ämnet musik. Forskningsfrågan är: Hur uppfattar studenterna att gymnasieskolans estetiska program och/eller folkhögskolans estetiska kurser förberett dem inför högskolestudier i musik? Studien ramas in av hermeneutisk perspektiv och metoden är kvalitativa intervjuer med tre högskolestuderande i musik. Resultatet är indelat i två teman: Gymnasieskolans högskoleförberedelser och folkhögskolans högskoleförberedelser. Under temat gymnasieskolans högskoleförberedelser framkommer att de intervjuade uppfattar att gymnasieskolan inspirerar dem till fortsatta studier i musik på folkhögskola, att brist på information gällande högskoleutbildningar i musik förekommer och att det föreligger en avsaknad av förberedelser inför högskolestudier i musik. Under temat folkhögskolans högskoleförberedelser framkommer att de intervjuade uppfattar att musicerande i grupp förekommer på folkhögskolor och att dessa förbereder dem inför högskolestudier, att även musikteoretisk undervisning förekommer som förbereder dem för högskolestudier och att träning i auditions och prov förekommer och förbereder dem inför antagningsprov. I sista kapitlet diskuteras det gap som framkommer i de intervjuade studenternas uppfattningar gällande skillnaden mellan gymnasiets kurser och musikhögskolornas antagningsprov, gymnasiets undervisning i musikteori och notläsning, folkhögskolans roll i elevernas musikutveckling, artistdiskurs visavi skoldiskurs samt frågan om alla elever som läser estetisk inrikning på gymnasiet vill bli musiklärare eller musiker. Avslutningsvis diskuteras studiens metod och några förslag på fortsatt forskning ges. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 74.
    Bernhardson, Adrian
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kulturskolelärares beskrivningar av motivationens betydelse i instrumentalundervisning: En intervjustudie2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur musikpedagoger på kulturskolan beskriver sin syn på vad och hur eleverna motiveras i undervisningen. Undersökningen genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer med fyra kulturskolelärare med olika instrumentinriktningar. Det insamlade materialet tolkades utifrån ett teoretiskt perspektiv grundat i self-determination theory (SDT) med förankring i de grundläggande behov som teorin formulerar som nödvändiga för att motivation ska uppstå. Studiens resultat visar att lärarna i sina beskrivningar av motivation i undervisningen betonar vikten av att eleverna känner social tillhörighet samt ges personligt inflytande på lektionsmaterial och uppmuntran till ett stärkande av tillit till sin egen förmåga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 75.
    Bernhardson, Adrian
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiklärarstudenters syn på övningsundervisning i gitarr: En intervjustudie2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Avsikten med denna studie har varit att undersöka musiklärarstudenters erfarenheter och upplevelser av övningsundervisning i gitarr. Studien utgick från frågeställningarna: Hur har lärarstudenterna upplevt sina erfarenheter av praktiserande kursmoment i instrumentalundervisning för gitarr och hur har detta påverkat det personliga didaktiska tänkandet? och Hur har de upplevt elevernas behov och förutsättningar att förstå och motiveras av undervisningen?. Undersökningen genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer med fyra lärarstudenter vid Kungliga musikhögskolans ämneslärarutbildning. Resultatet från intervjuerna presenteras under fem teman: Praktikens roll, Personlig kunskapsutveckling, Trygghetsskapande undervisning, Motivation i individanpassning samt Kommunikation med tydlighet. Dessa teman diskuteras mot en bakgrund av relevant litteratur och forskning inom ämnesområdet för didaktik, instrumentalundervisning och utvecklingspsykologi. Studiens resultat visar att lärarstudenternas upplevelser innefattar en betoning på praktikens betydelse för utvecklingen av didaktiska förhållningssätt samt ett uppmärksammande av kommunikativa ställningstaganden för att underbygga förståelse, motivation och trygghet hos eleven. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 76.
    Birgestam, Jonas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kan intonation mätas?2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 77.
    Björck, Hjalmar
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikpedagogik i en digital utveckling: En undersökning om hur musiklärare förhåller sig till digitala verktyg för musikskapande samt hur digitala verktyg kan implementeras i musikundervisning2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In today's digital age, students must develop technology skills for various purposes, including music-making. To this end, the Swedish school system has mandated that music teachers incorporate digital tools for music-making into the curriculum for primary students from 1st to 9th grade. This essay examines integrating digital tools for music-making with primary students and the experiences of music teachers who have used these tools in their teaching. The study employed two methods, including interviews with two music teachers who participated in workshops organized by an organization’s project that focuses on digital tools for music- making with teachers and students. Additionally, observations were made during one of these workshops. The study's findings showed that the workshops have equipped the teachers with new knowledge on how to incorporate digital tools into their music teaching and that there are interactive methods to implement digital tools for music-making. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 78.
    Björk, Felix
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Va!? Har du inte hört den!?”: En kulturhistorisk analys av musiklärarstudenters reflektioner om idén om en kulturkanon och dess potentiella implikationer gällande musikundervisning2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta självständiga arbete handlar om idén om den kulturkanon som ska införas enligt Tidöavtalet som publicerades 2022. Syftet är att belysa hur musiklärarstudenter reflekterar kring en kulturkanon och vilka implikationer den potentiellt skulle ha för musikundervisning utifrån forskningsfrågan; Vad karaktäriserar musiklärarstudenters utsagor om en potentiell kulturkanon och dess implikationer för deras framtida musikundervisning? För att besvara forskningsfrågan har sex musiklärarstudenter, från de senare årskurserna under höstterminen 2023 på Kungl. Musikhögskolan, intervjuats och deras utsagor har analyserats utifrån en kulturhistorisk teori. Resultatet visar på att det existerar en typ av outtalad kanon redan idag samt att innehåll från den används för att mediera förståelse för andra människor baserad på kollektiv kunskap. Resultaten visar även på att det existerar mindre kollektiv samt att ett sådant kan vara en outtalad kanon inom en uttalad kanon. Resultatet visar att informanterna anser det viktigt gällande representation i utförandet och innehållet av en uttalad kanon och vidare att en uttalad kanon kan användas för att styra historia och kollektiv kunskap. Avslutningsvis visar resultatet att en uttalad kanon kan verka hämmande för en musiklärare, men att den kan leda till aktiviteter för kreativitet och fantasi genom en gemensam förståelse av kollektiv kunskap. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 79.
    Björk, Felix
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vygotskij i det slutna rummet: En kulturhistorisk analys av lärares reflektioner kring enskild instrumentundervisning på gymnasial nivå2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta självständiga arbete tar sin utgångspunkt i en undran över hur lärare tillvaratar elevers möjliga utveckling inom den enskilda instrumentundervisningen. 

    Syftet är att bidra med mer kunskap om hur lärare reflekterar kring elevers möjliga utveckling utifrån två forskningsfrågor:

    Hur beskriver lärare mötet mellan lärare och elev för att tillvarata elevens möjlighet att utvecklas inom den enskilda instrumentundervisningen?

    Vad karaktäriserar lärares utsagor om elevers möjliga utveckling inom den enskilda instrumentundervisningen?

    För att besvara forskningsfrågorna har material i form av tre intervjuer med musiklärare samlats in. Intervjuerna har analyserats med kulturhistoriska teoretiska begrepp. 

    Resultatet visar att lärare använder sig av olika strategier för att identifiera och hantera elevers aktuella utvecklingsnivå och aktivera elevers närmaste utvecklingszon på ett önskvärt sätt. Lärare använder sig även av verktyg och tecken, som inspelning och genre för att mediera kunskap. Vidare visar resultatet även att elevers egna viljor och förtroende för läraren är viktiga komponenter för lärare att ta hänsyn till för att möta elevers potentiella utveckling. Utöver detta visar resultat att det finns hinder för elevers möjliga utveckling som har varit karaktäriserande för informanternas utsagor. De hinder som beskrivs är om läraren har för många elever vid ett givet tillfälle, psykiska samt sociala problem hos eleven eller om uppgifterna som eleven får är alldeles för svåra.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 80.
    Björk, Jonas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    All the Things: En studie om att vidareutveckla den improvisatoriska förmågan inom jazzgenren2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka en metod för att vidareutveckla förmågan att improvisera inom jazzgenren. Den metod som undersöktes framtogs utifrån en historisk reflektion över hur jazzmusiker genom tiderna lärde sig att improvisera och hur genren samt improvisationen utvecklades till det den är idag. Utifrån den historiska reflektionen drogs slutsatsen att gehörsbaserade, praktiska och teoretiska inlärningsmetoder har varit bidragande till jazzens uppkomst och utveckling. Därav grundar sig metoden som undersöktes i att likvärdigt framhäva dessa beståndsdelar. För att framställa ett resultat utfördes fyra inspelningar på egna improvisationer över två jazzlåtar. Metoden applicerades efter det två första inspelningarna, en inspelning över respektive låt. Därefter spelades de resterande två in över samma låtar. Dessa inspelningar analyserades och jämfördes utifrån parmetrarna tonmaterial, tajming och rytmisering med introspektion som analysmetod. Resultatet visade på att det var i tonmaterialet och rytmiseringen som den största skillnaden uppstod. Diskussionen tar upp introspektion som analysmetod och hur den gav nya insikter som för mig anses intressanta att studera vidare på; däribland hur förtrogenhet till den egna förmågan att improvisera harmoniskt indirekt påverkar rytmiseringen. Bristerna i analysmetoden uppmärksammas också, vilket bidrog till insikten att introspektionen eventuellt kunnat kompletterats med loggbok för att säkerställa att ingen empiri gått förlorad. Metoden som undersökts diskuteras ur ett pedagogiskt perspektiv med fokus på hur metoden påverkat min motivation gentemot att öva på jazzimprovisation. Utifrån en introspektiv analys drogs slutsatsen att metoden inte enbart visat förändring i min improvisation, det har även uppstått en positiv förändring i mitt förhållningssätt till att öva på jazzimprovisation. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Björk, Jonas
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Broström, Olle
