Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
9101112 551 - 598 av 598
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 551.
    Vidlund, Martin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Webbaserade gitarrlektioner: Hur används olika semiotiska resurser i en webbaserad lektion för att skapa mening för mottagaren?2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka och analysera vilka aspekter man behöver förhålla sig till vid webbaserade videolektioner. Som föremål för mina observationer har jag tittat på tre stycken gitarrlektioner från olika webbplatser. Frågeställningen har varit: hur används olika semiotiska resurser i en webbaserad lektion för att skapa mening för mottagaren? Jag har använt mig av ett multimodalt designteoretiskt perspektiv i mina observationer. Urvalet har bestått av två manligt ledda videolektioner och en kvinnligt ledd videolektion från olika geografiska områden. Resultatet belyser vad webblektionerna har gemensamt och vad som skiljer dem åt i fråga om tillvägagångsätt och använda resurser. Resultatet visar också hur dessa skapar mening för användaren. I den avslutande diskussionen vägs för-och nackdelar mot varandra.

  • 552.
    Vikström, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Autonomistödjande musikundervisning?: Grundskoleelevers körundervisning utifrån self-determination theory2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Motivation och hur den förhåller sig till autonomi är ett relativt utforskat område. Däremot finns det få kvalitativa undersökningar som utforskar frågan från ett musikaliskt perspektiv. Föreliggande studie undersöker hur elever förhåller sig till autonomi och hur den påverkar motivationen i musikundervisningen jämfört med dem övriga ämnen. Studien genomfördes utifrån self-determination theory. Metoden var kvantitativ i form av en pilotenkät där tjugosex körsångselever från en högstadiemusikklass deltog samt kvalitativ i form av halvstrukturerade intervjuer där sju av dessa elever intervjuades. Resultaten visar att behovet av kompetens ochsamhörighet utgör grunden som skapar plats för behovet av autonomi. Repertoar som är välanpassad till kören är viktig för att främja behovet av kompetens. En god kommunikation mellan elever och lärare, en god ledarstil samt möjligheten för elever att ge återkoppling till läraren är viktigt för att främja samhörigheten i kören. Resultaten visar även att körsångens fokus på kollektivet snarare än individen gör att behovet av autonomi inte prioriteras lika högt som behoven av samhörighet och kompetens samt öppnar upp nya möjligheter för att utmana elever. Dessutom visar resultaten att prestationsmål och en konkurrenskraftig lärandemiljö kan hämma autonomi och inre motivation, då eleverna styrs i dessa sammanhang av yttre motivatörer som prestation och konkurrens. I diskussionen diskuteras vikten av at medvetandegöra dessa parametrar som påverkar motivation samt hur man kan skapa goda förutsättningar för att främja elevers inre motivation.

  • 553.
    Vikström, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kompassen till kompgitarr: Verktyg för rytmspel på akustisk gitarr2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om att använda olika musikaliska verktyg för ackompanjera bättre på akustisk gitarr. Under arbetets gång har jag tagit del av olika kompverktyg och arrangerat ett medley för gitarr och sång där jag använder mig av dessa olika verktyg. Resultatet blev ett varierat och svängigt ackompanjemang som inte tar över sången. Arbetet bygger på mina anteckningar av processen att arrangera detta medley och att jobba fram ett passande ackompanjemang till varje låt. Tack vare detta arbete har jag fått erfarenhet kring vilka kompverktyg som är mest användbara samt hur man kan använda denna kunskap för att förbättra undervisningen av rytmgitarr.

  • 554.
    Vinderson, Helena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. -.
    Sångideal – stjälp eller hjälp?: En studie ur pedagogens perspektiv om hur dagens sångideal påverkar unga sångröster2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 555.
    Viper, Marianne
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik som tröst: En studie om betydelsen av musik vid avsked och sorgearbete2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att utforska betydelsen av musik vid avsked hos sörjande människor. Internationell och skandinavisk forskning inom närliggande områden har i större utsträckning beaktat musikens terapeutiska och psykologiska roll. I Sverige saknas i stort sett forskning inom detta ämne. Studien är av kvalitativ art där narrativ analyseras utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och det empiriska underlaget i uppsatsen består av 12 livsberättelser av efterlevande i sorgegrupper. De berättar om sorg och förlust samt på vilka sätt de relaterar till musik i samband med begravningen och vidare under den efterföljande sorgeprocessen. Av intervjuerna i semistrukturerad form framkom ett material som presenteras i resultatkapitlet. Musikens roll vid rituella avsked har förändrats idag. Anhöriga är mer delaktiga än tidigare. Musik väljs utifrån personliga kriterier. Musik som förknippas med positiva minnen tillsammans med den anhörige kan ge en upplevelse av igenkänning. Att använda musikterapi under sorgeprocessen eller att lyssna på egenvald musik kan vara ett kraftfullt redskap som förmedlar hopp och tröst till sörjande människor. 

  • 556.
    von Döbeln, Jonathan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Barbershop och klassiskt: komposition av körmusik som metod för utforskande arbete kring genrebredd2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 557.
    von Döbeln, Jonathan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Barbershop och klassiskt: Komposition av körmusik som metod för utforskande arbete kring genrebredd2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genrebredd är något som det ofta pratas om i olika musikaliska sammanhang. Det sägs att genrebredd är viktigt och att fler borde forska kring allt vad det innebär, att fler borde applicera genrebredd på sitt vardagliga musicerande. Ändå får jag ofta känslan av att detta bara är ”tomt snack”, att genrebredd är något som man kan ägna sig åt när man har tid och energi till det men att många faller tillbaka till sin ”hemmaplan” när det väl gäller. Vad är då genrebredd? Denna fråga måste ju ändå ha ett subjektivt svar. För vissa innebär det att välja olika låtar eller stycken från olika genrer och försöka få allt att låta lika bra med samma resurser, i mitt fall en kör som kan sjunga många olika genrer. En annan sida av genrebredd kan istället innebära arbetet mellan olika genrer genom influens. Hur influerar olika genrer varandra? Vilka är skillnaderna och vilka är likheterna? Hur låter det om man sjunger barbershop med klassisk teknik, och tvärtom? Detta är något som jag vill utforska. Intresset för denna fråga kommer av egna upplevelser och erfarenheter efter många år i olika körer. Jag har fått uppleva attolika genrer, främst barbershop och klassisk körsång, påverkar varandra. Däremot har jag ännu inte riktigt kommit fram till på vilka sätt den ena genren tjänar på att låta sig influeras av den andra. Av just detta skäl har jag komponerat och arrangerat musik i klassisk stil och barbershop, som senare ska användas i ett examensarbete med syfte att vidare undersöka dessa frågor och förhoppningsvis räta ut några frågetecken. Själva kompositionen har inneburit en betydande del av arbetet, gällande utnyttjande av såväl tid som av energi. Den är uppdelad i fyra delar: tre tonsättningar av dikter skrivna av Nils Ferlin samt ett barbershop-arrangemang. Eftersom planen är att få användning av musiken vid ett senare tillfälle behöver kompositionerna och arrangemanget vara av hög kvalitet, vilket kräver en stor mängd tid. Med detta sagt kommer jag att komplettera kompositionerna i efterhand för att uppnå önskad kvalitet. Kompositionsarbetet gick till en början relativt friktionsfritt då jag inledde arbetet med att skriva den klassiska delen av projektet. Denna sorts musik är jag väl förtrogen med, även om jag aldrig tidigare har komponerat från grunden. Däremot har jag arrangerat vokalmusik många gånger tidigare, därför bedömde jag att barbershop-arrangemanget skulle gå relativt snabbt att färdigställa. När den klassiska kompositionen var på en för mig acceptabel nivå började jag så att skriva ett barbershop-arrangemang. Detta visade sig dock ta lång tid med många hinder på vägen. Jag tvingades att byta låt att arrangera men åstadkom till slut ett fullt respektabelt resultat av mitt arbete. Arrangemanget kommer däremot inte att användas till den framtida studien av genreöverskridande arbete.

  • 558.
    Wadén, Ragnhild
    Kungl. Musikhögskolan.
    I hopp om bättre tider: en betraktelse över barnets uppväxtvillkor1984Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 559.
    Waern, Peder
    Kungl. Musikhögskolan.
    Improvisation i fokus: övning av improvisation i jazzmusik2011Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 560.
    Walfridson, Marie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sångterapeut?: en analys av enskild sångundervisning och musikterapi2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftade till att ta reda på huruvida sångpedagoger kan kallas musikterapeuter. Fyra sångpedagoger och tre sångelever intervjuades kring sångpedagogrollen, lärare-elevrelationen, lektionernas betydelse och inverkan samt musikens påverkanskraft. Intervju användes som metod eftersom jag var intresserad av att ta reda på hur sångpedagoger och sångelever resonerar kring dessa frågor. Respondenternas svar analyserades i förhållande till Kenneth E. Bruscias kriterier för musikterapeutiskt arbete. Resultatet visade att det finns många gemensamma nämnare och beröringspunkter mellan sångundervisning och musikterapeutiskt arbete. Eftersom inte alla kriterier uppfylldes blev dock svaret att sångpedagoger inte kan kallas musikterapeuter även om sångundervisning kan ge musikterapeutiska effekter.

  • 561.
    Wallentin, Jeneneh
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att sjunga fritt. Fyra sångpedagogers syn på improvisation2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 562.
    Waller, Johan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Dyslexi och musik i klass: undervisning som öppnar dörrar2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats belyser tre musiklärares erfarenheter av metodiska anpassningar, när både elever med och utan dyslexi deltar i samma klass. Syftet är att kartlägga metodiskt material som är anpassat för elever med dyslexi i klassundervisning i musik. Forskningsfrågan för studien är:

    Vilka metoder använder musiklärare i klassundervisning för att underlätta lärandet för elever med dyslexi?

    I denna studie används kulturpsykologi som vetenskapligt perspektiv för att studera vilka kulturella verktyg musiklärare använder sig av tillsammans med dyslektiker i klass.

    Tre semistrukturerade intervjuer har genomförts med musiklärare som har erfarenhet av dyslektiker i musikundervisningen. Resultatet av studien visar att det största hindret dyslektiker möter i musikundervisningen är skriftspråket, både vad gäller noter och läsande och skrivande. Texter och noter är således kulturella verktyg som behöver anpassas efter de elever som har dyslexi. Lösningen kan vara att byta ut ett kulturellt verktyg mot ett annat, till exempel att byta ut sångtexten mot bilder.

    En annan slutsats av denna uppsats är att de nödvändiga anpassningar som görs för dyslektiska elever i musikundervisningen, fungerar lika bra även för icke-dyslektiska elever. Den viktigaste anpassningen är att undervisa på gehör så mycket som möjligt. Förekomsten av text och noter bör minimeras, men inte undvikas helt.

    Musikläraren måste på ett tidigt stadium ta hänsyn till de dyslektiska elevernas behov, för att försäkra sig om att inga hinder på vägen uppstår för dem.

  • 563.
    Wallmyr, Ida
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Om mental träning och hur den kan användas i undervisning2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Nervositet är något som de flesta har upplevt. Ofta är den ovälkommen och bidrar till ett försämrat resultat av det vi ska prestera. Forskning visar att vi med rätt sorts träning kan öva upp våra kognitiva förmågor och uppleva positiva effekter i samband med prestationer och i övriga livet. Studiens syfte är att undersöka tre, inom idrott och musik, yrkesverksamma personers definitioner och erfarenheter av nervositet och mental träning. Tre informanter deltar i enskilda, kvalitativa intervjuer och resultatet visar att alla tre har egna erfarenheter av nervositet i olika grad och likaså av mental träning. De berättar om upplevda positiva effekter av mental träning, både vid prestationer och i vardagslivet. Det verkar också vara så att det finns flera olika möjligheter att föra in mental träning i undervisning. Arbetet resulterar i insikter och ökad kännedom om olika mentala verktyg som kan komma till nytta i undervisning och för privatpersoner som står inför prestationer. Andningen visar sig spela en särskild roll. 

  • 564.
    Wangby Björling, Elisabet
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikundervisning på gymnasiesärskola: ur lärares perspektiv2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att få en ökad kännedom kring hur musikundervisning på gymnasiesärskola kan se ut och hur musiklärare upplever sin undervisning.

    Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklärare som arbetar på programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda på vad lärarna har för mål med sin undervisning och hur de ser på sin verksamhet.

    Resultatet visar på att målet med musikundervisningen kan ses som både musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende på vilka elever man undervisar då gymnasiesärskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lärarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionshindrade elever. Hos dem som lärare är den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska. Samtliga upplever det utmanande att tillgodose elevernas individuella behov. Betyg inom gymnasiesärskolan ifrågasätts.

  • 565.
    Wangby Björling, Elisabet
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikundervisning på gymnasiesärskola: Ur lärares perspektiv2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att få en ökad kännedom kring hur musikundervisning på gymnasiesärskola kan se ut och hur musiklärare upplever sin undervisning.

    Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklärare som arbetar på programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda på vad lärarna har för mål med sin undervisning och hur de ser på sin verksamhet.

    Resultatet visar på att målet med musikundervisningen kan ses som både musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende på vilka elever man undervisar då gymnasiesärskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lärarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lärare är den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska. Samtliga upplever det utmanande att tillgodose elevernas individuella behov. Betyg inom gymnasiesärskolan ifrågasätts.

  • 566.
    WANNEBY, JONATHAN
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Analys av musiken i Ocarina of Time: En studie i att lära sig musikteori med spelmusik2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Spelserien The Legend of Zelda har funnits sen 1986 och Ocarina of Time är ett spel med mycket musik. Denna musik har analyserats för att ta reda på om det går att förstå musiken utifrån ett musikteoretiskt perspektiv. Vilka tydliga kopplingar och terminologi till musikteori finns det i spelets musik? Genom musikanalys och nottranskription har musiken fått synlig form. Notskrivningsprogram har använts och formen har studerats mot musikteorilitteratur. Resultatet av studien har visat på att musiken i spelet täcker flera områden inom den västerländska musikteorin bland annat olika kyrkotonarter och behandlingen av ledmotiv. I spelmusik finns det styrkor som kan användas i musikundervisning, bland annat att intresset för spel och dess musik kan främja musikinlärandet. Undersökningen visar på tydliga musikteoretiska exempel som i slutändan kan användas i musikundervisning. Detta för att slutligen koppla till elevers sociala sammanhang och lärandesituationer för att öka relevansen i musikundervisningen och förhoppningsvis fungera motiverande hos elever.

  • 567.
    Wedar, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Från Wikander till Whitacre: körsångsrepertoaren på Kungsholms gymnasium/ Stockholms Musikgymnasium 1984–20092012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Livet är en repertoarfråga!”1 Att sätta samman repertoar inför en konsert med sin kör är ett utmanande och roligt arbete. Under mina åtta år som musiklärare och körledare på Kungsholmens gymnasium/Stockholms Musikgymnasium (SMG) satte jag ihop cirka 80 konsertprogram med olika temata och inriktning. Utgångspunkterna varierade beroende på flera faktorer men de viktigaste var nog körernas sammansättning, vilken typ av konsert materialet skulle framföras på, och hur lång förberedelsetid med körerna jag hade till förfogande.

    Om jag skulle sjunga samma låtar med mina körer år ut och år in, vad skulle hända då? En organisation som inte förändrar sig kommer att dö så småningom. Gäller det klassisk musik? Gäller det körsång? Hur ser körsångsrepertoaren ut på Stockholms äldsta musikgymnasium?

    1984 flyttades musikgymnasiet från Adolf Fredriks Musikklasser (AF) till Kungsholmens gymnasium. 2009 firades 50-årsjubileum. Har repertoaren förändrats på dessa 25 år? På vilket sätt i sådana fall? Hur stor andel av repertoaren är svenskkomponerad? Sjöngs det mer klassisk västerländsk konstmusik för 25 år sedan än vad det gör idag? Har repertoaren inslag av mer lättsam karaktär?

    Till grund för mitt arbete ligger en katalogisering och analys av skolans 290 bevarade konsertprogram mellan åren 1984–2009.

  • 568.
    Weng, Sheng-Ying Isabella
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pitch processing and learning ability of the tone language Chinese: A correlational study of music and language2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samtidigt som vetenskapliga bevis för en intim relation mellan musik och språk växer, har ett visst samband mellan användning av tonspråk och absolut gehör också upptäckts. Uppkomsten av absolut gehör har länge varit ett kontroversiellt forskningsämne. När intresset att lära sig tonspråket kinesiska ökar globalt, är det ur ett pedagogiskt perspektiv motiverat att studera just detta samband.

    Syftet med föreliggande uppsats är att på nära håll studera en liten grupp elever i nybörjarkinesiska. Genom ett gehörstest, baserat på förmågan att uppfatta tonhöjder, har dessa testresultat jämförts med de tidigare observerade uttalsförmågor hos eleverna. Studien pekar på komplexa interaktioner mellan många faktorer, och visar till exempel musikträning och studiemotivation som avgörande faktorer.

  • 569.
    Wennberg, Andreas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mellan fyra väggar: en studie om musikpedagogers situation i klassrummet/årskurs 6-92015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 570.
    West, Tore
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Spela tillsammans från början: musikundervisning grundad på orkesterspel1992Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 571.
    Westberg, Karin
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Wittmark, Madeleine
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikglädje, material och gemenskap. Lärares förväntningar på kort fortbildning i musik2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 572.
    Wickman, Alexzandra
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Låtskrivaren: en intervjustudie om låtskrivarlärarens pedagogiska grundsyn2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna intervjustudie har genomförts med syftet att undersöka hur låtskrivaren och låtskrivarläraren upplever sin livsvärld och genom den synliggöra låtskrivarlärarens pedagogiska grundsyn. För att undersöka fenomenet har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts med fyra låtskrivare och lärare i ämnet låtskrivning. Informanterna är verksamma i gymnasieskolan som musiklärare. Resultatet och analysen sker med ett hermeneutiskt och fenomenologiskt förhållningssätt ur ett livsvärldsperspektiv. Intervjustudien har visat att informanterna upplever att deras skrivande hjälper dem att vara strukturerade, fokuserade och att färdigställa och nå resultat, samt bearbeta impulser och känslor. Alla informanter vittnar om hur skrivandet blivit ett sätt för informanterna att bearbeta händelser i livet, lätta som komplicerade, en slags terapi. Passionen för sitt skrivande har stärkts och kommit att bli ett med informanterna ju längre tid som gått och ju mer tid informanterna har gett åt musiken. De menar att inspirationen är något som kommer av ”görandet” och att det går att framkalla om man bara sätter igång, samt att viljan att äga sitt eget konstnärskap är en viktig komponent i skapandet som driver låtskrivaren framåt.

  • 573.
    Wikman, Rickard
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Image eller inte image: det är frågan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hur viktigt är image? Bonniers svenska ordbok skriver följande om image: den bild av sig själv som en person eller företag ger eller försöker ge omgivningen. Hårdrocksgruppen Kiss har en tydlig image som är ett varumärke för gruppen. Kiss valde sina medlemmar efter image inte efter hur bra de var på sina instrument. Olika artister har valt sin image själva eller fått den vald av media eller andra. Den kan uppstå genom slumpen eller via upptäckter av artisten själv som hen har utvecklat. Syftet med undersökningen är att förstå hur image har skapats samt att förstå hur viktig den är för artistens karriär. Studien har genomförts genom en intervju, inläst material, konstruktion av bilder av artisters image med tillhörande frågor av slumpvis utvalda respondenter. Resultat beskriver att den image som är den bästa är när artisten själv har valt den och att den är tydlig. Detta synliggörs genom svar från intervju samt igenkännande av bilder som tagits fram i samband med genomförd studie. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i litteratur om vad artister sagt och berättat om sig själva och hur detta kan förstås.

  • 574.
    Wikström, Linn
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Klarinettens klang2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete var syftet att söka förståelse för hur klarinettister på en professionell nivå förhåller sig till klangideal beroende på genretillhörighet. Främst har jag jämfört skillnaderna mellan klassiskt och jazz och de yttre faktorernas påverkan på klang. I detta fall innefattas de yttre faktorerna av klarinettens historia och utveckling, hur genreideal och personligt uttryck samverkar, samt vilken inverkan instrumentets olika delar har på klang. Två grupper om tre och fyra personer har deltagit i en enkätundersökning med öppna fokuserade frågor om klang och klangideal samt en klingande del med fyra exempel. I den fick respondenterna lyssna på olika versioner av samma stycke där de skulle beskriva den klangvariation som uppträdde enligt en graderad skala från Gridleys undersökning om klangfärg. Enkätundersökningen lade grund för den fokuserade gruppintervju som följde. Gruppernas resultat visade att den klassiska genren har mer tydliga klangideal medan jazzens är mer svårdefinierade då den innefattas av många undergenrer som påminner om varandra. Studien visar flera skillnader mellan genrerna när det kommer till val av instrument och dess betydelse för klangen samt hur ett genreideal kan påverka ett personligt uttryck. Förhoppningen är att musiker och pedagoger ska kunna tillämpa den teoretiska kunskap som undersökningen genererade praktiskt och på så vis kunna utöka sin genrebredd.

  • 575.
    Wilhelmsdotter, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ScenÖsterlen. Kulturprojekt för barn och ungdomar - betydelsefullt i en mindre kommun?2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 576.
    Wilhelmsdotter, Pernilla
    Kungl. Musikhögskolan.
    Varför har rytmiken inte nått musikerna?1995Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 577.
    Willén, Malin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Metoder för låtskrivande2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att undersöka om andra låtskrivares metoder för att skriva musik skulle påverka min kreativa process vid komponering. Genom att göra kvalitativa intervjuer med två låtskrivare har jag genom en förstudie satt upp olika kriterier för två olika metoder, en utifrån var låtskrivare. Två låtar skrevs sedan utifrån dessa metoder och för att kunna analysera arbetsprocessen användes en processloggbok. Resultatet av undersökningen visade att de begränsningar som uppstod gynnade min kreativa process. Andra faktorer som påverkade var flow, självkritik och tidigare erfarenheter.

  • 578.
    Winnberg, Torhild
    Kungl. Musikhögskolan.
    Sång, spel och dans: en studie av musikaliskt lärande i grupp2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 579.
    Wohlert, Nina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fiolmetodiken hos Leopold Mozart och Paul Rolland2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 580.
    Ydreborg, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Schnabel, Boon och Neuhaus – en jämförande studie av tre framstående pianopedagoger och deras undervisning2001Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 581.
    Zachariassen, Mathias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Multimodal kommunikation mellan sångpedagog och sångelev2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 582.
    Zakrisson, Lina
    Kungl. Musikhögskolan.
    Hur sjunger man högt och starkt?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag försöker ta reda på hur kvinnliga sångerskor inom de populärmusikaliska genrerna sjunger i ett högt tonläge med en fullröstliknande röstkvalité, och hur sångpedagoger sångtekniskt skulle förklara denna typ av sångsätt. Vilka begrepp och beskrivningar använder sig de av? Det område av rösten som undersöks ligger ungefärligt mellan tonerna c2 och g2. Jag har också velat få reda på deras åsikter om huruvida ett sådant här sångsätt är möjligt för alla att lära sig.

    För att försöka ta reda på detta har jag valt att göra intervjuer med tre olika sångpedagoger för att ta del av deras åsikter, baserat på deras erfarenheter inom sång och sångteknik.

    I min undersökning kom jag fram till att det inte finns endast ett sätt att förklara detta sångsätt på sångtekniskt, och att det inte går att ge ett exakt svar på hur dessa sångerskor sjunger i detta läge i rösten, men sångpedagogerna som intervjuades verkade överens om att sångerskorna använde någon typ av mixröst, och att man också kunde kalla det för belting. De ställer sig också positiva till att detta sångsätt är möjligt för alla att lära sig, men att alla dock inte kommer att kunna göra det lika bra.

  • 583.
    Zaworski, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    If 6 Was 1: Pedagogical Approaches to Teaching Single-String Guitar Playing2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att fokusera på hur gitarrlärare och gitarrpedagoger i pop, rock och jazz genrer använder single-string i sitt spelande och som undervisningsmetod med gitarrelever på nybörjar, mellan och avancerade nivåer. Målet var att ge erfarna samt blivande gitarrlärare tillvägagångsätt och metoder i hur de kan fokusera på single-string spelande och undervisning, vilket kan ge gitarrelever en fullständig introduktion till gitarrens potential som ett musik instrument.Genom intervjuer med fem gitarrlärare som har elever från nybörjare till avancerade nivåer jämförde och kontrasterade jag respondenternas bakgrunder som lärare, personliga introduktioner till single-string spelande, sätten på vilken de använder single-string metoder, och synpunkter på single-string spelande och metodböcker samt deras uppfattningar om fördelarna som elever får av single-string spelande. Resultatet av forskningen visade att single-string metod är rimlig att använda i undervisning av elever från nybörjare till avancerade nivåer inom ämnen som improvisation, notinlärning, gehör, notläsning, musikteori, ackord arpeggio, skalor, strängböjning, handrörelser, fingersjälvständighet och handställningar. Det är lärarens ansvar att anpassa sina läromaterial och övningar till elevernas inlärningsnivåer.

  • 584.
    Zels, Jesper
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Blir musiklärare nervösa?2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har som instrument- och ensemblelärare egna erfarenhet av nervositet och prestationsångest inför lektioner med mina elever och undrar om jag är ensam med dessa känslor. Jag har valt att fördjupa mig i begreppen stress, nervositet, ångest och coping genom att läsa litteratur inom personlighetspsykologi, klinisk psykologi, socialpsykologi, arbetspsykologi, idrottspsykologi, kognitiv psykologi och motivationspsykologi. Denna litteraturstudie ledde sedan fram till mitt syftet för min undersökning som är att ta reda på om instrument- och ensemblelärare blir nervösa i samband med lektioner och om de har tankegångar som kan leda till prestationsångest samt hur de hanterar sin nervositet. Som metod valde jag att göra en enkät som jag delade ut till 50 lärare. Resultatet visade att lite mer än hälften av lärarna blir nervösa och att det fanns en majoritet av negativa känslor i samband med nervositeten. Det visade sig att större delen av lärarna i någon form hade prestationsinriktade tankegångar. Sättet som lärare hanterar sin nervositet på var övervägande i form av förberedelse inför lektionerna. Ungefär lika många män och kvinnor har svarat att de blir nervösa inför lektioner men män blir oftare nervösa än kvinnor. Lärarnas nervositet ökar i frekvens i takt med att de har större elevgrupper. Det finns också en viss ökning av nervositets-frekvensen när lärarna undervisar elever i gymnasieåldrar jämfört med när de undervisar elever i grundskole- och vuxenåldrar. Undersökningen visar också att erfarenhet hjälper till att minska nervositeten i samband med lektioner.

  • 585.
    Åberg, Sven
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik.
    Circumvention: On judgement as practical action2012Ingår i: AI & Society: The Journal of Human-Centred Systems and Machine Intelligence, ISSN 0951-5666, E-ISSN 1435-5655Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article is based on material from a series of Dialogue Seminars conducted with teachers at the Royal College of Music in Stockholm. Descriptions of processes within the master/apprentice relationships serve as an empirical base for further reflections on the nature of practical knowledge and how practical and artistic judgement can be developed.

    Problems of performance cannot always be attacked head-on by discussing them directly, so a linguistic circumvention of the problem often takes place. The creation of a language agreement where metaphors and figures acquire a situation-bound meaning is an example of this kind of circumvention. This situational language agreement is created within a field of tension between teacher and student. The teachers’ judgmental process of how and when to use language within this tension field is seen as a general example of a practitioners internal balancing in the actual moment of performance. The article argues that personal judgement involves an ability to balance several incompatible extremes of approach. To gain an overview of the forces affecting a practitioner, it may be helpful to see the practitioner as handling an array of mutually exclusive poles. The image of ‘paradoxical fields’ is offered as an expression of the practitioner’s movement between these poles. Examples of paradoxical fields include planning/spontaneity in a musical performance, breadth/depth in a students’ development and the tension between lyrics and music of a song.

  • 586. Åberg, Sven
    Spegling: Vana, minne och analogiskt tänkande2010Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I alla yrken ingår något som kan kallas praktisk kunskap, handlingar som bara den som övat kan utföra. Den som lär sig ett yrke lär sig också tolka situationer på ett sätt som gör det möjligt att se vilka handlingar som är ändamålsenliga. Hur lär man sig egentligen detta? Inom konstnärliga utbildningar finns en stark tradition av mästare/lärlingskap som syftar till att utveckla denna typ av kunskap.

    Bokens utgångspunkt är en serie samtal i dialogseminarieform med sex välrenommerade pianister. De är alla tidigare elever till den legendariske pianoprofessorn Gunnar Hallhagen, känd för sitt raffinerade sätt att använda bildspråk och analogier. Hans ständigt återkommande tema var tolkningens skapelseprocess, hur en musiker kan vara kreativ både gentemot notbildens begränsningar och mot de motoriska och mentala vanor som är grunden för att kunna musicera överhuvudtaget.

    Pianisternas exempel på överföring av konstnärligt omdöme genom ett analogiskt förhållningssätt har motsvarigheter även inom helt andra områden, till exempel avancerad systemutveckling. Genom att undersöka det kunskapsteoretiska område där olika praktiker kan mötas ger Sven Åberg en insiktsfull syn på den praktiska kunskapens villkor. Medverkande pianister: Love Derwinger, Anders Kilström, Ann-Sofi Klingberg, Stefan Nilsson, Roland Pöntinen och Staffan Scheja.

  • 587.
    Åberg, Sven
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik.
    Styles and actions: Paradoxes and agreements in the conservatory teacher's practice2010Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This book is a reworked and translated version of Sven Åbergs doctoral dissertation "Spelrum" (2008). It discusses the transfer of practical knowledge as seen in the practises of conservatory teachers at the Royal College of Music in Stockholm. It is based on material from three series of dialogue seminars conducted with teachers and students. The aim of the dialogue seminar is to bring a practitioner’s personal style of relating to a profession into a form which makes it possible for the practitioner and others to reflect upon. Using the participants’ texts and the seminar protocols as a starting point the dissertation develops some of the themes which emerged. It is divided into three parts:

    The first discusses conservatory teachers’ relationship to language. Examples include the teachers’ use of indirect ways to »work around« a problem rather than addressing it directly, the use of metaphors and figures of speech, and the fields of disagreement that surround certain central concepts. These disagreements exist within a »thought-style« shared by practitioners of a profession.

    The second part develops some of the paradoxes inevitably encountered in practical music making and musical education. Examples include planning-spontaniety, simplicity-complexity, reflection-action, clarity-truth, breadth-depth. It is argued that the way in which practitioners’ handle and relate to such »paradoxical fields« constitute an essential part of mature professional skills.

    The third part discusses the nature of practical knowledge, especially its relationship to the rules that can be established to help transmit such knowledge. The wittgensteinian image of basic rules, which are followed in a way that can not be described in rules, is contrasted by an image in which the learner gains access to patterns of action which are handled on the basis of the percieved meaning of the actions.

  • 588.
    Ågren, Sofia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Man känner sig kanske lite viktigare: Hur elever upplever att körsången i gymnasieskolan påverkar studieprestationen2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar hur musiken inverkar på människans totala välbefinnande och kapacitet. Det finns studier som påvisar samband mellan musik och prestation och statistiskt sett har musikklasser bättre studieresultat än andra klasser. I denna studie har undersökts hur gymnasieelever själva upplever körsången i skolan, och rent specifikt om körsången kan påverka deras totala studieprestation. Undersökningen fokuserar kring att få en djupare inblick i hur dessa elever ser att deras egen personliga utveckling hänger samman med körsången i skolan. Vilka egenskaper och förmågor utvecklar körsången? Detta har sedan kopplats till rådande forskning om motivation, prestation och framgång. Är det så att körsången bidrar till att höja elevens totala studieprestation? Resultatet visar att körsången har ett flertal effekter, varav flera kan anses vara prestationsgrundande. På ett översiktligt plan upplevs körsången som meningsfull, och ansvarstagandet är därför högt. Körsången stimulerar både mentalt och fysiskt, och genererar positiva emotioner vilket bidrar till tillfredsställelse och välbefinnande. Körsången uppfyller flera behov såsom behov av trygghet, gemenskap och uppskattning, vilket anses vara förutsättningar för att känna motivation till att prestera. Om detta sammantaget påverkar elevens studieresultat totalt sett är svårt att påvisa, men då körsången genererar sådana egenskaper som genomsyrar en elevs totala karaktär och attityd, är det rimligt att påstå att så kan vara fallet.

  • 589.
    Åkerlund, Emanuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Elgitarrer som sjunger i kör.: ett inspelningsprojekt med körarrangemang där röster byts ut mot elgitarrer2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 590.
    Åkerlund, Emanuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik utan språk: en undersökning där undervisning i musik sker utan verbal kommunikation2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka undervisningssituationer i musik som sker utan verbal kommunikation. Detta för att se om elever har möjlighet att avkoda icke-verbala instruktioner. För att undersöka detta undervisade jag en grupp elever i musik tre gånger utan att använda verbal kommunikation. Undervisningstillfällena dokumenterades med video för att sedan analyseras. Under analysen har jag studerat vilka typer av tecken läraren använder för att instruera eleverna. Detta med en utgångspunkt i multimodala teorier. Vidare har jag analyserat om eleverna förstår instruktionerna genom att studera om eleverna gör det läraren önskar att de ska göra. Som bakgrund för studien har jag lyft fram forskning som berör aktivt lärande, rytmik och olika former av kommunikation. Resultatet visade att eleverna nästan alltid förstod de icke-verbala instruktionerna. Särskilt när instruktionerna innefattade det jag valt att kalla för enkla tecken. I diskussionsdelen diskuteras den icke-verbala kommunikationen mellan läraren och eleverna. Denna form av undervisning verkar öka elevernas aktivitet.

  • 591.
    Årman, Ester
    Kungl. Musikhögskolan.
    Scennärvaro2010Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen är ett försök att ringa in och samla ihop tankar kring vad det är att vara närvarande på scen samt hur man kan lära ut det. Arbetet innehåller citat och referat från intervjuer med sju personer: En skådespelare, en koreograf, en jazzsaxofonist och improvisatör, två sångerskor och sångpedagoger, en sångerska och låtskrivare samt en klassisk altviolininst. Här finns också citat och referat ur relevant litteratur. Arbetet ska ses som en ingång till ämnet snarare än en djupdykning.

  • 592.
    Öberg, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Allas plats i rummet: kvinnors möjligheter till musikaliskt skapande i det offentliga rummet utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 593.
    Öberg, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Kmh.
    Musikskapande och producentrollen: en studie om musikproduktion som gymnasiekurs2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musikproduktion är ett relativt nytt utbildningsområde i skolväsendet. Detta faktum, i kombination med att arbetsredskapen är under ständig utveckling, kan tänkas medföra att det finns flera olika uppfattningar i fråga om hur utbildningen bör utformas. Syftet med den här uppsatsen är att söka uttolka hur gymnasielärare förhåller sig till musikproduktionskursernas innehåll och hur de utformar undervisningen, särskilt angående musikskapande och musikproducentrollen. De tre forskningsfrågor som står till grund för studien berör väsentliga förmågor i rollen som musikproducent, fundamentala arbetsmoment för en musikproducent samt hur lärare förhåller sig till kursplanen vad gäller musikskapande.

    I bakgrunden för undersökningen behandlas tidigare forskning kring kreativitet, Skolverkets riktlinjer för de två gymnasiekurserna i musikproduktion, musikskapande i undervisning, musikproducentens uppdrag och den ojämlika arbetsfördelningen mellan kvinnor och män när det kommer till musikproduktion. Studiens genomförande utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare som undervisar i musikproduktion. Analysarbetet har gjorts med stöd av och hänsyn till framför allt det sociokulturella och kulturpsykologiska perspektivet samt en så kallad ad hoc-metod. Genusperspektivet som lyfts har granskats genom det sociokulturella synsättet som berättar att människans läroprocesser påverkas av hennes sociala och kulturella omgivning.

    Resultatet av undersökningen visar att samtliga fyra lärare tolkar musikskapande som en central del av musikproduktionsområdet och inkluderar momentet i sin undervisning på ett eller annat sätt, trots att skapande inte finns med i kursplanens direktiv för musikproduktionskurserna. Vidare indikerar studien att föreskrifter saknas även gällande en musikproducents primära arbetsuppgifter, därjämte att musikproduktion som utbildningsområde är en ojämnställd arena sett ur ett genusperspektiv. 

  • 594.
    Öhrvall, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Konstnärens triangel: sökandet efter min egna konstnärlighet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta konstnärliga projekt handlar om processen till att förstå mitt eget konstnärskap. Syftet med projektet var att hitta ett språk för min konstnärlighet, för att därmed kunna gå djupare in i mitt konstnärskap. Jag har kommit fram till att mitt konstnärskap kan beskrivas som en triangel där hörnen utgör livsåskådning, intuition och hantverksskicklighet. När jag musicerar så är alla dessa tre områden viktiga i min roll, för att kunna förmedla ett djupare konstnärligt uttryck som sångerska. För att komma fram till slutsatsen med triangelns tre områden arbetade jag med textsättning till Spiegel im Spiegel av Pärt. Jag läste och använde lyrik av Tranströmer. Jag läste även litteratur om Pärts liv och hans musikskapande.

  • 595.
    Ömalm, Torbjörn
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lukkari: försångarens och försångens betydelse, tradering och historia inom östlaestadianska församlingar i Norrbottens län2014Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta pedagogiska specialarbete är en undersökning av lukkari – försångarens och försångens betydelse, tradering och historia inom östlaestadianska församlingar i Norrbottens län. Resultatet, som framkommit genom kvalitativa intervjuer med informanter, visar att val av lukkari och dess traderingsprocess mellan personer och generationer grundar sig utifrån parameterar såsom sångröst, personens mod och ansvarstagande, en levande kristen tro samt i vissa fall även arv. Det framkomna resultatet visar även på skillnader i lukkaritraditionens status och fortlevnad i de områden och församlingar som undersökts. Ny information och relevant fakta kring lukkaritraditionens historia har även lyfts fram. Resultatdelen sammanfattas under egen rubrik och reflektioner samt analyser kring arbetet redovisas i en avslutande diskussion.

  • 596.
    Östberg, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur yrkesverksamma musiker instuderar nytt material: man lär sig piano, men även annat, genom att spela piano2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med den här undersökningen är att undersöka hur yrkesverksamma musiker lär sig nytt material. Undersökningen baseras på fem kvalitativa intervjuer som har genomförts enligt metoder från Kvale (2009). Intervjuerna har sedan tematiserats och analyserats baserat på nyckelord som uppmärksammats under intervjun. Det teoretiska perspektivet som används i undersökningen är baserat på John Deweys pragmatism. Undersökningen visar på, bland annat, att alla deltagare lär sig nytt material till största grad på gehör. Undersökningen visar även att alla deltagare var väldigt fokuserade på just den specifika låten de skulle lära sig, och att de till och med använde sig av den låten när de ville lära sig annan musik för sin egen fortbildningsskull. Tidsbrist var även en tydlig faktor under lärandeprocessen, vilket kan leda till allvarliga negativa konsekvenser för musikerna i framtiden. 

  • 597.
    Östling, Johanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Vi spelar stråk": observationsstudie av gruppundervisning i fiol vid kulturskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete är en observationsstudie av gruppundervisning i fiol och altfiol vid kulturskolan. Till undersökningsobjekt valdes gruppundervisning i fiol och altfiol. Båda instrumenten har en lång tradition av individuell undervisning men även gruppundervisning i ensembleform, inte sällan kombinerad vilket vill säga individuell lektion och ensemblelektion. Syftet med studien var att undersöka hur formen och strukturen för en sådan undervisning kan se ut och hur elever och lärare fungerar tillsammans i undervisningen. Studien har en multimodal socialsemiotisk och etnografisk metodologisk ansats och använder dessa i en kombination i valet av metod, vilket genomförts genom observation av undervisning samt transkription av utvalda delar som spelats in med ljud och bild. Observatören har haft närvarande men i första hand inte deltagande roll i undervisningen. Två kulturskolor där fiolundervisningen har en lång och stark tradition valdes ut och några av stråkpedagogerna vid dessa kulturskolor valde att delta i studien. Resultatet visar att formen för undervisningen byggde på principen att härma läraren och att läraren hjälpte eleven att justera och placera instrumentet samt att sång eller ramsor användes för rytminlärning. Skillnader kunde identifieras mellan undervisning i större och i mindre grupp både till form och struktur samt hur individerna interagerade, kommunicerade och tillämpade lärande av varandra. Resultatet ger en inblick i hur gruppundervisning i fiol och altfiol vid två kommunala kulturskolor i Stockholms län kan fungera och är ett tillskott till fortsatt forskning om gruppundervisning i kulturskolan.

  • 598.
    Östman Aksberg, Erika
    Kungl. Musikhögskolan.
    Skillnader mellan flickor och pojkar i musikundervisningen1994Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
9101112 551 - 598 av 598
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf