Detta examensarbete har, inspirerat av diskursteori, syftat till att fördjupa kunskaper om körmetodik för erfarenhetsmässigt blandade körgrupper. Utgångspunkterna har varit ämnena motivation, frivillig kontra obligatorisk musikundervisning, enskilt och kollektivt musicerande, Self Determination Theory, nivågruppering, gamifiering, skolans roll i samhället, körmetodik, genrer, relationellt arbete och musikens potential till emotionella uttrycksformer, om hur stor vikt det har för unga och vuxna musikutövare. Sex musikgymnasieelever med skilda genreinriktningar och huvudinstrument har intervjuats i två halvstrukturerade gruppintervjuer. Några av samtalsämnena var vad som var mest respektive minst stimulerande i sin obligatoriska körundervisning, och hur eleverna har påverkats som musiker av kören. Resultatet visar på att eleverna har blivit bättre notläsning och gehör, och att de har upplevt undervisningen som musikaliskt givande och lärorik när repertoaren varit stimulerande, repetitionstempot väl avvägt och när repetitioner och konserter har varit roliga att vara med om, på grund av en hög musikalisk nivå. Eleverna har upplevt väntan på andra stämmor som repeterar, ostimulerande repertoar, lektionstid på sena fredagar och för snabbt repetitionstempo i större icke nivågrupperade körgrupper som några av de största problemen. I diskussionen och slutsatserna fastställs, utefter detta examensarbetes omfattning, att ämnesdidaktiskt kompetenta körpedagoger, gott relationellt arbete, nivågruppering, välanpassade repertoarval, inslag av fysisk aktivitet, samt improvisation och komposition är några av verktygen som kan bidra till stärkt motivation och lärande i körsångsundervisning.

Jag har som sångare fått arbeta med en mängd olika dirigenter. Det har väckt funderingar kring vad det är som gör att en viss musikalisk ledare lyckas med att entusiasmera, kommunicera med och nå fram till en grupp körsångare, och vad det är som brister när detta uteblir. Sommaren 2017 väcktes tankarna kring detta ämne till liv med extra kraft, till följd av egna observationer av de två personer som det året hade valts ut till att vara dirigenter för 2017 års World Youth Choir. Dirigent X lyckades i högre grad än dirigent Y med uppdraget att vinna körens hjärta. Att det blev så tycktes ha att göra med allt från deras egna förberedelser, attityd, engagemang för repertoaren och gestik till repetitionstempo. Det som väckte särskilt intresse hos mig var hur de båda dirigenterna hanterade det sociala samspelet med kören under repetitionerna. En av de saker de hade gemensamt var att de gärna använde humor. Det var dock tydligt att det för dirigent Y innebar att denne tappade kontroll och pondus, och att det för dirigent X snarare blev en metod för att höja motivationen och färglägga musikaliska instruktioner. Dirigent Y verkade anstränga sig för att bli omtyckt av sångarna och bli vän med alla, medan dirigent X utan tvivel satte musiken i första rummet. Båda dirigenterna tycktes ägna sig åt glädjeskapande och socialt betingad inspiration som verktyg i sitt dirigentskap, men de olika formerna av glädje som dirigent X respektive Y fokuserade på gjorde att deras respektive relationer till kören blev av olika slag vad gäller både musikalisk kommunikation och tillitsnivån mellan kör och dirigent. Detta är kärnan i denna uppsats: fenomenet som kommer att definieras, problematiseras och diskuteras – arbetsglädje. Detta ord är en kombination av två ord som inte alltid samexisterar, arbete och glädje, sammansmälta till ett enda ord – arbetsglädje. Innebörden är tvådelad, en är att arbetet genererar glädje och en annan att glädjen i sig influerar arbetet (Bredmar, 2014, s. 17). Ämnet är av intresse för mig till följd av funderingarna som väckts till liv av upplevelserna under World Youth Choir 2017, utöver många andra episoder under mitt än så länge korta men innehållsrika körliv. Kan glädjebringande egenskaper såsom humor, lyhördhet, omsorg, socialt ledarskap och ”gruppbyggnings-kompetens” hos dirigenten vara missförstådda som amatörmässiga - framför allt inom den körvärld som präglas av en hög ambitionsnivå?

Efter min praktik år 2021 på det gymnasium jag själv studerade vid väcktes det intresse för rösthälsa jag alltid haft, men inte fördjupat mig i. Under praktikperioden träffade jag på ett flertal tjejer med mer eller mindre allvarliga röstproblem och det berörde mig att det fortfarande såg ut så, då jag under gymnasietiden också hade klasskompisar med röstproblem som förhindrade dem att delta i undervisningen. Studiens forskningsfråga formulerades på följande sätt för att söka förståelse angående vad som orsakar unga kvinnors röstproblem: Vilka biologiska och rösttekniska faktorer till röstproblem hos en ung kvinnlig sångerska framträder i forskning som väsentliga att beakta i sång- och musikundervisning? För att besvara forskningsfrågan utförde jag en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes från två databaser, JSTOR och EBSCO, vilket slutligen genererade totalt 12 vetenskapliga artiklar. Dokumenten analyserades och kodades först inom två huvudsakliga kategorier och sedan inom tio underkategorier. Resultatet visade att faktorerna är av komplex karaktär och att det oftast är en ansamling av faktorer som orsakar att en ung kvinnlig sångerska får röstproblem, men att konsekvenser av målbrottet och överansträngning var de, i litteraturen, oftast förekommande. Studien är utformad att ge en generell överblick över de biologiska och rösttekniska faktorer som tas upp i den utvalda litteraturen då tidigare forskning ofta är fördjupad i en eller några av faktorerna. En sammanställning, som jag försökt göra här, kan vara mer lättillgänglig och användbar i en musikpedagogs yrkesliv när denne möter en elev med röstproblem och inte har tid eller möjlighet att ge sig in i litteraturen för att börja hjälpa till.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka musikers syn på sina pedagogiska och konstnärliga funktioner i dansundervisning. Genom kvalitativa intervjuer ämnar arbetet ge svar på vilka arbetsuppgifter musiker och ackompanjatörer vid dansskolor har, vad deras arbetsbeskrivning innehåller och om arbetsuppgifterna kan skilja sig åt, skolor eller skolformer emellan. Vidare undersöks musikernas syn på sina egna pedagogiska och konstnärliga funktioner i dansundervisning, och deras samarbete med övriga musiker och danslärare.

Arbetet avgränsas till att handla om musiker som arbetar med modern och nutida dansundervisning, och examensarbetet innehåller även bland annat en kort historisk bakgrund och inblick i olika definitioner av modern och nutida dans, samt olika definitioner av uttrycket improvisation.

De slutsatser som dras i arbetet vittnar om komplexiteten inom professionen. Som musiker till modern och nutida dans ställs förutom höga krav på din spelteknik och konstnärliga förmåga, stora krav på en ordlös pedagogisk och metodisk lyhördhet gentemot danslärare och danselever eller -studenter.

In this essay, music teachers' role-taking has been investigated in one-on-one music education at upper secondary level. How the teachers create and maintain their roles has been the focus of the investigation. The observations made have been analyzed using Erving Goffman's perspective on social interactions, with a focus on the performance and the front. The results show that the teachers observed have commonalities regarding musicality and positive feedback. Implications for music education and suggestions for further research are also discussed in the essay.

Syftet med denna studie var att få insyn i vad som motiverar musikhögskolestudenter, med utgångspunkt i den skepsis jag upplevt kring musikutbildning i allmänhet och musikhögskoleutbildning i synnerhet. Genom att intervjua två studenter på jazzkandidatprogrammet på en musikhögskola i Sverige har jag försökt sätta ord på vad som drivit dessa studenter, motgångar till trots. Jag har fokuserat på dessa studenters skilda bakgrund musikaliskt, socialt och utbildningsmässigt, för att kunna fastställa gemensamma upplevelser kring motivation, och även vad som skiljer dem åt. Med de kunskaper jag funnit genom denna studie hoppas jag kunna resonera om vad vi som lärare kan göra för att motivera framtida studenter.

Vår undersökning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med förberedande musikundervisning och hur förberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har undersökt vilka mål skolorna har för verksamheten, samt vad de anser vara förberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer. Vi har utgått ifrån skolornas egna definitioner av sina förberedande verksamheter och jämfört dem.I detta arbete har vi utgått från den förberedande undervisning för barn i tidigare åldrar som förr ofta kallades FU. Vi har undersökt hur några skolor har valt att organisera sin förberedande musikundervisning förr och nu. Med förberedande undervisning har vi avsett en avgränsad kurs eller verksamhet, skild från ”vanlig” ämnesundervisning. Själva begreppet FU – Förberedande undervisning förekommer under framförallt 1970-talet, men det finns i viss mån representerat även idag. Nu finns många varianter, med eller utan förberedande syften, men ofta med en vilja att ge eleverna en bred ingång till musicerande.Gemensamt för alla dessa verksamheter är pedagogik och metodik för små elevers första möte med musikundervisning, med ett stoff där rörelse, röst och grundläggande instrumentspel integreras. Förr ingick ofta spel på blockflöjt. Vi intresserade oss för perspektivet av en kulturskoleledares syn på denna första undervisningsform eftersom det kan spegla en syn på musicerande och kulturuttryck i stort.

The purpose of this study is to elaborate and examine a method that I have chosen to call ”Ensembleportföljen”. The study aims to show whether or not high school students benefit from ”Ensembleportföljen” in ensemble lessons where they hopefully get a greater insight regarding their own musical development.

The study has been carried out in two high schools in southern Sweden. Two different classes were selected and the study took place during their music lessons where one class proceeded with their usual curriculum while the other one worked according to the ”Ensembleportföljen”. Observations of classroom performances and interviews with teachers and students have been carried out throughout the study.

The results show that a significant amount of the students that tried the ”Ensembleportföljen” did benefit from the outcome. A greater understanding regarding their own learning was achieved and their confidence was increased. However, the study showed that a functional digital platform is necessary for further usage of the ”Ensembleportföljen”. However, the study had to be done on the students' breaks not to take time away from the ensemble lesson.

The aim of this study was to examine music teachers perceptions of flow experiences in students. The study investigates flow characteristics in music education, the activities that preceded flow experiences and in what way teachers approach and plan for these activities. The study was carried out using semistructured interviews with seven music teachers who work in different school systems and student groups in Sweden. The interviews were analyzed using theories of both individual flow and group flow. The results show that flow experiences in students are characterized by deep concentration, unawareness of their surroundings and a disclination towards ending the activity. The activities were characterized by clearly defined goals and the opportunities for students to steer their own learning trajectories. Teachers accounted for utilizing an open and supportive approach towards these activities and their students. The activities were preceded by extensive planning and teachers also contributed with relevant contexts for students to engage in the activity. These contexts also showed importance in providing clear goals as well as relevance and authenticity for the activities. 

Syftet med denna studie är att undersöka ifall självhypnos som förändrat medvetandetillstånd påverkar upplevelsen och utfallet av flow i kreativt skapande. Att erfara flow i musik är för många något eftersträvansvärt och har flera positiva effekter på musicerande och framför allt på upplevelsen i stunden för individen. Känslan av att tid och rum förvrängs och att sinnet helt uppehålls av handlingen i nuet har beröringspunkter med det som kallas för förändrade/alternativa medvetandetillstånd. Erfarenhet och forskning av alternativa medvetandetillstånd tyder på många likheter mellan upplevelsen av dessa och upplevelsen av flow. Mätningar av flownivå och dokumentationer av upplevelsen efter sessioner av musikskapande har jämförts ur ett flowteoretiskt perspektiv för att synliggöra kvalitativa skillnader mellan flow i ett normalt och ett förändrat medvetandetillstånd. Resultaten visar att självhypnos påverkar utfallet av flownivå positivt och att upplevelsen och verklighetsuppfattningen förändras. Dessutom tyder resultaten på att skapandet i ett förändrat medvetandetillstånd präglas mer av intuition än annars då kognition och problemlösande metoder är mer påtagliga. Resultaten visar inte vilken del av hypnosen som åstadkommer denna förändring och ifall utfallet är unikt för hypnos som metod eller ifall andra förändrade medvetandetillstånd kan åstadkomma samma förändring. Flow som teoretisk utgångspunkt visades även ha begränsningar i att synliggöra delar i den kreativa processen.

Music therapy in psychotrauma has been scantily explored in Sweden. The few results available suggest that music therapy in psychotrauma can be an effective treatment. The question of resilience and its importance in treating psychotrauma with music therapy has also been sparsely explored. The purpose of the present thesis is, therefore, to explore how three music therapists with experience in psychotrauma treatment look at resilient approaches in patient's treatments. The research questions are: How do music therapists understand the concept of resilience? In what ways do music therapists think they can contribute to resilient approaches? Which music therapeutic methods can contribute to the development of resilience? The study is based on three semi-structured interviews that were analyzed using qualitative content analysis. The result is presented in the form of an overall theme: Resource-oriented music therapy contributes to resilience in the treatment of psychotrauma. The theme consists of three main categories, which in turn comprise a number of subcategories. Finally, the results are discussed with theoretical points of departure on resilience and music therapy in treatment in psychotrauma. An insight into the importance of the work to music therapy is provided, and ideas on future research work that can be further developed are presented. 

Detta är en studie med syftet att jämföra sångteknik inom klassisk sång och sång inom Contemporary Commercial Music (CCM). Då jag själv framför allt är verksam inom CCM är det en studie där jag själv praktiskt undersöker hur det är att prova en ny genre på mitt huvudinstrument. Vilka är de största skillnaderna rent fysiologiskt mellan genrerna och hur upplever jag att bli nybörjare igen på mitt eget instrument?

Studien har genomförts genom att jag själv tagit sånglektioner inom både klassisk sång och CCM. Dessa har dokumenterats genom ljudinspelning av lektionerna samt att loggboksanteckningar förts efter varje tillfälle. En enkät har även skickats ut till sångare verksamma inom båda genrerna för att få en bredare bild av sångundervisning än den jag själv fått. Som tillägg har jag spelat in ett klingande resultat med en låt från vardera genre för att försöka visa på de olika sångtekniska funktionerna. 

Resultatet visar att den grundläggande sångtekniken rörande andning- och stödarbete undervisas och används på liknande sätt inom båda genrerna. Det som skilde åt var framför allt placering av struphuvudet, ansatsrörets form och längd samt olika registerfunktioner. Att prova på en ny genre på mitt huvudinstrument var både svårt och utmanande men ledde till breddat omfång och en större förståelse för rösten som instrument.

Detta är en studie med syfte att utifrån narrativ från fyra sångerskor undersöka hur en graviditet kan påverka sångrösten samt hur man som pedagog kan bemöta dessa förändringar. Förhoppningen är att studien ska ge ökad kunskap i hur de fysiologiska och psykologiska förändringarna under en graviditet kan påverka sångrösten och medvetandegöra vad man som pedagog kan göra för att fortsätta bedriva skonsam sångundervisning.

Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering och strukturering. Dessa spelades in och transkriberades för att sedan analyseras utifrån en hermeneutisk arbetsmodell vilket resulterade i teman utifrån informanternas berättelser. Resultatet visar på att en graviditet kan ha såväl positiva som negativa effekter på sångrösten med övervägande negativa följder. Hormonell påverkan i larynx, förändringar i magen och bukmuskulaturen samt minskad andningskapacitet har störst negativ inverkan på sångrösten under graviditeten medan positiva effekter som kan komma att upplevas är utökat lägre omfång och mörkare timbre (klangfärg). Den individuella påverkan är dock stor och det finns inga generella metoder att använda sig av i undervisningen av gravida. Kunskap från såväl sångerskans som pedagogens håll om vad som kan ske med sångrösten under en graviditet kan skapa förutsättning för skonsam röstanvändning och anpassning av sångteknik. Resultatet visar också på att acceptansen kring röstens förändring under graviditeten är av stor vikt för att inte pressa sig och orsaka långvarig skada på stämbanden.

I denna uppsats har jag undersökt hur jag som ämneslärare i musik och svenska på högstadiet kan aktualisera William Shakespeares pjäs En midsommarnattsdröm få eleverna studiemotiverade samtidigt som det ska främja deras utveckling ur ett mångkulturellt perspektiv. Med aktionsforskning som huvudmetod har jag utifrån läroplanen och hjälpmedel via intermedialitet som pedagogiskt verktyg, det vill säga olika medier och adaptioner, undersökt detta. Skolverket är en av de största källorna för mitt underlag förutom den empiri jag samlat in under undersökningen. Sedan använder jag mig av olika teorier om lärande, dramatik, pedagogik, didaktik, intermedialitet och litteratur om Shakespeare och En midsommarnattsdröm. Jag har undersökt dramats olika teman, ämnen och sakfrågor som anses aktuella även i vår tid och återkopplar innehllet i läro- och kursplaner. Detta för att belysa eventuella problem som uppstår med elever som är omotiverade eller som har svårt för skönlitteratur eller det svenska språket.

Jag har prövat, reviderat och omprövat olika teorier jag funnit till underlag för att planera de lektionsupplägg jag skapat och har försökt utforma en lektionsmall som ska kunna bearbetas och anpassas av lärare. Jag har alltså undersökt om och i så fall hur denna lektionsmall skulle vara möjlig att genomföra och vad resultatet skulle generera samt vilka svårigheter jag som lärare möter och hur jag handskas med dessa. Att samarbeta ämnesöverskridande, där eleverna i detta fall arbetar med William Shakespeares pjäs En midsommarnattsdröm i både musik- och svenskämnet skapar utrymme för olika förutsättningar men för att dessa ska kunna bidra till lärande innebär det att dessa också måste bejakas. Ämnesöverskridande samarbete är ett av flera nyckelord i denna undersökning och i det här fallet är definitionen av begreppet den när elever arbetar med ett och samma projekt i två eller flera ämnen samtidigt. Jag har genom denna undersökning arbetat fram en mall för undervisning inom detta område. Mallen är skapad för att kunna bearbetas utifrån olika ämnen och förutsättningar. Mallen är inget facit men utgör en god grund att arbeta utifrån.

From a hermeneutic perspective, a qualitative study based on interviews of six musicians has been conducted. The informants work or have worked in orchestras with hierarchical or non- hierarchical structure. The asked questions concerned the informants’ experiences of equality, interaction, motivation, their personal musical development and the quality of the orchestra’s performance. The biggest differences that were noticed concerned the perceived degree of equality, which was higher in the non-hierarchical orchestra. Furthermore, the psychosocial environment correlates with equality in the orchestra and is thus a structural issue. All the informants stated that the best musical performance can be achieved in a hierarchical orchestra, in which all musicians play the part they auditioned to. Contrary to the results from the interviews, the literature used in this study states that the best musical quality is achieved in orchestras with a non-hierarchical structure. 

Felix Saul (1883-1942) was engaged as a choiremaster, music writer and music teacher, mainly at his own music school: Stockholms privata konservatorium (SPK). The purpose of this study is to describe how Felix Saul tought children's groups at SPK, and what pedagogy he employed. The empirical material consists of interviews with students who participated in Saul's children's groups and Saul's own series of articles about his music pedagogy. The material has been analyzed from a cultural psychological perspective. The result show that the teaching methods used by Saul to a large extent followed the Tonika-do method as it was described in the contemporary literature, but with a bigger emphasis on harmonic theory and eurhythmics, and that playing games was a central part of the educational activities. The education gave the students access to cultural tool-box a variety of tools in the form of established music-cultural conventions of structuring, expressing and representing music, that they could combine to create individual learning strategies for sight reading, interpretation as well as listening to music. In this study Saul has emerged as an influential music educator even though he was not fully accepted by the establishment.

Jag har tidigare skrivit för fyrhändigt pianospel och vill nu fortsätta att komponera för piano. Jag är inte van vid att komponera och har alltid haft svårt att ta fram min kreativitet och hitta inspiration. Om man inte använt sig av kreativiteten så mycket under sitt liv kan det vara så att man inte har tillgång till den i den utsträckning man skulle behöva. Syftet var att komma igång att skriva eget material till piano, utveckla min egen förmåga att skriva och min kreativitet samt utmana mig själv. Jag har använt mig av notskrivningsprogrammet Sibelius för att notera mina stycken. Jag har improviserat fram melodier vid pianot och sökt inspiration i min vardag och genom att lyssna till tidigare skriven musik. Projektet har resulterat i två färdigskrivna stycken. Kreativitet kan inte tvingas fram, men det är bra om man väntar aktivt på den.

Den svenska Musik- och Kulturskolan har en unik funktion i vårt samhälle. Skolformen är, till skillnad från grundskolan, en frivillig undervisningsform. Den styrs helt av kommunerna själva och kännetecknas av bristen på gemensamma styrdokument. De har heller inga statliga krav på sig att anställa högskoleutbildade lärare. Detta, kombinerat med vad som anges som krav i jobbannonser till dessa skolor gör det otydligt i vad som egentligen krävs av en sådan lärare.

I detta arbete har en undersökning av jobbannonser till musik- och kulturskolan genomförts, för att se vilka krav och formuleringar som är vanligast förekommande i annonserna. Resultatet har sedan bildat underlag för intervjufrågor till personal på musik- och kulturskolor i Stockholm och Mälardalen, för att ta reda på vilka kvalitéer och kunskaper som anses vara viktiga för en instrumentalpedagog. Två intervjuer med instrumentpedagoger och en intervju med en musikskolerektor har genomförts.

Resultatet av intervjuerna visar att åsikterna om vilka egenskaper som är viktiga för en instrumentalpedagog är relativt gemensamma för respondenterna. Egenskaper som att vara socialt kompetent, flexibel, kunna sätta sig in i elevernas situation och att ha höga instrumentala färdigheter är kvalitéer samtliga respondenter tar upp.

This thesis discuss how balance between declarative and procedural knowledge can be reached in music education. The purpose is to shine light on how balance between different kinds of knowledge shows itself in South African music teachers descriptions of their ways of teaching. The main focus lies in how non verbal and verbal knowledge present itself in the teacher's philosophies. The categorisation of different kinds of knowledge from the book Music Matters by David Elliott is used to distinguish the main question in the analysis. This categorisation suggests there are five categories of knowledge of where one is verbal and four non verbal. Seven teachers are included in the study and the results show that there are some difficulties in the process of balancing verbal and non verbal knowledges in their teaching situations. The difficulties is shown largely between the desire to teach through non verbal methods and the traditional way of teaching that is more directed towards verbal knowledge and the fact that it is the easiest and quickest way to use spontaneously in the teaching situations. The thesis concludes that despite the fact that there are areas of development in balancing knowledges in teaching situations, there is more elements of the philosophical theories discovered in reality than expected. The pattern show that the teacher's philosophical reflections present more gaps individually than put together which results in the reflection that if teachers use the knowledge and experience among each other in a larger extent, balance between different kinds of knowledge is more easily approached than when doing it on their own.

Syftet för undersökningen var att utveckla metoder för sånguppvärmning i kör genom en aktionsforskningsstudie av tre separata repetitioner i en fyrstämmig kör. Bland annat testades yogaövningar som en del i sånguppvärmning och vilka reaktioner detta framkallade hos körsångarna. Resultatet visade att yoga kan användas som en metod i körsång för att öka avslappningen och samla koncentrationen inför ett sångpass, samt att körsångarnas reaktioner på yoga var övervägande positiva.

Music production is constantly evolving and new "gadgets" and "apps" to help the creation of music are continuously being released. They enable the music production, so even the most unskilled music maker can produce one ́s own slideshow from the vacation for example, or a digital Christmas card to send to the loved ones.

But if we are to have education for future music producers in high school, then what are we going to teach the students, so that they are able to advance from the "everyday" use to a more professional level of music production. Are the goals that have been set up for the course music by the Agency for education really relevant to what will be expected of a music producer now and in the future?

The survey that has been made by data acquisition of young people shows a picture of the progress and a future vision of the music creation. Additionally, interviews with practicing teachers and music producers have been made, where each and one are giving their personal view of music production around us today. What has emerged from these studies is that in spite of the democracy and availability, which is characteristic of today ́s music production, the need of experts who perform this profession is indeed still great.

The objectives and requirements for music production in high school set by the Agency for education, reflects the realities of music producers today relatively well, but that’s mainly because the objectives are hugely extensive and interpretable. If we want a more democratic music production, the availability needs to improve further. 

Detta examensarbete är en kvalitativ studie om känslor, tankar och minnen av musikundervisningen i den svenska folkskolan mellan cirka 1925 och 1950, med särskilt fokus på de personer som kände sig utestängda från musikundervisningen, samt deras förhållande till musik senare i livet. Studien är baserad på intervjuer med 13 personer födda mellan 1914 och 1942.På den här tiden såg samhället och skolan helt annorlunda ut än de gör idag och det speglas naturligtvis i synen på musikalitet, sångförmåga och begåvning, och även pedagogik.Resultaten pekar på att undervisningen i musik vid den här tiden skilde sig från dagens undervisning ganska mycket i några avseenden. Idag strävar lärare mot att alla elever ska nå målen i kursplanen och det är en otänkbarhet att utesluta någon från undervisningen, men mellan 1925 och 1950 kunde detta förekomma i skolorna. Resultaten visar också att de personer som blev ”befriade” – som de själva säger – ofta har känt sig hämmade och osäkra på sitt eget sjungande i hela sina liv, trots försök att komma över detta som vuxna.

”Så länge den konstnärliga friheten inte är lika för människor beroende av deras kön måste den återkommande frågan bli: Konstnärlig frihet, för vem?” Så uttrycker sig kommittén för jämställdhet inom scenkonstområdet i sin inledning av betänkandet Plats på scen (SOU 2006:42).

!

Kulturområdet och i all synnerhet musiklivet ligger långt efter vad gäller jämställdhetsfrågor. Könsfördelningen på maktpositioner i branschen är skev, instrument- och genreval är starkt genuskodade. Med musiken följer gamla föreställningar och traditioner om vilka människor som förväntas skapa och utöva musiken, och på vilket sätt de förväntas göra det. I Sverige finns idag flera nätverk, organisationer och föreningar som arbetar för att förändra detta. ! Utifrån dessa brister syftar denna kvalitativa studie till att undersöka huruvida organisering i nätverk bidrar till skapandet av ett jämställt musikliv. ! Studien visar att nätverken fyller viktiga funktioner. Till exempel som social plattform för gemenskap, för utbyte av kunskaper och erfarenheter samt den viktiga funktionen som opinionsbildare.

Denna studie syftar till att hitta bärande beståndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och användbara i arbetet med en kör. Studien är baserad på intervjuer med medlemmar ur Linköpings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomgång innehållande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartläggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att stämningen i en hejaklack är mycket viktig. Ofta viktigare än själva idrotten. Den visar att tre delar är viktiga för att stämningen i klacken ska bli optimal. Musiken – människan – situationen. Alla tre delar är lika viktiga. Resultatet visar att det hypotetiskt är viktigt att arbeta med samtliga dessa tre delar i arbetet med en kör.

Det primära syftet med denna litteraturstudie är att granska och jämföra de tre senaste svenska avhandlingarna i ämneskombinationen musik, genus och utbildning. Författarna är Cecilia Björck (2011), Carina Borgström Källén (2014) och Victor Kvarnhall (2015). Utifrån dessa avhandlingar syftar föreliggande uppsats även till att identifiera diskurser inom svensk musikutbildning och inom forskningsfältet för genus, utbildning och musik i sig – detta för att synliggöra brister och vita fläckar som är tänkta att ge upphov till nya idéer om framtida forskning.

Uppsatsen lutar sig mot ett genusteoretiskt ramverk i huvudsak hämtat från Butler (1990/2007) och Green (1997), och använder begreppen kön och genus som synonymer. Vidare är analyserna i huvudsak byggda på den diskursanalytiska metoden diskursteori. Detta innebär en poststrukturalistisk syn på verkligheten som konstituerad via sociala handlingar.

Resultaten består bl.a. i en redovisning av hur det går till när den manliga norm som styr dagens populärmusikdiskurs skapas och reproduceras. Resultatet indikerar även att lärares vetskap om denna norm är avgörande vad gäller att ordna en jämställd musikundervisning i svenska skolor. I min analys framkommer också att även forskningsfältet som sådant präglas av en patriarkal norm, då problembeskrivningar och lösningsförslag tenderar att utformas utifrån en manlig utgångspunkt.

Detta specialarbete handlar om att undersöka effekterna för korister av en röstergonomisk metod som kallas ”Rörfonation i vatten”. Denna metod utnyttjar ett tekniskt hjälpmedel och har använts av finska talterapeuter i sextio år. Studier har visat positiva resultat med mer optimerat svängningsmönster i stämband även för sångare. Metoden innebär att man ”ljudar” (fonerar) ett utdraget /u:/ i ett speciellt utformat glasrör i ett kärl med vatten. Vattenbubblorna som då uppstår ger ett modulerat tryck tillbaka mot stämband och struphuvud. I denna studie undersöktes effekterna av arbete med rörfonation hos åtta korister under en period på tolv dagar med intensivt repetitionsarbete i samband med julhögtider. Resultaten visade markant förbättring av upplevd sång- och talkvalitet och förkortad återhämtningstid.

The purpose of this study was to explore the experiences of three singers within the voice method The Voice Work. The study was conducted through qualitative interviews in the fall of 2019 through hermeneutic analysis and is discussed against a background of contemporary experience-based voice methods as well as voice research in popular musical genres. The result is presented in three chapters: The quest for authenticity, Body and psyche - a whole and Development. The interviewed singers perceive The Voice Work as a method with the aim of achieving authenticity in using the voice. The interviewed singers experience an accepting attitude to their voice. The Voice Work gives the interviewed singers an experience of the voice and the psychic being as a whole. The sound of voice and intonation is controlled to a lesser extent, helping them not dissembling the voice. The interviewed singers talk about experiences of a freer voice, inner presence, self-insights and how the work affected them emotionally. Through the breathing exercise and sounding that occurs in The Voice Work, the interviewed singers train to try to relate non-judgmentally to themselves and their body, they experience a relaxation in voice and breathing and that they sing more gently which they use in their vocal training. Interviewed singer Lisa uses the method in performances to reduce the focus on results. The interviewed singers also believe that the breathing exercise caused them to find a mental focus, which they lacked tools for in other voice methods.

Kultur är ett stort ord. Som första generation invandrare av syriansk bakgrund har ett stort kulturliv alltid varit en del av mitt liv och ju äldre jag blivit, desto mer intresserad har jag blivit. I och med att detta intresse vuxit har önskan att utforska och lära mig om historiken i kulturen också vuxit. Därav föddes idén till denna studie; att dokumentera och sprida en kultur.I arbetet har jag sökt efter information om den syrianska kulturen och det syrianska folket. Jag använde mig av böcker, webbsidor och intervjuer för att få en övergripande bild över den kultur som jag ville dokumentera och sprida. Dokumentationen och spridningen är ett steg i arbetet att bevara en kultur som i andra delar av världen slås sönder. Studien går in på det syrianska språket och kulturarvet, samt ljud-och bildupptagning som inspelningsmetod. Arbetet resulterade i två musikvideor som dokumenterar två syrianska psalmer som valdes ut. Effekten av detta arbete hoppas resultera i att intresset för andra kulturer väcks hos andra.

Denna studie undersöker vad musiklärare med koncentrationssvårigheter använder sig utav för verktyg inom sin yrkesroll som musiklärare. Vid sökningar på tidigare forskning och bland data från myndigheterna Socialstyrelsen samt Arbetsmiljöverket fanns inga specifika svar på verktyg hos musiklärare. Myndigheterna kunde svara väldigt allmänt om verktyg för vuxna med adhd respektivenedsatt uppmärksamhetsfunktion, vilket presenteras i bakgrunden. Undersökning gjordes genom tre kvalitativa intervjuer med tre personer från olika stadier av musikläraryrket. En empiristyrd tematisk analys tematiserade olika problemområden och verktyg somvidare analyserades enligt med detsociokulturella perspektivetsom grund. Verktygen delades upp i fysiska och intellektuella verktyg samt vilkaproblemområden de användes inom. Problemområden innefattade bl.a. planering, memorering, rastlöshet och dålig självkänsla, med verktyg såsom exponering, applikationer på mobiltelefon och reflektion. Dessa skrevs ini en tabell vilket blev resultatet för studien. Respondenternas verktyg för de specifika problemområdena jämförs med verktyg som myndigheter rekommenderar och tidigare forskning i diskussionen. De kompletterar också varandra och gör att studien som helheteventuellt har potential att bli ett verktyg för personer som upplever samma problematik.Det är möjligt att vidare forska i andra estetiskt lagda yrken för att hitta likheter och skillnader i verktyg som används, alternativt vidga målgruppen till lärare överlag.Ett svagt intresse för att delta i studien pekar på att forskning kring stigmatiseringav olika diagnoser skulle vara intressant och nödvändig för tolerans och förståelse. Det är också av intresse om stigmatiseringen kan ligga till grund för den dåliga självkänsla respondenterna vittnar om.

The purpose of this essay is to examine how game design can be used as a resource for designing music education. The background consists of previous research of what determines the pupils study results and thereafter game design and its branches and terms. The scientific perspective used is the design theory by Selander and Kress (2017). The method used was to first present game design and its branches followed by examples of parallels between game design and school in front of four music teacher students. After the presentation a discussion was held by the participants about game design as a resource for music education. The result shows that the participants have use for game design as a resource as, at the same time, they would like to use a different language than that from game design. The participant expressed with varying enthusiasm that this way of viewing school can be beneficial for both pupils and teachers. The end of the essay presents a discussion about the implications of the result and its potential influence on school. Pros and cons about using terms from game design in practice are discussed and examples on how school could evolve to implement concepts from game design in practice.

Detta examensarbete skapades med målet att utforska musik från Nintendo Entertainment System–spel (NES) med ett musikteoretiskt och musikterminologiskt perspektiv. Det analyserade stycket är Title Theme från The Legend of Zelda (1988). Bakgrundskapitlet tar upp de verktyg kompositörerna hade att arbeta med som NES:s ljudkort och loopar. Plankning och transkription diskuteras och tidigare forskning i området tv-spel synliggörs. Syftet är att skapa en visuell analys som kan användas för att arrangera om originalmusiken från spelen. Genom plankning och analys har jag producerat ett nytt arrangemang. Resultatet presenteras som noter på min plankning, analys och arrangemang med förklaringar över originalets uppbyggnad. Arbetet har gett insikt i hur min skolning i musik kan vara hämmande för att arrangera som programmerarna gjorde förr, men också vilka verktyg de hade att arbeta med. Med arbetet har jag insett hur hjälpsam en tydlig analys av ett verk kan vara för arrangering. 

En konsertetyd skiljer sig från en vanlig etyd på ett specifikt sätt; övningen ska inte endast resultera i ökad teknisk färdighet, utan ska även ha ett stort konstnärligt värde i den mening att den ska ha förmågan att underhålla såväl som utveckla utövarens teknik och musikalitet.

Min etyd ska vara utformad för den som redan byggt upp en viss vana vid pianot och har en grundläggande styrka i fingrarna. Stycket är alltså inte i första hand till för att bygga upp ens muskelstyrka, utan för att lära ut ett ergonomiskt spel. I denna etyd kommer jag framför allt att fokusera på rotation där man får öva på en avslappnad axiell, lateral rörelse.

Anledningen till att jag vill skriva en konsertetyd grundar sig i en känsla jag fick då jag spelade några av Chopins etyder. Vissa passager krävde mycket övning för att få till, men eftersom jag älskade musiken så spelade det ingen roll hur mycket tid jag lade ner. Just det faktum att musiken fortfarande var i fokus, trots den tekniska problematiken, har kommit att bli något som jag lägger stor vikt vid.

I detta arbete vill jag även utveckla mitt komponerande, genom att hitta och experimentera med verktyg jag inte tidigare använt. Det kan vara verktyg som får mig att hitta nya klanger, rytmiska mönster eller ny stämföring m.m.. Jag vill utforska 1900-talets musikaliska och klangmässiga utveckling för att se om det kan finnas något där som jag kan dra nytta av. Genom att studera 1900-talets musik hoppas jag kunna så ett frö av nyfikenhet kring den västerländska konstmusiken. Jag hoppas även att min etyd kan locka till kreativa diskussioner om musik, vad det är och hur den kan interpreteras.

Teknikens utveckling och kommersialiseringen av internet har förändrat musikindustrins spelplan. Numera är artister inte lika beroende av skivbolag som finanserar dyra studiotimmar med mera utan kan själva åstadkomma en hög inspelningskvalitet med billigare utrustning. De har också möjligheten att själva marknadsföra sig via internet och bygga upp sina varumärken. Syftet med undersökningarna som ligger till grund för detta arbete var att kartlägga de nya arbetsuppgifter artisterna fått till följd av digitaliseringen. Resultatet användes sedan för att belysa vilka områden som kan effektiviseras och förbättras. Undersökningen fokuserade på artister som var i ett tidigt skede av sina karriärer men hade som mål att livnära sig på sin livemusik. Arbetet mynnade ut i slutsatsen att de mindre etablerade artisterna har svårt att konkurrera med artister som backas upp av större musikbolag. Mycket på grund av att de inte klarar av eller hinner med allt administrativt arbete som krävs för att försörja sig på sin livemusik. Många artister verkar prioritera bort den administrativa delen till fördel för konstnärskapet. När de administrativa delarna av företagen inte sköts hamnar artisten i en ond spiral. När man väljer att inte betala skatt på sin lön, prioriterar bort marknadsföring och att skriva avtal så skadar det artistskapets varumärke på sikt. 

Vi lever i ett alltmer uppkopplat samhälle och statistiken pekar mot att det kommer fortsätta i den riktningen. I och med detta bör skolan ta vara på makten som sociala medier har. Potentiellt sett kan vem som helst, oavsett klass, kön, ålder eller etnicitet nå ut till en miljonpublik om rätt kunskap och strategier innehas av användaren i sitt skapande. Därav har samspelet och kommunikationen via digitala verktyg och uttrycksmedel kommit att bli allt viktigare i dagens samhälle.

Det regeringsbeslut som togs år 2017 kräver en större insikt i hur den digitala världen fungerar. För att kunna uppnå denna vision behövs en större kunskap inom området digitalisering. Med avstamp i detta berättigas arbetets syfte som är att utforska hur sociala medier används för att marknadsföra nya artistprojekt samt se hur artister ska agera och tänka när ett nytt artistiskt varumärke ska lanseras på Instagram.

Tillvägagångssättet för att samla empiri har varit genom intervjuer. Datan har därefter transkriberats utefter ett hermeneutiskt perspektiv och sedan analyserats efter Bourdieus teori. Resultatet visar att Instagram är en viktig del i marknadsföring och lansering av nya artistprojekt. Då sociala medier numera har etablerats som ett kommunikativt verktyg i fältet musikbranschen är det nödvändigt att förhålla sig till det för att nå ut till ett större antal följare. Närvaro på sociala medier utökar artistens existens förbi kroppens fysiska begränsningar. Man kan numera finnas på flera olika forum samtidigt.

The purpose of this study is to explore classical singing teacher’s experiences of remote teaching in one-to-one lessons in classical singing. Four singing teachers who are active pedagogues at high schools in Stockholm have been interviewed. The sociocultural theory has been applied to this study as the theoretic perspective. The result of the study shows that teaching classical singing in remote cannot be taught as it’s taught on location. This is due to the difficulty for musical interaction during distance teaching when using today’s technology. The continuity which remote teaching has allowed during the Covid-19 pandemic is seen as a positive aspect due to teachers exploring other ways of teaching their students remotely. More research on this subject is needed to develop the work procedure and the tools that are used in remote teaching. Other studies also highlight the difficulties of musical interaction between teachers and students during remote teaching and stress the need of further research within the field.