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Närhet och distans i instrumentalundervisning på kulturskolan2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie har varit att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur sex musiklärare inom ’en-till-en’ undervisning förhåller sig till att skapa och upprätthålla en relation gentemot deras elever i kulturskolan. Tidigare studier föreslår att lärare måste upprätthålla en komplex tvådelad relation som både tillhandahåller den auktoritära- och den personliga lärarrollen. Detta sätt att betrakta lärarrollen kallas för Persona, ett begrepp som är centralt i uppsatsen. Lärarnas utsagor har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod och temana som skapades presenteras och kopplas samman med den teoretiska utgångspunkten att lärare har två roller att upprätthålla vad gäller relationen gentemot eleven. Resultatet visar att den personliga relationen är av stor vikt för informanterna då den synliggör elevens styrkor och svagheter; således kan lärarna individanpassa undervisningen för eleverna. Denna relation skapas och upprätthålls via lärarens intresse för eleven. Detta intresse yttrar sig bland annat genom mellanmänskliga samtal under lektionerna. Dock så bör inte detta intresse vara lektionens enskilda fokus. Utifrån intervjuerna framgår det att lärarna även måste tillhandahålla mer auktoritära och opersonliga lärarroller för att eleven faktiskt ska lära sig något. Dessa två lärarroller ska alltså inte ses som dikotomier, utan ska istället användas som komplement för varandra. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 82.
    Björkegren, Susanne
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisation för klassiska musiker: tabu, onödigt, användbart eller vitalt?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet handlar om improvisationens förekomst i dagens undervisning på klassiska instrument. I den klassiska musiken har improvisation inte haft någon större roll de senaste 150 åren. Jag ville framförallt få reda på om dagens klassiska instrumentallärare på musik och kulturskolor använder sig av improvisation i sin undervisning och vilka tillvägagångssätt de i så fall har. Men även vad de anser att improvisation är för en klassisk musiker, därav min titel på arbetet. Jag har intervjuat fem lärare som har olika ålder, arbetslivserfarenhet och undervisar på olika instrument. Det visade sig att alla lärarna, i varierande utsträckning, använder sig av improvisation i sin undervisning och anser att improvisation är bra för en klassisk musiker. Jag önskar att mitt arbete kan inspirera klassiska instrumentallärare och musiker till att låta improvisationen ta ett kliv tillbaka in i den klassiska musiken, för jag är övertygad om att den hör hemma där.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 83.
    Björkeland, Ivar
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bedömningsportfölj: en studie om elevers reflektioner över musikämnet i årskurs 5 och 62018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bedömningsportfölj, en studie om elevers reflektioner över ämnet musik i årskurs 5 och 6, behandlar mellanstadieelevers arbete med portföljer under en period i skolan. Syftet är att studera hur elevernas reflekterande förmåga kan utvecklas när de skriver en bedömningsportfölj. För att göra detta har elever fått föra portföljanteckningar under varje vecka projektet pågått. Till studien hör också fokusgrupper som arrangerats i slutet av perioden, för att ge en mer allmän inblicki elevernas upplevelse av att arbeta med portföljer. Resultatet visar på djupare förståelse hos eleverna för sitt musikaliska arbete och på förmågor att identifiera och lösa problem. De kan även formulera förbättringsområden hos sig själva och i gruppen, samt föreslå förbättringar. Dessutom kan eleverna identifiera det som de uppskattar i sina arbeten. Vikten av det sociala samspelet mellan eleverna och hur det kunde påverka lärandet kom också fram i studien. Portföljerna ger en bra inblick i elevernas tankegångar och kompletterar det som hörs och syns på lektionerna.

  • 84.
    Boberg, Karin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kalejdoskop: En studie av musiklärares ämnesövergripande arbete i år 6–92013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar musiklärares användning av, eller delaktighet i, ämnesövergripande arbeten i år 6–9 i grundskolan. Studien utfördes under läsåret 2012/2013. Syftet med studien var att undersöka vad det är som påverkar en musiklärare att arbeta ämnesövergripande eller inte. Metoden som tillämpades var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. I studien har åtta musiklärare intervjuats. Informationen från musiklärarna sammanställdes i Engeströms verksamhetsteoretiska modeller. En jämförelse genomfördes mellan en analys av de delar inom verksamheten där musiklärarna upplevde att det inte fanns några ämnesövergripande arbeten alls, eller mycket få sådana, med en där de upplevde att det fanns ämnesövergripande arbeten. Ytterligare en jämförelse skapades genom en analys av hur två av musiklärarna hanterat sitt ämnes delaktighet i ämnesövergripande samarbeten när det gått från en fungerande ämnesövergripande verksamhet till en mindre väl fungerande ämnesövergripande verksamhet. Genom dessa jämförelser framkom att det är främst de skrivna och de oskrivna reglerna på skolan som påverkar om en musiklärare är delaktig eller inte i ämnesövergripande arbeten. Det visas i studien att det oftast inte är den enskilde musiklärarens övertygelse om ämnesövergripande arbeten som är den mest tongivande faktorn ifall de blir av eller inte.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kalejdoskop: En studie av musiklärares ämnesövergripande arbete i år 6–9
  • 85.
    Bohm, Gunilla
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Det är ju kontakt med min själ" En studie av två musikterapeuters tankar kring musiken i sina liv2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 86.
    Bojner Horwitz, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Clinical Neuroscience Karolinska Institutet.
    A en step program - using arts to support mental health and well-being: A learning by doing concept2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Engaging with the arts and creative activities can be beneficial for both mental and physical health. There is a lot of robust evidence about using arts to support mental health and well-being. 

    Arts and Health are clearly interwoven as a red thread in this 10 step program - “learning by doing” - concept, in which the embodied knowledge from guided body experiences will lead to a more conscious awareness of health. 

    According to research the arts can also support students coping with stress and anxiety.

  • 87.
    Bojner Horwitz, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Clinical Neuroscience Karolinska Institutet.
    Theorell, Töres
    Can dance and music make the transition to a sustainable society more feasible?2022Ingår i: Behavioral Sciences, E-ISSN 2076-328X, Vol. 12, nr 11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Transition to sustainability is a process that requires change on all levels of society from the physical to the psychological. This article takes an interdisciplinary view of the landscapes of research that contribute to the development of pro-social behaviors that align with sustainability goals, or what we call ‘inner sustainability’. Engaging in musical and dance-activities can make people feel trust and connectedness, promote prosocial behavior within a group, and also lower prejudices in between groups. Sustained engagement in these art forms brings change in a matter of seconds (such as hormonal changes and associated stress relief), months (such as raised emotional well-being and learning outcomes), and decades (such as structural changes to the brain of musicians and dancers, superior skills in expressing and understanding emotion). In this review, we bridge the often-separate domains of the arts and sciences by presenting evidence that suggests music and dance promote self-awareness, learning, care for others and wellbeing at individual and group levels. In doing so, we argue that artistic practices have a key role to play in leading the transformations necessary for a sustainable society. We require a movement of action that provides dance and music within a constructive framework for stimulating social sustainability.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 88.
    Bojner Horwitz, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Clinical Neuroscience Karolinska Institutet.
    Compassion Embodied – the Particular Power of the Arts2021Ingår i: Using Art to Transform a Society / [ed] Euphrat Huss and Eltje Bos, London: Routledge, 2021, 1Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The way we perceive and make sense of the world is a process that involves the brain's cognitive functions and body’s sensory and motor functions as well. The term embodiment describes how cognition has its basis in the physical body. This builds on an understanding of the brain as constituted by: a) the sensory systems, which regulate perception of a current situation, b) the motor systems, which make action possible, and c) the introspective systems, which govern cognitive operations and conscious experiences of emotion. Today, the development of these intergrated systems are thought to be important for the cultivation of wellbeing and for leadership in work. The arts draw from all three systems and there is a growing interest in how different artistic activities i.e. music, dance and art, can enhance empathy and compassion in our societies. We examine the particular power of arts-based interventions to foster embodied skills, such as compassion, for the development of wellbeing and leadership capabilities. The needed social transformation into embodied compassion at work will require some cultural change.

  • 89.
    Bojner Horwitz, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Clinical Neuroscience Karolinska Institutet.
    Pessi, Anne Birgitta
    Worline, Monica
    Compassion Embodied – the Particular Power of the Arts2021Ingår i: Using Art for Social Transformation / [ed] Eltje Bos and Euphrat Huss, London: Routledge, 2021, 1Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The way we perceive and make sense of the world is a process that involves the brain's cognitive functions and body’s sensory and motor functions as well. The term embodiment describes how cognition has its basis in the physical body. This builds on an understanding of the brain as constituted by: a) the sensory systems, which regulate perception of a current situation, b) the motor systems, which make action possible, and c) the introspective systems, which govern cognitive operations and conscious experiences of emotion. Today, the development of these intergrated systems are thought to be important for the cultivation of wellbeing and for leadership in work. The arts draw from all three systems and there is a growing interest in how different artistic activities i.e. music, dance and art, can enhance empathy and compassion in our societies. We examine the particular power of arts-based interventions to foster embodied skills, such as compassion, for the development of wellbeing and leadership capabilities. The needed social transformation into embodied compassion at work will require some cultural change.

  • 90.
    Bojner Horwitz, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Dep of Public Health and Caring Sciences, Allmänmedicin /Family medicine, Uppsala University and Clinical Neuroscience Karolinska Institutet.
    Compassion embodied and the arts2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Out of our bodies means out of our minds. The way we perceive and make sense of the world is a function not only of our brain's cognitive function but also of our sensory and motor functions as well. The term embodiment is used to describe the ways in which cognition has its basis in the physical body, and the definition is built up from a theoretical focus according to Niedenthal et al (2005) on the brain´s modality-specific systems that are constituted by, first, the sensory systems, which regulates perception of a current situation, and second, the motor systems, which make action possible, and finally the introspective systems, which govern cognitive operations and conscious experiences of emotion. The Arts incorporate these three systems, and currently there is a growing interest in how different artistic activities i.e. music and dance can enhance empathy and compassion in working environments, where wellbeing and successful leadership can grow. From systematic reviews, we know that we need more specific organisational interventions targeting psychosocial factors building on psychosomatic theory and more likely, these interventions should be grounded in the physical body (embodied) and linked to compassion to be able to better protect emotional exhaustion. So, how could we develop compassion embodied skills in our work places, in a more practical manner, and where does the art come in?

  • 91.
    Bojner Horwitz, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Clinical Neuroscience Karolinska Institutet.
    Culture, Creation and Health: Using art to enhance sustainable health2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Art, creation and health. What is health and how are we talking about heatlh in relation to creative processes? Can we read responses from arts in the body and in the body of our society? Art experiences can increase the ability to regulate emotions, influence stress, create security and flow, but what happens to social, emotional and aesthetic values ​​if art is lost? What society do we want to create? Embodied knowledge from different reseach reports will be the focus in this presentation. Reflections on pros and cons are an important part of how we backcast our future use of the arts.

  • 92.
    Bojner Horwitz, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Dep of Public Health and Caring Sciences, Allmänmedicin /Family medicine, Uppsala University and Clinical Neuroscience Karolinska Institutet.
    Embodied knowledge and social touch2020Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Communication between people can easily be regarded as a piece of music. All ingredients are there; The pitch, the rythm,, the coordination of movement patterns, the energy, the interpretation of gestures and mimicry. Music therefore is (or should be) a part of all communication in the medical world, as part of the Medicine and part of academia.From our findings regarding the theem #metoo; "We don’t use the same vocabular of “body borders” when you are talking to a person outside the music- and dance world”. "As a dancer/musican you are trained to regulate and adapt your perception, compared to a non dancer or non musician”. “To be touched” can mean so many different things for different people”. "There are differences between physial and emotional sensations”. “We have different body memories that affect our perception totally different”. Using the strong artistic experience that the performance of a musical work provides, we explore a) how musicians and composers can express and communicate difficult feelings and b) how emotional expressions from music influence the audience after attending the concerts. Our "knowledge concert", dealing with charged and sensitive topic as #metoo, is evaluated and reflected on.

  • 93.
    Bojner Horwitz, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet.
    Enriching Learning Environments in Metaverse via Music2023Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 94.
    Bojner Horwitz, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Dep of Public Health and Caring Sciences, Allmänmedicin /Family medicine, Uppsala University and Clinical Neuroscience Karolinska Institutet.
    Fairy Tale, Music and Time –A Toolbox for Health Care2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

     

    The objective of the project Quality of Life - Health and Culture is to strengthen Nordic-Russian cooperation and exchange of knowledge on culture in health care. Culture and health is a relatively new growing knowledge field in the Nordic countries and NW Russia. A healthy population has a positive influence on the countries’ competitiveness, growth and innovative capacity. The combination of culture and health cooperation contributes to increased sustainability within health care. The overall purpose is to enhance capacity of experts on health and culture in NW Russia and the Nordic countries by introducing Nordic and Russian experiences and knowledge of art and culture on health. The Fairy tale project is part of this Nordic Russian collaboration.

  • 95.
    Bojner Horwitz, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Dep of Public Health and Caring Sciences, Allmänmedicin /Family medicine, Uppsala University and Clinical Neuroscience Karolinska Institutet.
    Humanizing the working environment in health care through music and movement - The importance of embodied leadership: Chapter 122018Ingår i: Music and Public Health - A Nordic Perspective / [ed] Lars Ole Bonde and Töres Theorell, Springer, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 96.
    Bojner Horwitz, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Clinical Neuroscience Karolinska Institutet.
    Kulturhälsosmitta - för vårdgivare, patienter och anhöriga2021Ingår i: Integrativ vård, Stockholm Sverige: Liber, 2021, 1Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Kulturaktiviteter påverkar människor på olika sätt beroende av personens genetik, erfarenheter och personliga program. Detta kapitel tar upp aktiviteter som sång, dans, musicerande, måleri, teater, stillhetsövningar och naturupplevelser; aktiviteter som utvärderats i olika sammanhang på patienter, vårdgivare och studenter. Förutom att kulturaktiviteterna har en icke verbal kraft som går bakom ord så har de en viktig roll när det gäller bearbetning av stress och möjlighet att stärka hälsa. Trots att kulturaktiviteter är förhållandevis enkelt att distribuera inom vården så är de ännu inte en naturlig del av den. Människan är och tillhör ett system och är därmed oskiljaktig från den kulturella kontexten. Därför kan kulturaktiviteter smitta av sig på våra mänskliga system. Kulturaktiviteter kan länka personer till varandra genom medkänsloprocesser, minska hierarkier och påverka minnesfunktioner och livsenergier. Detta kapitel berör kulturens smittoeffekter på våra känslor och på våra medmänskliga hälsoprocesser.

  • 97.
    Bojner Horwitz, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet.
    Lessons Used for Millennia Must Not Be Lost—Adding Values to Higher Educational Programs through Arts and Aesthetics: A Literature Study2023Ingår i: Advances in Historical Studies, ISSN 2327-0438, E-ISSN 2327-0446Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Through a historical perspective, the overall aim with this study is to deepen the understanding of arts and aesthetics, in relation to health, for the benefi- cial use in higher education programs. Since prehistoric time, mankind has been using different art forms for health reasons. Artwork created by a society is a product of the culture that prevails within that society. Aesthetics is con- nected to art, and it spans over a wider field than just art. This literature re- view study brings different historical views on arts, aesthetics, and creativity. The human need for art, music and health is essentially the same through the ages. By bringing in a historical perspective on the healing powers of art and aesthetics we can be better equipped to reintroduce arts in higher education also as a healthy factor. We need to understand our history to be able to create an understanding of the healthy meaning of art for future higher edu- cation students. Lessons that have been used for millennia must not be lost.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98.
    Bojner Horwitz, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Dep of Public Health and Caring Sciences, Allmänmedicin /Family medicine, Uppsala University and Clinical Neuroscience Karolinska Institutet.
    Listening to Music - children, adults and elderly people: Building a healthy community with music2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    "The objective of the project Quality of Life - Health and Culture is to strengthen Nordic-Russian cooperation and exchange of knowledge on culture in health care. Culture and health is a relatively new growing knowledge field in the Nordic countries and NW Russia. A healthy population has a positive influence on the countries’ competitiveness, growth and innovative capacity. The combination of culture and health cooperation contributes to increased sustainability within health care. The overall purpose is to enhance capacity of experts on health and culture in NW Russia and the Nordic countries by introducing Nordic and Russian experiences and knowledge of art and culture on health". 

  • 99.
    Bojner Horwitz, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet.
    Making space for singing tools in the 21st century classroom – A focus group interview study with primary school music teachers in Sweden2023Ingår i: British Journal of Music Education, ISSN 0265-0517, E-ISSN 1469-2104Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present study aimed to increase understanding of how singing activities may be initiated in primary school, and what support and assistance teachers require to conduct singing activities as an integrated part of the school day. Five music teachers participated in a focus group interview. The following main themes were identified: 1) pedagogical and methodological flexibility, 2) the role of routines and familiarity, 3) the embodied and multimodal dimensions of singing, 4) the importance of accompaniment and instruments, 5) the experience of insecurity and obstacles, and 6) the perceived synergies between singing and other learning activities. This knowledge may be important to integrate within music teacher education in order to secure singing’s place in schools. 

  • 100.
    Bojner Horwitz, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet.
    Mitigate exhaustion with embodied music activities2023Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
1234567 51 - 100 av 977
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf