Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
10111213141516 601 - 650 av 977
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 601.
    Löf, Terés
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Elevers motivation att öva piano: och hur den påverkas av läraren2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Syftet med denna studie var att studera tre pianoelevers motivation att öva piano och hur de upplever att deras gemensamma lärare påverkar denna motivation. Vidare undersöktes hur man som lärare kan stötta och hjälpa eleverna att finna glädje och tillfredsställelse i musicerandet och därmed få dem att finna inre motivation. Studien genomfördes på grund av rådande omständigheter kring Covid-19 med skriftliga semistrukturerade djupintervjuer som gav en djupare förståelse för informanternas livsvärld. Insamlat material har bearbetats och analyserats utifrån olika motivationsteorier, främst Self-determination theory (SDT) som skiljer på inre och yttre motivation. Studiens resultat påvisar att elever motiveras av att musicera tillsammans med andra och av gemenskapen med likasinnade kamrater. Att behärska och ha kontroll över det man gör, att få bestämma över musiken och hur den presenteras samt ha en god och tillitsfull relation till sin lärare är av yttersta vikt för att eleverna ska känna sig motiverade. 

  • 602.
    Löfberg, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    I dirigentens verktyglåda2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka vilka redskap två dirigenter använder under orkesterrepetitioner, hur deras repetitionsteknik är utformad, samt att undersöka hur för- och efterarbetet sker. Metoderna var observationer under repetitioner, enkät till musikerna i orkestern samt intervjuer med dirigenterna som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar bland annat att dirigenterna i undersökningen använde sig av snarlika fysiska och intellektuella redskap och att skillnaden i deras repetitionsteknik låg i en dirigents önskan att vara mer effektiv under repetitionen. Arbetet synliggör vilken påverkan dirigentens repetitionsteknik och användandet av olika redskap har på orkestern, samt att om redskapen används på oreflekterat sätt kan de skapa hinder för andra redskap och orkestern.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 603.
    Löfberg, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Är det så jag låter?: hur inspelning kan ge elever insikt i sitt musikaliska lärande2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att undersöka om man med inspelning som verktyg kunde vidareutveckla musikaliska kvalitéer som upptäckes genom att lyssna på sig själv via en inspelning. Ifall detta verktyg kunde skapa motivation till lärande undersöktes också. Detta har gjorts genom att spela in två elever vid tre olika tillfällen vardera. Efter varje tillfälle har eleverna fått lyssna på sin inspelning och hitta något som de vill utveckla, för att sedan komma på hur de ska öva det momentet. Elevernas tankar skrevs både ner i en loggbok och spelades in. Efter alla inspelningstillfällen var klara gjordes enskilda intervjuer med eleverna. Arbetet resulterade i slutsatsen att man kunde använda inspelningen som verktyg för att vidareutveckla musikaliska kvalitéer. Eleverna uttryckte också att metoden var ett bra verktyg för dem att få insikt i vad de skulle kunna utveckla i sin egna musikalitet. Resultatet visade också på att verktyget kunde leda till motivation. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 604.
    Lönn, Jesper
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bortom tekniken: musikaliskt uttryck inom trumsetsundervisning2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 605.
    Lönn, Jesper
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kan en tjej vara trummis?: Om genusnormer vid trumsetet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande uppsats handlar om varför det finns betydligt färre kvinnor än män som spelar

    trummor. I en intervjustudie har jag försökt att få svar på vad som driver fyra professionella

    kvinnliga trumslagare till att fortsätta musicera. Vad har drivit dem och vad anser de vara

    väsentligt för att fler tjejer ska satsa på att spela trummor? Respondenternas svar på vad som

    har drivit dem och vad de anser vara väsentligt för att fler tjejer ska börja spela har blivit i

    stort sätt detsamma. I resultatdelen har jag presenterat det jag har fått fram och delat in

    resultatet i olika teman som varit särskilt framstående.

    Förebilder är ett av dem teman som framkommer i resultatdelen. Förebilder har varit varit

    viktigt både för respondenternas egna driv till att fortsätta och som en möjlig orsak till den

    skeva fördelningen mellan kvinnor och män bakom trummorna. Informanterna har talat om

    hur ett inre driv är helt avgörande för om du ska kunna ta ditt musicerande vidare. De har

    också talat om hur de upplever att det fortfarande finns en manlig norm och en betydande del

    av intervjuerna har handlat om vad som behövs för att förändra normen.

    Den här uppsatsen kan möjligen bidra med en knuff i rätt riktning till att såväl tjejer som

    killar upplever att trumsetet är ett instrument som är tillgängligt för dem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 606.
    Madeleine, Brink
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Från Spotify till Lapp-Nils: En studie om att tekniskt lära sig spela Offerdalslåtar på fiol med inspiration från ett musiketnologiskt synsätt2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lapp-Nils, född 1804, var en samisk storspelman i Offerdal i Jämtland, vars låtar har levt vidare till idag, och utgör grunden för Lapp-Nilstraditionen. Syftet med denna studie är att tekniskt kunna spela fem låtar i Lapp-Nilstradition, samt att även få en ökad förståelse för kontexten kring Lapp-Nils. Undertecknad växte inte upp med folkmusik, och mötte först folkmusikgenren på gymnasiet, och ville i denna studie fördjupa sig inom en spelmanstradition. Intresset riktades mot Offerdal och Lapp-Nilstraditionen, där undertecknad har släktrötter. Historiskt sett har folkmusikutlärningen skett gehörsbaserat från person till person, men idag är folkmusiken mer institutionaliserad. Enligt läroplan för grundskola samt för förskoleklass och fritidshem från 2011, ska eleven möta folkmusik i undervisningen i grundskolan, då pedagogens uppgift bland annat är att introducera nya musikgenrer. Denna studie har inspirerats av ett musiketnologiskt perspektiv, som innebär att även kontexten kring musiken studeras. Studien innefattade fältarbete på plats i Offerdal, där viktiga platser kopplade till Lapp-Nils besöktes. Även en fiollektion genomfördes med en traditionsbärare. Valet av fiollärare och traditionsbärare blev Kjell-Erik Eriksson, som spelar Lapp-Nilslåtar. Under den konstnärliga lärandeprocessen framkom fem fokusområden: låtinlärning, stråk, fotstamp, kvartstoner, tersdrillar. Undertecknad lärde sig till viss mån att spela de fem låtarna, men att lära sig en tradition är en tidskrävande process. Under vidare förkovring av Lapp-Nilstraditionens kulturella kontext fördjupades kunskapen av det studerade. Musiketnologin som teori gynnade denna studie, då helheten blev studerad och möjliggjorde en djupare förståelse för den klingande musiken. Att ha upplevt en krävande och utmanande lärandeprocess själv, kan vara till nytta för musikpedagogen. Musikpedagogen kan utifrån en igenkänning och en förståelse av hur det kändes, på så sätt stötta sina elever under deras musikaliska lärandeprocesser. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Madeleine Brink vt22
  • 607.
    Malmborg, Lena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Jag sjunger och spelar piano" En kartläggning av tio tjejers attityd till att musicera2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 608.
    Manell, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sponsring av kultur- och musikskola2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    2009_37_Manell.pdf
  • 609.
    Mannberg, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Motorik ur ett gitarrpedagogiskt perspektiv2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 610.
    Mannikoff, Jon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kollegialt lärande för instrumentallärare: en studie om Learning study som modell för utveckling av kollegialt lärande i musik- och kulturskola2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt Learning study kan fungera som modell för att utveckla kollegialt lärande och bidra till utbyte av erfarenheter mellan lärare i kommunal musik- och kulturskola. För att undersöka detta har ett arbetslag bestående av fyra gitarrlärare vid en kommunal musikskola fått genomföra en gemensam Learning study, med författaren som handledare. I studien användes en kombination av observation och intervju som metod för att följa arbetet och ta del av de deltagande lärarnas upplevelse av Learning study. Resultatet visade att det, genom att använda modellen Learning study, skapades kollegiala samtal och erfarenhetsutbyten som de deltagande lärarna knappt upplevt tidigare, trots lång erfarenhet i yrket. Likaså är ett resultat att modellen inspirerat lärarna till att prova nya idéer i den egna undervisningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 611.
    Marklund, Elisabeth
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik i palliativ vård: en intervjustudie med vårdpersonal2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har som syfte att undersöka om musik används i palliativ vård i Sverige och hur det i så fall beskrivs, motiveras och dokumenteras. Det är en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk förståelseansats. Intervjuer har genomförts med fem personer med olika yrkesprofession inom palliativ vård (sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och överläkare). Kontakt med de intervjuade har upprättats genom ett upprop i ett nyhetsbrev som ges ut av Svenskt Palliativt Nätverk, SPN. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund om palliativ vård, kris, etik, död, existentiella frågor, musik, musikterapi samt musikterapi i palliativ vård. Resultatet visar att de intervjuade använder musik i sitt vårdarbete men ingen är professionell musiker eller utbildad musikterapeut. Musikanvändningen beskrivs av informanterna genom konkreta exempel från vårdsituationer och den motiveras dels utifrån personliga erfarenheter av musikupplevelse dels med allmänna reflektioner över musikens olika möjligheter till påverkan fysiskt, psykiskt och socialt i livets slutskede.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 612.
    Martin-Löf, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pojkröst och flickröst, är det någon skillnad?2007Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 613.
    Martinsson, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur bedömning påverkar upplevelser av skapande hos elever på gymnasieinriktiningen Singer/Songwriter2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att försöka förstå hur elever som studerar på Singer/Songwriterprogrammet upplever att bedömning påverkar deras musikskapande. Genom fyra kvalitativa intervjuer med elever som studerar på Singer/Songwriter har jag sökt efter elevernas egna beskrivningar av deras upplevelser av skapande kopplat till bedömning. Materialet från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av begrepp och teori från symbolisk interaktionism där fokus ligger på människan och dennes upplevelse. Deweys teorier om lärande har legat till grund för hela studien. Studien visar att eleverna som intervjuades upplevde att betyg inte är något viktigt i deras undervisning. Enligt eleverna är det inte betyg som motiverar dem trots att flera av dem har höga betyg i musikkurser. Motivationen kommer ifrån att det är roligt att musicera och att lära sig. Studien visar också att både kreativitet och betyg kan betyda olika saker för olika elever. Lärare kan ta till sig att elevers motivation gynnas av glädjen i musiken och att elever befinner sig i olika roller som påverkar deras sätt att se på sin undervisning. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 614.
    Martinsson, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur skriver jag en visa jag vill höra?: En analys av vistexter med syftet att ta fram en mall för skapandet av en vistext.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt arbete har handlat om att ta fram en mall för att skriva en egen vistext. För att börja mitt arbete ville jag ta reda på hur jag definierar en visa, om jag kan skilja texten och musiken åt i en visa och hur jag kan definiera vad jag tycker är ”bra”. Jag upptäckte att det inte fanns så mycket material att hitta kring hur jag skulle kunna gå tillväga för att skriva en egen vistext. Därför blev syftet med mitt arbete att svara på dessa frågeställningar: ”Vilka gemensamma nämnare finns det i de vistexter jag själv anser är ”bra”?” och ”Hur skulle en mall kunna se ut för att skriva en vistext, baserat på de gemensamma nämnarna?” Som metod valde jag att analysera texterna i fyra visor som jag själv tycker om. Dessa analyserade jag med hjälp av de så kallade metafunktionerna. De fyra visor jag valde var Trubbel, Flickan och kråkan, I den stora sorgens famn och Är du fortfarande arg. Mitt resultat blev att det fanns en del gemensamma nämnare i texterna hos de fyra visor jag analyserat. Det fanns likheter i användning av rim, melodirepetition, användning av jag/du perspektivet och att ha med någonting som berör i texten. De gemensamma nämnare använde jag mig sedan av som en mall för att skriva en egen vistext. Min egen visa blev en sång som jag själv tycker väldigt mycket om. Visan som jag skrev utifrån min analys visade på att det går att skapa en mall för att skriva en vistext. Att arbeta med att skapa mallen gav mig också en bättre överblick över min egen skaparprocess och varför jag skapar. Däremot räcker inte min mall till för hela processen i skapandet eftersom den inte täcker in hur själva idén till en låt kommer till. Mallen skulle kunna användas i ett pedagogiskt syfte framöver och det vore en intressant komplettering att undersöka närmare hur själva startidéen för en låt kommer till. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 615.
    Martinsson, Camilla
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att börja med sopran- eller altblockflöjt. Vad är bäst för eleven?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    2009_15_Martinsson.pdf
  • 616.
    Martinsson, Helena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Instrumentdöden - vem bryr sig?: udda instruments förutsättningar i musik- och kulturskolan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att ta reda på hur arbetsförhållanden på olika musik- och kulturskolor, där några pedagoger verkar eller ha verkat, påverkar återväxten för instrumenten oboe och fagott. Intervjuer har genomförts med två aktiva pedagoger och en före detta pedagog. Erfarenheter visar att det kan vara svårt att rektytera dessa instrument till orkesterkurser för unga. Ett antagande gjordes i studien att förutsättningarna på musik- och kulturskolorna för dessa instrument inte är det bästa vilket var vägledande för undersökningen. Resultatet av studien visar att intervjuade pedagoger på dessa instrument brottas med en hel rad problem såsom dåliga lokaler, för kort undervisningstid, få elever som kräver många olika timanställningar och många tidskrävande resor. Den visar också att anpassning har skett till olika förhållanden på olika skolor där även rekryteringen ser olika ut. Problematiken kan härledas till för knappa ekonomiska resurser, avsaknaden av en nationell struktur för musikens utveckling, eller chefers ointresse, okunskap eller avsaknad av uppdrag från politiskt håll att ta ansvar för en god kvalitativ utveckling som leder till mångfald och ett levande musikliv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 617.
    Melander, Julia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vokal Mångsidighet: Gymnasieelevers röster om genrebred undervisning2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med en bakgrund inom både klassisk sång och sång inom populärmusikgenrer har jag själv upplevt svårigheter med vokal mångsidighet och genrebredd över genrer som är sångtekniskt och interpretationsmässigt olika. Syftet med denna studie är att undersöka hur det arbetas med ’vokal mångsidighet’ på det estetiska programmet i svenska gymnasieskolor med fokus på elevperspektivet. Studien har genomförts genom en enkät som har skickats ut till 50 gymnasieelever på åtta olika skolor som går tredje året på estetiska programmet med sång som huvudinstrument. Studien visar på att val av repertoar till stor del är intressedrivet, att populärmusikgenrer verkar få större utrymme i undervisningen än klassisk sång och att de flesta eleverna tycker att genrebredd är viktigt. Studien visar också på att arbetet i gymnasieskolan fokuserar mycket på sångteknik och att det läggs vikt på sångteknik som kan kopplas till både klassisk sång och sång inom populärmusikgenrer. Min studie kan bidra till en inblick i elevernas syn på arbete med vokal mångsidighet.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 618.
    Melén, Gustaf
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Folkmusiken på musikskolan, då, nu och imorgon. Vilka metoder använder fiolpedagoger i sin folkmusikundervisning på musikskolan?2009Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    2009_33_Melen.pdf
  • 619.
    Mendoza, Juan Patricio
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att visa vägen till övning: Tre intervjuer med instrumentallärare på Kulturskola2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    Det här arbetet syftar till med att bidra mer kunskap om hur instrumentallärare pratar med eleverna om övning. Här diskuteras övningsstrategier och hur läraren visar och pratar om dem med eleverna. Studien tillämpar semistrukturerad intervju som metod. Analysen genomfördes med hjälp av motivationsteorier och inlärningsteorier grundad i self-belief theories. Resultat visar att alla tre informanter använder övningsstrategier i sina lektioner men inte alltid pratar med eleverna om hur och varför används dem. Det finns ett samband mellan engagemanget som lärare visar för att välja lektionsmaterial och det engagemanget som läraren visar för att förklara övningsstrategier. Lärarnas kännedom av inlärningsteorier kan bidra till att läraren pratar mer effektivt med eleverna om övning. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 620.
    Mendoza, Juan Patricio
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Creativity, originality and formal education2014Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 621.
    Meyerson, Love
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Den motiverande trumläraren2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här arbetet undersöker vad som motiverar elever och hur motivation tas tillvara i instrumentalundervisning med fokus på trummor och slagverk. Syftet är att få inblick i vad som får trum- och slagverkselever att bli fortsatt motiverade att spela och lärarens roll i det. Undersökningen består av fyra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma trum- och slagverkspedagoger. Dels utgår den från intervjupersonernas upplevelser av hur deras trum- och slagverkslärare har påverkat deras motivation, och dels hur de tänker kring sin egen undervisning och mötet med sina elever.

    Resultatet av undersökningen visar att lärarens förmåga att få spelandet att kännas viktigt och meningsfullt är av stor betydelse för elevernas motivation. Den pekar också på att instrumentalläraren har ett stort ansvar då hen ofta har makten att påverka sin elevs relation till musik i stort.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 622.
    Miller, Fredrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Teorin i praktiken: Harmoniska samband mellan musikteori och jazzimprovisation2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 623.
    Modin, Christer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad säger läroplanen?: en kritisk analys av kursplanerna för musik i grundskolans Läroplaner Lgr 80, Lpo 94 och Kp 20002003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 624.
    Molin, Robin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisation på kontrabas: Skillnader i improviserat musicerande efter en tids strukturerad övning2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka vilka skillnader i mitt eget improviserade musicerande på kontrabas som går att urskilja efter en tids strukturerad övning. Ur detta syfte utvecklades naturligt följdfrågan vilken metod som skulle användas. Följaktligen utforskar denna uppsats även min metod för övning. För att undersöka detta gjordes en introspektiv studie på min egen övning med hjälp av loggbok och videodokumentation samt en analys av mitt eget spel där jag jämförde skillnader i mitt spel innan- och efter en övningsperiod. I studien har jag analyserat mitt spel på två musikstycken. En inspelning på varje stycke före- och efter övningsperioden gjordes för att identifiera skillnader. Jag har även tagit hjälp av en lärare i improvisation för analys. Resultat visar att 32 övningspass som sträckte sig mellan en och två timmar gav en tydlig utveckling i mitt spel utifrån följande kriterier; sound, intonation, tajming, upplevd frihet i improvisation, upplevd förmåga att lyssna in och kommunicera med medmusiker samt tematik. Min metod för övning ändrades under undersökningens gång för att passa kriterierna. Från början användes en mer strikt modell och senare i undersökningen användes en friare modell för övning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Improvisation_på_kontrabas
  • 625.
    Morsten, Emma
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Daniel och violan: Pedagogiska/didaktiska möjligheter och utmaningar i violaundervisning hos en elev med autism2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I mitt arbete som musiklärare i både skola och kulturskola har jag träffat barn som har autism. Dessa möten gjorde mig intresserad av undervisning och autism. Den här uppsatsen beskriver därför mitt möte med ett barn med autism som jag undervisar i viola. Syftet med detta arbete är att belysa undervisning i viola med elever som har autism. Forskningsfrågorna är: Vilka utmaningar möts jag av i undervisningen med ett barn med autism och hur påverkas mina metodiska val av det som sker samt vilka reflektioner gör jag som lärare över det som sker? Uppsatsen utgörs av en fallstudie baserad på loggboksanteckningar. I resultatet presenteras följande teman: Motstånd, fantasti och initiativ. Min förhoppning är att uppsatsen kan inspirera andra musiklärare till goda musikaliska möten elever med autism. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 626.
    Morén, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiken och det digitala skapandet: En intervjustudie med musiklärare på mellanstadiet2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta självständiga arbete utforskar hur musik tar form genom undervisning med hjälp av digitala verktyg. Syftet är att bidra med ökad insikt kring hur musiklärare på mellanstadiet betraktar musik och hur de beskriver undervisning i digitalt musikskapande. För att samla in data genomfördes tre semi-strukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med utgångspunkt i Frede V Nielsens fenomenologiska teori om musik som objekt med sammanhängande meningslager. Begrepp som akustiska, strukturella, kroppsliga, spänningsbärande, emotionella samt existentiella meningslager, hämtade från Nielsen, formade både metodiken och analysprocessen. Resultaten visar att musiklärarna beskriver musik utanför undervisningen som holistisk, där samspelet mellan de olika meningslagrena betonas och de emotionella aspekterna av musik intar en framträdande roll. I musiklärarnas beskrivningar av undervisning i digitalt musikskapande ryms majoriteten av musikens meningslager men dessa meningslager ses ofta som separerade från varandra. Musiklärarna lägger särskilt fokus på de strukturella dimensionerna av musik i sina beskrivningar av undervisningen. Resultaten belyser således en viss diskrepans mellan musiklärarnas syn på musik utanför och inom undervisningen. I den efterföljande diskussionen jämförs studiens resultat med tidigare forskning och litteratur inom området. Avslutningsvis presenteras förslag för framtida forskning inom digitalt musikskapande i en pedagogisk kontext. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Musiken och det digitala skapandet - Erik Morén
  • 627.
    Munck, Eva-Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    A singing people: choir singing among the Karen people in Northern Thailand and Burma2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This Minor Field Study was carried out in Thailand and Burma during June, July and August 2011. The aims of this study were to investigate the role and function of choir singing among the Karen people, an ethnic minority group mainly living in Northern Thailand and Burma. Choir singing in four-part harmony (i.e. soprano, alto, tenor and bass) is primarily done by Christian Karens.The research material consists of 123 questionnaires, 25 semi-structured interviews and numerous unstructured observations, participant and non-participant. The informants have in this ethnography been asked about their background in choir singing and why they consider or do not consider it meaningful to be a part of a choir.The questionnaires were handed out by students at three Theological Seminaries: one in Rangoon, Burma, one in Chiang Mai, Thailand and one in Mae La Refugee Camp, Thailand. The interviews were predominantly made with choir leaders and teachers active within The Karen Baptist Convention in Thailand and Burma where most of the observations were made.The results clearly show that the vast majority of informants find choir singing very meaningful for both individual and collective reasons. Religious and identity strengthening aspects of choir singing are evident in the results together with musical, social, educational and language strengthening factors.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 628.
    Munkesjö, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Okej, jag kan sitta och lyssna på musik men jag tänker inte äta!": en kvalitativ intervjustudie om musikens funktion för patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Munkesjö, Maria: "Okej, jag kan sitta och lyssna på musik men jag tänker inte äta!" En kvalitativ intervjustudie om musikens funktion för patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik.

    Uppsats 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

    Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik upplever och använder sig av musik. Frågeställningarna har handlat om vilken funktion musik har i deltagarnas liv och om detta har förändrats av musikterapi. I uppsatsen presenteras en genomgång av relevant litteratur och tidigare forskning inom områden som: musikterapi, musik och hälsa och ätstörningsproblematik.

    Sex kvinnliga patienter (medianålder 25 år) som genomgått musikterapeutisk behandling (i snitt 2,6 år) för sin ätstörningsproblematik intervjuades med hjälp av semistrukturerade dialogintervjuer. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och med Health Musicking som teoretisk utgångspunkt, tolkades sedan de transkriberade intervjuerna. Metoden som användes var tematisk kvalitativ analys vilket kompletterades med konstnärlig form (bild och musik). Resultatet presenteras i form av fyra huvudteman: Musikens funktion som följeslagare genom livet; Musikens funktion som allierad med dikotomin; Musikens funktion som redskap för transformation och Musikens funktion som bundsförvant med känslan. Resultatet diskuteras utifrån syfte och frågeställningar.

    Med utgångspunkt i teorifältet Health Musicking visar denna studie att musik används och har en mångfald av funktioner för deltagarna under barndom och uppväxt. Under sjukdomstiden förändras detta markant och speglar ätstörningsproblematiken. I den musikterapeutiska behandlingen får musik genomgående en mer eller mindre central funktion som terapeutiskt redskap. Efter musikterapin återgår musikens funktion till en större mångfald men nu används musik i betydligt större utsträckning som medveten hälsoresurs; Health Musicking, i det dagliga livet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 629.
    Munkesjö, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Psykodynamiskt förhållningssätt i musikterapi: en intervjustudie med tre musikterapeuter utbildade på psykodynamisk teorigrund2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna C-uppsats är en kvalitativ studie där tre verksamma musikterapeuter, med olika utbildningsår, kön och klient/patientgrupper, intervjuats i form av semistrukturerad djupintervjuer. Syftet med uppsatsen är att studera hur tre verksamma musikterapeuter, utbildade på KMH:s musikterapiutbildning, beskriver psykodynamiskt förhållningssätt. Analyserna av intervjuerna presenteras som narrativ centrerade kring tre olika tyngdpunkter; öppet, flexibelt och personligt vilka går att härleda till det som benämns som intoningsprocesser inom den psykodynamiska teoribildningen. Utöver detta använder sig de tre musikterapeuterna även av andra teoribildningar för att beskriva sina förhållningssätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 630.
    Murley, Oliver
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikproduktion 1 på gymnasiet: Kunskap om arbetsmiljöfrågor och vad som uppfattas centralt i kursen Musikproduktion 12019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att få fördjupad kunskap om hur gymnasielärare förhåller sig till den särskilda betoningen på kunskaper om arbetsmiljöfrågor i Musikproduktion 1 och vad som uppfattas centralt i kursen. För att få en djupare förståelse om vad som kan uppfattas som centralt har begreppet musikproduktion redogjorts med hjälp av tidigare forskning. Detta arbete har genomförts med kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma gymnasielärare inom ämnet musikproduktion. Fyra olika uttryck för förståelse har framkommit med hänsyn till ämnets syfte, det centrala innehållet och kunskapskraven. För samtliga informanter läggs det huvudsakliga fokuset på skapande och kreativitet i kursen Musikproduktion 1 och detta anses centralt i kursen. Studiens resultat visar att dessa fyra intervjuade gymnasielärare inte lägger särskild betoning på kunskaper om arbetsmiljöfrågor med fokus på elsäkerhet, ergonomi, hörselvård, belysning, arbetstidsregler och arbetsmiljöregler i utformningen eller genomförandet av kursen. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie har grundat sig i ett läroplansteoretiskt perspektiv tillsammans med ett ramfaktorteoretiskt tänkande och klassifikation, inramning och makt och kontroll.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Oliver Murley - Musikproduktion 1 på gymnasiet
  • 631.
    Mutso, Andres
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att förbereda elever för Kulturskolans Avancerade Program2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete redovisar fyra kulturskolelärare sina egna åsikter om vilka förutsättningar som behövs för att förbereda elever för Kulturskolans Avancerade Program (KAP). Arbetet handlar om erfarna lärares uppfattningar om förutsättningar och hinder som instrumentalelever i Kulturskolan Stockholm möter på vägen från breddutbildning till KAP. Under de senaste femton åren har Kulturskolan Stockholm så småningom gått över till gruppundervisning och idag finns det ingen enskild undervisning kvar alls. Man kan säga att den borgerliga musiktraditionen i instrumentalundervisningen har ersatts till den folkliga musiktraditionen.

    I mitt examensarbete berättar fyra instrumentallärare i Kulturskolan Stockholm hur en sådan drastisk förändring har påverkat deras arbete med de elever som gärna skulle vilja fördjupa sig i sina musikstudier, lära sig spela riktigt bra och gå vidare till KAP.

    Statistiken och intervjusvar visar att under de senaste åren har elevantagandet till KAP minskat dubbelt och enligt lärarna har nivån sjunkit både i breddutbildningen och i KAP. Lärarna tycker att detta har hänt på grund av att enskild undervisning inte längre finns kvar och att eleverna ganska sent brukar börja spela sitt instrument.

    Lärarna berättar också vad de har för möjligheter att hjälpa de mer begåvade elever som vill satsa lite mer fast det inte finns mycket de kan göra för dem. Slusatsen blir att Kulturskolan inte ger de begåvade eleverna rätt förutsättningar för att utveckla sig speltekniskt eftersom det viktigaste för Kulturskolan är att ta in så många barn som möjligt för att överleva. Detta innebär att den enda möjliga undervisningsformen bara kan vara gruppundervisning.

  • 632.
    Mård, Matilda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Kan jag bedöma det här?": Musiklärares begreppsliggörande av konstnärlig kvalitet i arrangering- och kompositionsundervisning2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för uppsatsen är ett intresse för hur ett relativt begrepp som kvalitet fungerar i kombination med undervisning och bedömning. Syftet är att bidra med mer kunskap om musiklärares begreppsliggörande av konstnärlig kvalitet i kompositionsprocesser. Forskningsfrågorna rör musiklärares beskrivningar av begreppet, deras uppfattningar om hur man bör arbeta med analys och tolkning av konstnärliga kvaliteter i gymnasiekursen Arrangering och komposition samt musiklärares beskrivna upplevelser av att ge återkoppling till elever med hänseende till den konstnärliga kvaliteten i kompositionsprocesser.  

    Materialinsamlingen har genomförts med hjälp av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med musiklärare som undervisar i gymnasiekursen Arrangering och komposition, vars kursplan och betygskriterier involverar begreppet konstnärlig kvalitet. En approximativt ordagrann transkribering genomfördes av intervjuerna som sedan analyserades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. 

    Resultaten visar att begreppsliggörandet av konstnärlig kvalitet varierar mellan lärare men att majoriteten av respondenterna inte ser konstnärlig kvalitet som något som kan graderas och inte heller som något som bör bedömas utifrån lärarens egna kvalitetsuppfattningar. Vidare framkommer att flera lärare upplever en osäkerhet inför att ge återkoppling till eleverna med hänseende till den konstnärliga kvaliteten på grund av brist på tydliga normer om vad som är ”rätt” och ”fel” i musikskapande.  

    Resultaten diskuteras i förhållande till styrdokument och tidigare forskning om kvalitet som ett vidare begrepp, kvalitetsuppfattningar inom skolan samt forskning som rör undervisningsinnehåll överlag. Lämpligheten i att konstnärlig kvalitet är ämne för bedömning i Arrangering och komposition ifrågasätts med bakgrund av den variation av tolkningar som framkommer av resultatet. 

     

  • 633.
    Möller, Anki
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik, hälsa och livskvalitet: finns det ett samband?2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 634.
    Möllerström, Jakob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Heterogena grupper i musikundervisning2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka didaktiska faktorer som är viktiga i undervisandet av heterogena grupper i musik. Heterogena grupper avser i detta sammanhang grupper där den individuella instrumenttekniska förmågan skiljer sig elever emellan. Studien tar inspiration från aktionsforskning och använder sig av ett cykliskt arbetssätt bestående av fyra steg: planering, aktion, observation och reflektion. Materialet som ligger till grund för resultatet i studien består av videoinspelningar av fyra ensemblerepetitioner samt fokusgruppsamtal och skriftliga reflektioner i samband med repetitionerna. Resultatet bekräftar tidigare forskning om vikten av lärarens förmågor inom individanpassning och att vara väl införstådd med elevers förkunskaper. Utöver det visar även resultatet att formangivelser är en viktig faktor för att underlätta för denna typ av ensemblespel och att en roterande ensemblekonstellation kan bidra till att elever känner sig mindre obekväma att spela ett nytt instrument. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning och eventuella bidrag till den pedagogiska praktiken i stort.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 635.
    Namrood, Sabina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Trygghetsskapande metoder: En kvalitativ intervjustudie2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka verksamma och erfarna sångpedagogers utsagor om sina trygghetsskapande metoder vid enskild sångundervisning på gymnasieskola. Studien är av kvalitativ karaktär där metoden som genomförts är semistrukturerade intervjuer med fem informanter. Forskningsfrågan i studien lyder: Vilka trygghetsskapande metoder menar verksamma sångpedagoger finns vid enskild sångundervisning på gymnasium? 

    Studien har utifrån intervjuer besvarat frågeställningen, samt att relevanta styrdokument, litteratur, forskning och författningar undersökts för studiens analys och frågeställning. Resultatet visar att det inte finns en enskild bra metod, men visar att trygghet är nyckeln till utveckling och att metoder för trygghetsskapande just därför behöver belysas. Studien visar att sångpedagoger har omfattande metoder som inte finns beskrivet i styrdokument, men som i detta självständiga arbetes resultat visar att informanternas utsagor om trygghetsskapande metoder är att kommunicera, samspela, socialisera, vara lyhörd, omhändertagande, omtänksam, empatisk, stöttande, berömmande, ärlig, respektfull och att vara uppmärksam till elevbehov.

    Ladda ner (pdf)
    Trygghetsskapande metoder: En kvalitativ intervjustudie
  • 636.
    Nes, Ina Ingeborg
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Selvbevisst kreativitet: metakognisjonens overforingsverdi i den kreative prosessen i musikalsk komposisjon2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 637.
    Nes, Ina Ingeborg
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Å lage musikk til hellige tekster: Komposisjon for to- og trestemmig jentekor utfra Baha'i-tekster2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [no]

    Denne oppgaven handler om komponering av jentekor-arrangement til Baha'i-tekster, og prosessen rundt. Det kunstneriske målet har vært å komponere enkle, sangbare melodier til tekster som er mye brukt i Baha’i-miljøet, ved å utgå fra det som kan oppleves som tekstens melodiøsitet og budskap. Problemstillinger som diskuteres er hvorvidt bevisstheten rundt komponeringsprosessen hjelper eller vanskeliggjør den, hvor mye resultatet farges av metoden, samt hva som er mest fordelaktig av å ha en analytisk eller en følelsesmessig inngang. Det antydes at bevisst styrte, og mer automatiske eller vanemessige komponeringsmetoder kan ha ulike fordeler, at komponering med instrument tilgjengelig og utilgjengelig kan gi ulike resultat, og at økt kunnskap om metoder kan gi større variasjon i resultatet.

  • 638.
    Nestorsson Pettersson, Fredrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Om hur musikterapi definieras2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att utforska och problematisera en specifik definition av

    musikterapi: den som användes av World Federation of Music Therapy från 1996

    till 2011. Följande frågeställningar undersöks: vilket sorts språk används, på vilka

    sätt det finns outsagda förväntningar på förförståelse, vilken typ av definition den

    kan sägas vara samt om den är giltig och användbar. De teoretiska

    utgångspunkterna är hermeneutik, analytisk språkfilosofi i G. E. Moores efterföljd

    samt modern teoribildning kring definitioner enligt A. Gupta. För att svara på

    frågorna har metoden ”text tolkar text” använts. Definitionen har brutits mot andra

    texter från angränsande områden och försök har gjorts att fastställa vilken plats och

    vilken funktion den har i de traditioner den refererar till: musik, terapi och

    musikterapi. Resultatet visar att definitionen använder sig av ett utvidgat språk och

    den förutsätter en förförståelse för framför allt ”musik” som inte är intuitivt

    självklar. Definitionen förefaller också vara av typen explikativ analytisk definition

    samt en cirkeldefinition. Den är dock användbar och giltig utifrån vad Gupta kallar

    ”revisionsteorin för definitioner” då den kan användas som det Bruscia kallar

    ”arbetsdefinition”.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 639.
    Netin Olofson, Barbro
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Klingande kommunikation: en intervjustudie med skolledare om musikens roll i Träningsskolan2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen är en undersökning av hur rektorer för fem olika skolor ser på musikens användning inom träningsskolan. Studien syftar till att få en djupare förståelse av musikens betydelse i skolverksamheten och för eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten på den egna skolan. Med en hermeneutisk ansats har sedan materialet bearbetats och analyserats.

    Träningsskolans elever är en heterogen grupp med dels utvecklingsstörning dels ofta flera funktionshinder. Ofta har de ingen eller begränsad verbal förmåga och därför svårigheter att kommunicera med omgivningen. Studien visar att musiken används på ett flertal sätt i träningsskolans arbete inom samtliga ämnesområden, i såväl gruppverksamhet som individuellt. I de flesta skolorna finns musikpedagog och musikterapeut anställda, i någon form. I undersökningen framgår att musiken skapar glädje, stärker självförtroende och höjer självkänsla, ger sammanhang och gemenskap och fyller, enligt samtliga intervjupersoner, en övergripande viktig funktion – som ett alternativt kommunikationssätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 640.
    Nielsen, Martin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Det invandrade musikarvet2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 641.
    Nielsen, Martin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Utvecklas genom praktiken: aktionsforskning, musikundervisning och specialpedagogik2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 642.
    Nielsen, Rosemarie Maiyanne Sölvi
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Stemmen som terapeutisk redskab i gruppeterapi: udvikling af en gruppeterapeutisk metode2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [da]

    Denne D-uppsats i Musikterapi ved Kungliga Musikhögskolan i Stockholm undersøger på et fænonomenologisk grundlag, hvordan fem kvinder i et gruppeterapiforløb oplevede at arbejde med stemmen som terapeutisk redskab. Det overordnede formål med projektet var at udvikle en metode til at arbejde med stemmen som terapeutisk redskab.  

    I et eksperimentelt projekt over ti sessioner af hver to timers varighed, blev der arbejdet med forskellige aspekter af det at arbejde med stemmen, herunder afslapning/mindfulness før alle praktiske øvelser, vejrtræknings- og stemmetekniske øvelser og forskellige stemmeimprovisations øvelser. Maleri og tegning blev taget ind som en ekstra dimension i forhold til at arbejde med de psykologiske processer. Sessionerne blev filmet som dokumentation og siden blev sessionerne transkriberet, beskrevet og analyseret. Alle samtaler i gruppeterapien udgik fra Irving D.Yaloms eksistentielle psykologiske vinkel. Via en fænomenologisk forskningsmetode og med triangulering af spørgeskemaer er øvelserne og deres effekter på deltagernes oplevelse af blandt andet selvværd, det at tage sin plads og præstation, blevet undersøgt. Resultaterne indikerer 1) at afslapning/mindfulness kan have en positiv indvirkning på deltagernes personlige processer, 2) at stemmetekniske øvelser kan åbne op for flere forskellige personlige processer, herunder processer relateret til sociale regler, selvværd, præstation og det at blive mere bevidst om ens egen krop og dens funktioner i forhold til stemmen og vejrtrækningen. Resultaterne indikerer også, at vejrtrækningsøvelser og afslapning påvirker hinanden gensidigt og at vejrtrækningsøvelser kan bruges som individuelt værktøj i relation til angstdæmpning. Improvisationsøvelser findes at kunne åbne for meget forskellige personlige processer alt efter stemmetekniske forudsætninger. Følelser af frihed i forhold til stemmeidealer, manglende teknik, indlejrede sociale konventioner, forhold til autoriteter og regler, samt følelsen af at lege og eksperimentere, er nogen af de temaer som deltagerne oplevede der kom fokus på. Deltagerne oplevede at de var i stand til at overføre disse oplevelser til deres private livsforhold og at de her kunne skabe en forandring. I forhold til Male/tegne øvelsen viser resultaterne at deltagerne oplevede at kunne uddybe deres udfordringer og processer yderligere, og at de oplevede øvelsen overraskende nem, kravløs og legende.

     

    Et uforudset resultat var, at det at arbejde med en medfølende intention i forhold til en selv, viste sig at være den allerstørste faktor for at forløbet udgjorde en terapeutisk forskel for de deltagende.

    Generelt oplevede deltagerne selve gruppeterapien som en støttende og kærlig proces og derfor inspirende i forhold til den enkeltes udfordring og proces.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 643.
    Niklasson, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bedömning i musikskapande2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att förstår hur musiklärare bedömer elevers musikskapande och hur elevexempel tolkas och förstås utifrån nuvarande styrdokument. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes där musiklärare på högstadiet fick beskriva musikskapande och hur det bedöms i praktiken. En kvalitativ innehållsanalys användes som teoretisk utgångspunkt för att förstå det inhämtade materialet. Studien visar att musiklärare anser bedömning av musikskapande som svårt och att det finns skillnader i synen på bedömning och på vilka sätt man bedömer. Tydlighet, att ompröva och positiv feedback är viktigt i bedömning. Resultatet visar också på samstämmighet mellan lärarna i bedömningen av ett elevexempel. Musiklärarna tolkar styrdokumenten på delvis olika sätt där speciellt musikaliskt uttryck och vad som menas med egna musikaliska idéer anses svårtolkat. I uppsatsen diskuteras resultaten och jämförs med tidigare forskning. För den pedagogiska praktiken kan man trycka på nödvändigheten av tydlighet i formativ bedömning. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 644.
    Niklasson, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Response: Tre metoder för låtskrivning2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen undersöks tre metoder för låtskrivning. Dessa metoder utgår från tre olika sätt att skriva låtar på där utgångspunkterna är text, basgång eller rytm. Syftet handlar om att ta reda på vilka metoder som gynnar mig bäst i min kreativa process och vilken metod som ger mig mest flow. Metoderna har tillämpats i en låtstruktur för hitlåtar. Tre låtar har komponerats och dessa har analyserats med hjälp av processloggbok och inspelningar. Resultatet visar att jag kände mig mest kreativ i den metoden som utgick från en rytm. Resultatet visar också att flow upplevdes mer eller mindre under alla metoder men mest i textmetoden. Begränsningar var något som också främjade den kreativa processen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 645.
    Nilsson, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Motivation i kulturskolan: hur pianolärare och deras elever förhåller sig till motivation att spela piano i relation till not- och gehörsbaserad undervisning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att studera hur ett antal pianolärare, verksamma på olika kulturskolor, ser på motivation och om det tycks finnas en relation mellan notbunden samt gehörsbaserad undervisning och motivation. Även elever till dessa lärare kommer att bli intervjuade om hur de ser på motivation för att undersöka om det finns en eventuell skillnad i uppfattning hos läraren och eleven när det gäller motivation. Vad lärarna och eleverna ger uttryck för kommer att formas i olika teman och på så sätt forma ett resultat. I diskussionen av studiens resultat tolkas konstruktionerna av begreppet motivation kopplat till tidigare forskning. Inom den svenska kommunala musik-och kulturskolan förekommer en mängd mål som skall följas, men är jämförelsevis med grund- och gymnasieskolan inte lika strikt eftersom det är en frivillig verksamhet. Lärarna som undervisar på kultur-och musikskola kan forma sin undervisning mer individuellt som även är tydligt i verksamheten. Kvalitativa intervjuer har gjorts med verksamma pianopedagoger och elever med olika musikalisk bakgrund på olika kulturskolor. Genom att analysera materialet utifrån analysverktyget diskursteori har diskurser tagits fram under sex olika teman om hur begreppet motivation framställs. Analysen visar att ämnet motivation är något som många ser som svårdefinierat och menar att det är fler än en parametrar som ger upphov till motivation. Ett exempel är att motivation först skapas av en yttre motivation som sedan utvecklas till en inre motivation. Några lärare uttrycker att motivation har en relation till genre, medan andra menar att motivation inte är något som skapas utav endast en musikgenre utan det är variation, vad som spelas på lektionerna samt hur det lärs ut som är det mest centrala och som genererar motivation. Några lärare som blivit intervjuade nämner ”den traditionella” undervisningen i musikskolan, där den klassiska musiken med ’mästare och lärling’-synen dominerade, som är på väg att förändras. Med förändring menas att fokus ligger mer på eleven och att utifrån elevens premisser forma lektionerna, samspelet i form av gruppundervisning som motivationshöjande faktor, att faktorerna roligt och lustfyllt kommer före övning och läxor m.m. De lärarkategorier som presenteras i inledningen visar efter analys att de flesta pianolärare som blivit intervjuade befinner sig under Grund och Elevorienterad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Motivation i kulturskolan
  • 646.
    Nilsson, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisation i kulturskolans fiolundervisning2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om improvisation i fiolundervisning och om vad som avgör om fiollärare använder sig av improvisation i undervisningen eller ej. Tre fiollärare har intervjuats om sina tankar kring improvisation, om sin bakgrund och sin undervisning. Resultatet visar på att fiollärarnas bakgrund och de möjligheter de getts att improvisera som barn och ungdom har stor betydelse för om och hur de använder sig improvisation i sin undervisning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Elin Nilsson Pedagogiskt specialarbete
  • 647.
    Nilsson, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att improvisera med glädje: En intervjustudie av tre jazzmusikers upplevelser av attlära sig improvisation2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Improvisation är en form av musicerande där musik skapas i stunden utifrån uppsatta regler och ramar. Denna form av musicerande ses av flera som ett glädjefullt och intressant sätt att musicera då det tillåter spontant musikaliskt uttryck. Det finns dock de som har negativa erfarenheter av improvisation då det kan ses som abstrakt och skrämmande på grund av dess oförutsägbarhet. Flertalet forskare lyfter de positiva effekter som kunskaper inom improvisation kan ge. Denna studie undersöker därför hur ett glädjefullt förhållande till improvisationsmusicerande kan skapas och ställer då frågan: Vilka faktorer möjliggör upplevelsen av glädje under ett lärande av jazzimprovisation?I bakgrunden presenteras olika sätt att definiera improvisation samt belyser teorier kring lärarande av improvisation. Bakgrunden lyfter också affektteorier hämtade från utvecklingspsykologi och musikpsykologi vilka har använts som teoretiskt perspektiv. Studien har skett genom att genomföra kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma jazzmusiker. Intervjuerna har haft för avsikt att undersöka intervjupersonernas upplevelser av att lära sig improvisation och därför har följande teman berörts under intervjuerna: Intervjupersonernas musikaliska bakgrund, deras erfarenhet av improvisation, deras betydelsefulla erfarenheter av improvisation, deras betydelsefulla erfarenheter av lärande av improvisation, viktiga egenskaper de ser hos en improvisatör och viktiga egenskaper de ser hos den som undervisar i improvisation. I analysen av det insamlade materialet från intervjuerna kom fem teman fram som kan ses som möjliggörande faktorer till att improvisera glädjefullt vilka är: Tryggt sammanhang, Inspiration, Redskap och nycklar, Utmaningar och slutligen Reflektion. De teman som framkom i analysen visade sig också ha skett under formella undervisningsformer, i informella former av musicerande och i gränslandet mellan det formella och det informella vilket tas upp i denna uppsats diskussionskapitel.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 648.
    Nilsson, Julia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sång inom de populärmusikaliska genrerna. Är det skadligt för barn och ungdomar att sjunga i högt tonläge i bröstregistret?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    2009_24_Nilsson.pdf
  • 649.
    Nilsson, Robin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur mår gitarrister?: Om ergonomi och gitarristers hälsa2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt arbete berör ämnet ergonomi och kroppsuppfattning hos gitarrister. Jag har genomfört en kvantitativ enkätundersökning där syftet är att undersöka hur aktivt övande elgitarrister respektive klassiska gitarrister beskriver sin fysiska hälsa gällande ergonomiska besvär. Enkäten skickades ut till de studenter på Sveriges sex musikhögskolor som har elgitarr eller klassisk gitarr som huvudinstrument och som läser ett musikerprogram eller motsvarande och till gitarrstudenter på tre folkhögskolor. Jag var intresserad av att se hur pass vanligt det är med skador och besvär hos gitarrister samt att se eventuella skillnader mellan klassisk- och elgitarreftersom mina tidigare erfarenheter säger mig att ämnet ergonomi är mer vanligt förekommande i klassisk gitarrundervisning än i elgitarrundervisning. Resultaten av undersökningen visar på att många lider av besvär till följd av sitt gitarrspel. I bakgrundssyfte har jag använt mig av litteratur som berör ämnet ergonomi, både ur ett gitarristiskt perspektiv men även ur ett mer allmänt perspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hur mår gitarrister?
  • 650.
    Nilsson, Robin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Komposition och arrangering för sologitarr2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta självständiga arbete var att utveckla mina kunskaper inom komposition och arrangering för solospel på gitarr. I studiesyfte har jag undersökt traditionellt solospel för gitarr, så kallad chord melody och hämtat inspiration och idéer från inspelningar av tongivande gitarrister. Med den utgångspunkten har jag tittat på hur man vanligtvis harmoniserar för gitarr i jazzgenren och experimenterat för att hitta ett eget uttryck. Den största kreativa delen av arbetet har varit att, efter eget tycke, komponera, experimentera och arrangera för att hitta ett spelsätt som uttrycker min musik så som jag vill att det ska låta.

    En strävan har varit försöka frigöra mig från normer kring låtuppbyggnad, genretypiska spelsätt och teoretiskt tänk i syfte att försöka skapa något eget och personligt.

    Arbetet resulterade i en studioinspelning av fyra låtar där tre är egenkomponerade och en är en komposition av Bill Evans som jag arrangerat för sologitarr.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
10111213141516 601 - 650 av 977
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf