Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 113
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aggeklint, Martina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Musik med deadline: Att göra en examenskonsert från ax till limpa2019Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2.
    Alin, Helena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Sången - musikproduktionens krona2018Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I tidigare musikproduktioner har jag lagt mycket tid på att skapa välljudande kompositioner och arrangemang, men sällan låtit sången komma i första rummet. Syftet med den här uppsatsen och dess tillhörande konstnärliga arbete är att bidra till att skapa en fördjupad förståelse av hur man i processens alla delar lyfter fram sången i en musikproduktion. För att undersöka detta har jag skrivit tre låtar, som jag har låtit en referensgrupp lämna synpunkter på. Under skrivprocessen undersökte jag några specifika områden nämligen tonarter, dynamik, språk och text, och melodispråk. Gällande arrangemang jobbade jag med att låta melodier göra rum för sången, reflektera textens budskap i känslan av arrangemanget och matcha energin i sånginsatsen med energin i arrangemanget. När det kommer till inspelningen lade jag stort fokus på att förbereda och genomföra inspelningen av leadsången, för att jag som sångare skulle ges så goda förutsättningar som möjligt. Redigeringsprocessen syftade till att sätta sången i centrum i ljudbilden. Resultatet, enligt mig och referensgruppen, blev att sången till största del spelar huvudrollen i kompositionerna och arrangemangen, men att den inte ännu ligger i centrum i mixen.

  • 3.
    Andersson, Emil
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Att släppa en skiva som app: skapandet av en iPhone-applikation för bandet The Royal Anderson2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under våren 2012 började jag att skriva låtar till en skiva som sedan släpptes som en iPhone- applikation. Denna rapport beskriver min arbetsprocess samt diskuterar nya tekniska metoder och tankar kring tillgängliggörandet av musik samt kopplingen mellan teknik och konstnärlighet.

  • 4.
    Andersson, Linus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Kallocain: musik och ljudläggning av långfilmspilot i trailerformat2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande text handlar om arbetet med att skriva och arrangera musik, spela in och producera musiken, ljudlägga, spela in eftersynkad dialog samt slutmix i surround 5.1 av en långfilmspilot i trailerformat. Filmen baseras på Karin Boyes dystopiska roman Kallocain från 1949.

  • 5.
    Angel, Andreas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Det sa bara click!: min relation till användande av clicktrack2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt exemanesarbete består av ett antal låtar och musikproduktioner som jag har gjort mestadels under 2012-2013. Målet med musikproduktionerna har varit att, under rådande förutsättningar inom dom olika projekten, skapa musik vars enda egentliga syfte har varit att beröra den potentiella lyssnaren.I min text har jag lagt fokus på att undersöka hur resultatet har påverkats av att med olika produktionsmetoder arbeta med tempo. Jag har och är framförallt nyfiken på hur maskingenererat tempo, som i texten kommer benämnas som click eller clicktrack, påverkar slutresultatet av en musikproduktion.I två av mina produktioner har jag jobbat med tempo på flera olika sätt. Målet varje gång med dessa produktioner har varit att fånga låtens känsla så bra som möjligt. Anledning till att jag har gjort om produktionerna har varit för att jag inte har varit nöjd och har därav provat en ny arbetsmetod. Jag har därmed funnit det intressant att analysera dom olika versionerna av samma låt för att se om jag kan hitta nyckeln till varför jag har blivit nöjd med en produktion och missnöjd med en annan produktion av samma låt.Min personliga uppfattning är att clicktrack ofta används oreflekterat i inspelningssituationer inom pop och rockgenren och att det starkt påverkar hur musik från dessa genrer ofta låter idag. Jag ställer mig frågan, om det har blivit norm att använda clicktrack i inspelnings situationer.

  • 6.
    Axelsson, Martin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Låtskrivande med struktur2018Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen undersöker jag hur mitt låtskrivande påverkas av en strukturerad metod. Jag ställer tre huvudsakliga frågor: Kan man genom användandet av en tydlig struktur bli mer produktiv, kreativ och bättre på att nå ett förutbestämt resultat? För att skapa en struktur har jag använt mig av Pat Pattisons (2009) metod som han beskriver i Writing Better Lyrics, där man i skrivandet av en låt använder ett antal worksheets. Man använder även en begreppsordbok och ett rimlexikon för att samla material till textskrivandet. Jag hade som mål att skriva fem låtar, som var och en hade ett eget instrument som låten skulle framföras på. Låtarna hade också var sin förlaga, som jag transkriberade för att kunna ta inspiration till harmonik, melodi och texttema. I mitt resultat har jag kommit fram till att det finns både negativa och positiva aspekter med att hålla sig till en strukturerad metod, och jag redogör för hur jag under arbetets gång ibland bröt mot strukturen, när jag upplevde att det fanns kreativa vinster med att bryta mot den.

  • 7.
    Bejstam, Adam
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    En lysande destination: Skapandet av min kortfilm, från idé till verklighet2019Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en dokumentation och en reflektion över mitt arbete med att skapa en kortfilm. Filmen utspelar sig i rymden och har delvis skapats med hjälp av stop motion- teknik. Syftet med arbetet är att skapa ett verk som stärker min portfolio både som filmskapare och kompositör. Samtliga delar av projektet genomfördes under perioden augusti 2018 till april 2019. Centralt för arbetsprocessen är idéskapande, manusskrivande, filmmusikkomposition, skapande av docka, kulisser och rekvisita samt animation i programmet Dragonframe 4. Efterarbete i form av klippning och skapande av visuella effekter är också väsentligt. Resultatet av filmen är vid tidpunkten för inlämning av uppsatsen nästan färdigställt bortsett från ljudläggning och inspelning av filmmusik som sker en vecka efter inlämningsdatum. Jag drar slutsatsen att full kontroll över ett stort långvarigt projekt för mig bär med sig fördelar i form av möjligheten att förverkliga mina visioner, och nackdelar i form av dalande inspiration under arbetets gång. Det blir tydligt att stop motion-tekniken är en tidskrävande process som i sin tur kan vara psykiskt påfrestande.

  • 8.
    Björklund, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Inspelning med klick, begränsning eller möjlighet?: En studie om hur inspelning med klick påverkar musikers upplevelse och det konstnärliga resultatet.2018Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med utvecklingen av digital inspelningsteknik har klick blivit ett sätt att

    effektivisera editeringen i postproduktion och musikskapande. Syftet med

    arbetet är att undersöka hur inspelning med klick respektive utan klick dels

    påverkar det konstnärliga resultatet, dels hur musiker upplever skillnaden.

    För att undersöka detta spelades samma låt in med 3 olika metoder. Version

    1 med klick, version 2 utan klick och version 3 med alla musiker i samma

    rum. Sedan gjordes intervjuer av 7 vardagslyssnare och 3 professionella

    musiker samt en fokusgruppsdiskussion med 5 personer från musik- och

    medieproduktions linjen på Kungl. Musikhögskolan. Resultaten

    sammanställdes och det som kunde utläsas var att skillnaderna mellan de

    olika versionerna påverkade känslan i låten. Vilken version deltagarna

    föredrog varierade mycket och därför fanns det ingen version som var bättre

    än någon annan. Slutsatsen blev att klick kan bidra med känslouttryck och

    beslutet om att använda klick eller inte använda klick blir ett kreativt val

    utifrån vilken känsla producenten vill skapa.

  • 9.
    Brag, Felix
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Jonas, Claudia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Klint, Ludvig
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Petersson, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Sjöstedt, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Veen, Nanno
    Verdonk, Sophie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    En undersökning av kreativitetsaspekter i aktuella handböckerom songwriting2017Ingår i: Elva studier om kreativitet imusikproduktion: Till invigningen av Kungl. Musikhögskolans nya campus 2017 / [ed] Jan-Olof Gullö, Stockholm: KMH , 2017, s. 7-22Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med syfte att bidra till ökad kunskap om kreativitet i songwriting undersöks iden här studien hur olika aspekter av kreativitet kommer till uttryck i aktuelllitteratur av handbokskaraktär om songwriting. Det undersökta materialetomfattar tolv handböcker, varav en på svenska och övriga på engelska. Dessatexter valdes ut efter sökning i nätbokhandeln med just songwriting ochsynonyma begrepp som sökord. Med kunskapskritisk analys har vi söktkunskap om vilka de som författat dessa böcker är, vem som den förväntademottagaren samt hur olika kreativitetsbegrepp tas upp i texterna. Även omanalysen visar att det finns stora skillnader mellan de olika böckernaanvänder många av författarna, som utan undantag själva har omfattandeprofessionell erfarenhet från musikbranschen, magkänsla, eller liknandeuttryck, för att beskriva vad som krävs för att utveckla kreativitet och nåframgång i songwriting. Även hantverksmässigt kunnande, vikten av ettarbetsflöde som inte hindrar skapandet och att hårt arbete och ihärdighetbetalar sig i form av att man med förvärvad kunskap har möjlighet att varakreativ när inspirationen slår till, är uppfattningar som kommer fram i denanalyserade litteraturen.

  • 10.
    Byström, Kristoffer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Färdigställande av album: inspelning och reflektion kring distribution2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 11.
    Bäcklund, Linnéa
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Från konstnärlig idé till konstnärligt ID: En introspektiv studie i fundamentala preferenser, autenticitet och andra musikaliska val2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en introspektiv studie om preferenser, autenticitet, andra musikaliska val och erfarenheter som formar ens uttryck och konstnärliga ID. Syftet med denna studie är att konkretisera vad som utgör mitt konstnärliga ID för att undersöka vilka konstnärliga aspekter och tendenser som förekommer i ett mindre urval av egna låtar och dess produktioner. Genom detta söker jag få större förståelse för vad ett konstnärligt ID är, vad som egentligen utgör det samt mitt egna uttryck. Studiens syfte är också att skaffa kunskap om vilka preferenser jag har och vilket arbetssätt som, för mig, genererar autenticitet.

    Efter en genomgång av min konstnärliga bakgrund, för att påvisa vad som format mig som musikskapare innan denna studie, har jag utfört min empiriska inventering. Där har jag brutit ner text, melodi, konceptuella idéer och produktionselement och på så vis analyserat mitt låtmaterials beståndsdelar. Jag upptäckte under arbetets gång att skriva mina låtar till akustiska instrument - för att på det viset skapa råmaterialet - innan produktionen tar vid, är arbetssättet som för mig skapar mest autenticitet. Jag kunde vidare, tack vare min djupdykning i det färdigproducerade materialet, urskilja tydliga komponenter som är återkommande i mina produktioner. Genom detta blev mina preferenser och tendenser tydliga och jag kunde därmed dra slutsatsen att grundstenarna i mitt konstnärliga ID utgörs av: Hur jag använder text på ett bildligt sätt, att jag överlag styrs sceniskt i mitt musikskapande, mitt melodispråk, hur jag nyttjar min röst samt generella ljudpreferenser. Men jag insåg även att ens konstnärliga ID utgörs av mer än bara grundstenarna. Dessa bör enbart ses som fundament, men ett komplett konstnärligt ID är i övrigt expansivt, rörligt och påverkas av ens sammanhang. Det vill säga allt som på något sätt lämnar ett intryck hos en själv, i kombination med ens egna driv och nyfikenhet. Jag upplever att jag efter denna studie fick en större förståelse för mitt egna uttryck samt ett förhöjt självförtroende i mitt egna skapande. Jag har fått insikt i vad mitt konstnärliga ID utgörs av.

  • 12.
    Correia de Melo, Mathias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Drömmar: att nå fram till publiken med känsla och budskap2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tack vare mitt intresse för livemusik och den magi som kan skapas i kontakten mellan artister och publik har jag i det har examensarbetet genomfört två musikproduktioner, i konsertform, som handlar om drömmar. Mitt syfte med dessa musikproduktioner har primärt varit att undersöka hur man som artist, genom musik och interfolierade mellanpartier - alltså den verbala kommunikationen mellan låtar under en konsert som kommunikationsmedel, når ut till sin publik. De två musikproduktioner som jag genomfört och som utgör mitt examensarbetes praktiska del har sin utgångspunkt i ett manus som jag skrev och en given låtlista. En viktig del i detta arbete var att repetera in manus och låtar. I arbetet med musikproduktionerna har jag utgått från att vi som artister, för att vinna förtroende hos publiken, måste bjuda till och visa vilka vi är, ta kontroll över situationen för att verka trovärdiga, våga vara personliga men inte privata, visa passion för det vi gör, utstråla personlig säkerhet på scen och inte lämna över ansvaret till publiken. Hur väl vi som artister lyckas vara oss själva på ett självsäkert och övertygande sätt är avgörande om vi kommer fånga stundens nerv och publikens känslor. Utöver denna skriftliga rapport ingår även en videodokumentation av musikproduktionen.

  • 13.
    Crafoord, Jonatan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Dawnspire: ljud till ett independentspel2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 14.
    Dyndahl, Petter
    et al.
    Inland Norway University of Applied Sciences, Department of Arts and Cultural Studies, .
    Dylan Smith, Garteth
    Gravem Johansen, Guro
    The Norwegian Academy of Music.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Musicalization of theoretical practices in music education research: Live performance2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 15.
    Dyndahl, Petter
    et al.
    Inland Norway University of Applied Sciences, Department of Arts and Cultural Studies, .
    Gravem Johansen, Guro
    The Norwegian Academy of Music.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Musicalization of theoretical practices in music education research [with live performance]. 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 16.
    Eidenskog, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Musikaliskt berättande i interaktivt media: skriftlig reflektion inom självständigt, konstnärligt arbete2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som utgångspunkt i mitt examensarbete har jag haft en musikproduktion där jag har skapat musik och ljudläggning som en del i ett interaktivt läromedel. Uppdragsgivaren har varit läromedelsförlaget Hist.se, som har gått från att ha varit en resursbank på Internet i historia, till att tillhandahålla ett komplett webbaserat läromedel i historia. Examensarbetet har växt till att omfatta två parallella spår: Att jobba i projekt (mot beställare) och att använda musik, ofta adaptiv musik, som berättarmedel. Inledningsvis beskrivs hur jag kom i kontakt med företaget, och bakgrunden till musikproduktionen, eller beställningen, redogörs för, liksom tidsplan och viktiga händelser under produktionsprocessen. Slutresultatet av beställningen redovisas, med en sammanfattad respons. Sedan följer en avslutande reflektion, om musik och adaptiv musik som berättarmedel. Här diskuteras vad som krävs för att musiken ska få en bra berättarfunktion i sammanhanget, vad adaptiv musik är och vad som krävs för att den ska fungera på bästa sätt. Avslutningsvis diskuteras olika problem- och frågeställningar som kan uppstå i ett projektarbete. Reflektioner utifrån musik- och medieproducentens förhållningssätt vid kommunikation mot beställare, tidsfördelning och prioriteringar, och tankar om yrkesrollen diskuteras.

  • 17.
    Eidhagen, Albin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Från demos till färdig produktion2018Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här konstnärliga arbetet har sex stycken demos spelats in i ett sovrum och producerats för att skapa förutsättningar för ett välproducerat studioalbum. Syftet med demoinpspelningarna var att upphovsmannen skulle få en överblick över både låtarna och helheten samt se hur låtarna anpassas till varandra. Arbetet innehåller en analys och reflektion kring produktion, instrumentering samt demo- kontra studioinspelning. Resultatet av arbetet är sex stycken välljudande demos samt en reflektion kring vilka instrument som räcker med att spela in hemma, som t.ex. akustisk gitarr, sång och perkussion. Det presenteras också vilka instrument som bör spelas in på riktigt i en inspelningsstudio och ersätta de mjukvarinstrumenten från demosen. Resultaten presenteras i form av en processbeskrivning, reflektion, samt en tabell över vilka instrument som spelats in för demon och vilka som ska spelas in på nytt. De sex stycken demosarna blev lyckade även om det kom fram att det bör göras vissa förändringar på låtarna. Varje låt kom dessutom att influera minst en annan eftersom de jobbades på parallellt. Men det framgår också att det är för lite material för ett helt album. Av det konstnärliga arbetet kom det även oväntade resultat som t.ex. hur digital distorsion kan vara önskvärd och hur man som producent som sjunger, kan få distans till sin egna röst, med hjälp av röstprocessering.

  • 18.
    Engman, Karolin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    När musiken ska möta sin lyssnare: Om marknadsföring av musik2018Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som musikskapare har jag länge skrivit och producerat musik, men mycket av musiken har aldrig nått sin lyssnare. I denna uppsats har jag valt att skriva om hur processen kan se ut när ny musik ska publiceras och hur marknadsföringen kan se ut.

    Jag har samlat in data genom att intervjua verksamma inom musikbranschen samt. tagit del av ett podcastavsnitt och webbsidor. Jag har även använt mig av en exempellåt som jag själv varit med och skrivit.

    Genom processen har jag kommit fram till en analys av PR inom musikbranschen. Jag har tagit upp kommersiell musik, radio, Spotify, samarbeten mellan A&R:s och artister. De resultat jag kommit fram till genom intervjuerna visar även på hur ett kontrakt mellan ett musikbolag och en artist kan se ut.

    I slutsatsen tar jag upp att det finns många olika sätt att jobba med PR, antingen själv som artist eller med hjälp av ett musikbolag. Jag har även kommit fram till att kontrakt mellan artist och musikbolag kan se väldigt olika ut.

    Under rubriken Framtida Forskning skriver jag att det vore intressant att analysera vidare i ämnet och kanske gå in mer på siffror och statistik.

  • 19.
    Engman-Bredvik, Isabelle
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Två musikaliska gestaltningar till bild: ett examensarbete i komposition, musik- och medieproduktion2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 20.
    Eriksson, Joel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Jakten på Känslan: skriftlig reflektion inom självständigt, konstnärligt arbete2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 21.
    Eriksson, Markus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Lärkskogsvägen: skriftlig reflektion inom självständigt, konstnärligt arbete2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete har jag, Markus Eriksson, och Gustav Löfstrand samarbetat och skapat 7 instrumentala musikstycken av filmmusikkaraktär. Vi har båda som mål att i framtiden skriva musik till film och tänker använda resultatet av detta arbete som en del av vår gemensamma portfolio. Då vi inte haft något bildmaterial att utgå ifrån, har vi i text skrivit egna scenarion. Dessa utspelar sig i fyra olika lägenheter i ett hyreshus och skildrar människorna som bor i huset och deras vardag. Anledningen till att vi gjorde det var för att ge oss själva något dramaturgiskt att utgå ifrån och gestalta med hjälp av musiken. Detta resulterade i ett scenario för varje lägenhet. Vi komponerade då ett musikstycke till var och ett av dessa scenarion, samt ett stycke som gestaltar miljön utanför huset, ett stycke som är en sorts introduktion till projektet och ett som symboliserar trapphuset. För att underlätta arbetet enades vi tidigt om ett arbetssätt vi trodde skulle fungera bra för oss. Arbetet planerade vi att utföra dagtid mellan kl. nio och fem där den första perioden helt och hållet bestod av komposition. Vi bollade idéer, skissade och dokumenterade det vi gjorde med enkla demoinspelningar. Det sistnämnda var främst av anledningen att undvika att fastna i detaljer, t ex att ställa in rätt ljud och istället fokusera fullt ut på kompositionerna samt låta idéerna få tid att landa. Därefter följde inspelning och slutproduktion. Under inspelningen valde vi att inte ge de musiker vi tog hjälp av noter. Istället spelade vi upp melodier och stämmor och berättade vad musiken var tänkt att gestalta och bollade våra grundläggande musikaliska idéer med dem. Detta var av anledningen att vi ville öppna upp för att låta musikerna komma med egna idéer och värna om det intuitiva. Vi arbetade även mycket med improvisation. Det var mycket intressant att se hur vårt samarbete fungerade och utvecklades under arbetets gång och även hur de arbetssätt vi enats om påverkade oss. Slutligen resulterade projektet i 7 musikstycken som vi tillsammans komponerat, spelat in, producerat och mixat.

  • 22.
    Falthin, Annika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    ‘Transmodal’ translation in ‘teaching-and-learning’ music 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 23.
    Grenholm, Andreas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Låtskrivning och produktion: skriftlig reflektion inom självständigt, konstnärligt arbete2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 24.
    Gudmundsson, Lisa
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Creative storytelling in film music and music production: How to colour the mind with music - A Minor Field Study in Mumbai (Bombay), India2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This master thesis is a Minor Field Study in Mumbai (Bombay), India on creative storytelling in film music and music production and how to colour the mind with music. The purpose with this thesis is to get a new and deepened knowledge about creative storytelling in film music, music production in another context, country (India) and culture than my own (Sweden). Moreover, it is also to collaborate with other people, learn from other musicians and producers in Mumbai. The thesis explores diverse ways of how to tell stories with the music and how the music can affect the audience. The methodological aspects that are used in the creative process has been to try new things, push boundaries and to not be afraid of failure. With that in mind the method was to compose and produce own music and with collaborations in India. Interviews were also conducted in Mumbai with music producers, musicians, composers and creators about their creative process and expressions in film music and music production. The results are the music productions of own songs, collaborations and interviews on how a context can affect the creative process. With this thesis I hope to evoke curiosity for exploring new things and to inspire composers, songwriters, musicians and music producers out of their musical comfort zone. This master thesis is a part of the Minor Field Study (MFS) scholarship program administrated by the Swedish Council for Higher Education and financed by the Swedish International Development Cooperation Agency, Sida. The scholarship program is for field studies in developing countries.

  • 25.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    ARP2017 Accepted Papers with Abstracts.: The 12th Art of Record Production Conference: Mono –Stereo- Multi.2017Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 26.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Elva studier om kreativitet i musikproduktion: Till invigningen av Kungl. Musikhögskolans nya campus 20172017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Några inledande reflektioner om kreativiteti samband med musikproduktionsverksamhet2017Ingår i: Elva studier om kreativitet imusikproduktion: Till invigningen av Kungl. Musikhögskolans nya campus 2017 / [ed] Jan-Olof Gullö, Stockholm: KMH , 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Proceedings of the12th Art of Record Production Conference: Mono: Stereo: Multi2019Proceedings (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Editor’s Preface

    The 12th Art of Record Production Conference (ARP2017) - Mono: Stereo:Multi was held at the Royal College of Music, Stockholm, Sweden, December1 - 3, 2017. ARP2017 was organized in co-operation between the Associationfor the Study of the Art of Record Production and the Royal Collegeof Music.

    But why Mono: Stereo: Multi? Drawing on the both literal and metaphoricalconnections with the history of audio formats, the 2017 Art of RecordProduction conference explored a range of ways in which singularity, dichotomyand multiplicity can be contrasted. Whether it was the monoculturalversus the multi-cultural, the mono-media versus the multi-media, amono-disciplinary versus a multi-disciplinary approach or the mono-phonicversus the multi-phonic, we had long and short format paper presentations,poster presentations and recorded music playback presentations in the followingcontexts:

    A: Research vs. Practical Education. How does the singular versus themulti-faceted relate to the various dichotomies faced in the juxtaposition ofresearch and practical education? What are the differences between singularand multi-disciplinary approaches? How broad or narrow should the scopebe in our approach to education or in the development of new knowledge?What does it mean to be a specialist in the rapidly changing world of recordedmusic and how broad a range of skills and knowledge can an individualsuccessfully assimilate?

    B: Production vs. Consumption. In what ways are production and consumptionsystems related to our engagement with and immersion in recordedmusic? How are distribution systems that situate control of the mix processin the hands of consumers affecting the idea of authorship and ownership inproduction and consumption of recorded music? How are new and variedsystems of production and consumption affecting our understanding andcontrol of production and/or consumption?

    C: Aesthetics vs. Technology. Whether it be Schaffer's concept of reducedlistening or the complexities of multi-modal perception, there is a complexinteraction between the affordances that technological developments offerand the way that aesthetics and cultural values drive their usage. How arethese socio-cultural and technological changes related to the sounds of recordedmusic and the way we interpret them?

    D: Traditions vs. Innovations. How have histories and developments inthe practices of recorded music making related to these broad interpretationsof the terms mono, stereo and multi? This stream ranges from the multipleformats of recorded media to the variety of musical and technical practicesand from ways of thinking about sound to the nature of our academic discipline.When and how do technologies become old and what differentiates asmooth progression from a discrete innovation?

    E: Centre vs. Peripheral. How do notions such as ‘mainstream’ and ‘alternative’relate to recorded music and, indeed, to our academic field? Thismight be related to geography, economics or various forms of identity, andmight explore the idea of the ‘normal versus the ‘other’ or might be a moreliteral interpretation of the concept of centrality. Indeed, in spatial terms,why do we need the centre to be in front of us?

    At the conference, we had 107 registered participants from 14 countries.We had 64 oral presentations and of the presentations, 20 are documented aspapers in these proceedings. All submitted abstracts are also published (Appendix1). We also had five keynote speakers: Bernard Löhr: From MonoMusic to the Future; Göran Folkestad: The Ecology of Music Production;Bill Brunson: Space for Imagination: The Sound Dome at KMH; LindaPortnoff & Thomas Florén: The Music Industry in Scandinavia & SwedishMusic Export and a celebrity interview with Benny Andersson, interviewedby Göran Folkestad. Furthermore we had two panels: Producers on Mono -Stereo – Multi and Methodologies in Record Production Research-Panel/Workshop. We rounded off the first conference day with a specialevent at the Abba Museum, and also had a pre-celebration of Saint Lucy'sDay by a group of young choral singers from Adolf Fredrik's Music School.

    The conference committee organized the selection of the 64 Oral presentationsat the conference and the 20 papers in this publication, with helpfrom 26 expert reviewers from three continents. The editorial team of thispublication, Jan-Olof Gullö, Per-Henrik Holgersson, Bo Westman, KatiaIsakoff & Shara Rambarran, would like to thank the all reviewers for reviewingall the abstracts and papers. We give special thanks to those whohelped us with multiple reviews. Both the editors and the authors highlyappreciate the input and dedication of all our reviewers. Many thanks.

    Jan-Olof Gullö, May, 2019 on behalf of the Editorial Team

  • 29.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    The Understanding of Independence in Swedish Higher Education before and after Bologna2018Ingår i: ISSOTL18: Toward a learning culture, Bergen: ISSOTL & University of Bergen , 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Within the Bologna cooperation, an overall European framework has been developed with general learning outcomes and competences for different examination levels. In the Swedish interpretation of this framework, independence is a central concept. Student’s ten-week (15 ECTS credits) bachelor essays or degree projects are, for example, called independent projects in the Swedish system of higher education. Independence is however a concept that can be understood in different ways in different contexts. Ambiguities in how independence is understood and used in practice can lead to uncertainty and may even be a barrier to student exchange and hamper international comparability in accordance with the intentions of the Bologna Declaration. The aim of this study is therefore to explore how the concept of independence is understood in national and local steering documents in Sweden and how the understanding of independence has changed over time, before and after the Bologna Declaration in 1999. This study is a part of a research project where we gather data from Russia and Sweden from two different educational programs, journalist and teacher education. The collected data includes interviews with students and supervisors and analyses of supervision sessions. The analysed material in this study also includes national as well as local steering documents that form the legal basis for the practice of producing independent projects (bachelor essays). The steering documents consist of learning outcomes, assessment criteria, instructions and descriptions concerning the educational programs, including the independent project. Such documents may be important for how a culture for learning is developed within and across courses, programs, departments and institutions. The results show that the use of independence as central concept has changed over time in Swedish higher education. This is partly a result of the Bologna Declaration, but also and probably even more a result of changes in the surrounding society where independence over the years has gained importance in different ways. On the other hand, the results show fewer differences than expected between how teachers, as supervisors, relate to their students’ independence when comparing gathered data from Sweden and Russia, despite that the steering documents in these countries differ significantly. This clearly indicates that the teachers who participated in the study, irrespective of the steering documents being used, first and foremost, strive to create good conditions for their students’ learning and development.

  • 30.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Dyndahl, Petter
    Inland Norway University of Applied Sciences, Department of Arts and Cultural Studies, .
    Gravem Johansen, Guro
    The Norwegian Academy of Music.
    Musicalization of theoretical practices in music education research.2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 31.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Gardemar, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Artists, musicians and music producers: Same but different?2017Ingår i: , Stockholm: KMH , 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this project is to analyse core characteristics of key players in the music industry: artists, musicians, music producers and others. The background of the project is the growing interest among students to study popular music and music production in Scandinavian higher education Their interest can partly be explained by the successful music exports from the Nordic countries. A clear problem for the universities is that many of the students who are interested in various kinds of music related education often much more would prefer an artist career than to become a trained musician or music teacher. At the same time, very little of the training offered, in higher education, is focused on developing talents into full-fledged artists. Therefore, there is a gap between what is offered and what many students desire. Another problem is that many of the teachers in higher music education often have very limited experience as artists, but often have a good and extensive experience as musicians. Therefore, students in higher music education perhaps develop musician skills to a far greater degree than artist skills. A similar problem can be found in music producer education, where many of those who teach may have extensive experience as sound engineers rather than as producers. In order to create knowledge about this problems and to develop the higher education in music, this project collects multifaceted data through interviews with key players in the music industry: artists, musicians, music producers and others as well as by and analyses of their activities. It is an on-going project and at the conference in December, our objective is to present selected results from the study.

  • 32.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Gardemar, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Hur vi i högre musikutbildning förhåller oss till likheter och skillnader mellan artister, musiker och musikproducenter2018Ingår i: NU2018: Det akademiska lärarskapet, Västerås: Mälardalens högskola, Örebro universitet & Linköpings universitet , 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det ökande intresset för att studera populärmusik och musikproduktion i svensk högre utbildning ärbakgrunden till denna studie. Tidigare forskning visar att den framgångsrika svenska musikexportenär en bidragande orsak till detta. Men tidigare studier indikerar även att många av de studenter somär intresserade av musikutbildning främst siktar på en karriär som artist eller upphovsman inompopulärmusik. För universiteten och högskolorna är detta ett problem eftersom den utbildning somerbjuds, i de flesta fall, förväntas leda till arbete som yrkesmusiker inom konstmusikaliska genrereller som musiklärare. En konsekvens av detta är att det är högt söktryck till de utbildningar imusikproduktion som finns vid flera av våra lärosäten.Vår studie visar dock att förhållandevis lite av innehållet i den högre musikutbildningen är inriktad påatt utveckla talanger till fullfjädrade artister, inte ens i musikproduktionsutbildningarna. Det går alltsåatt alltså identifiera ett gap mellan vad som erbjuds och vad många studenter nog helst önskar. Ettannat problem är att många av lärarna i högre musikutbildning ofta har mycket begränsad erfarenhetsom artister, men däremot har en bra och lång erfarenhet som yrkesmusiker. Detta kan leda till attstudenter i högre musikutbildning snarare utvecklar färdigheter som yrkesmusiker än som artister.Ett liknande problematik har vi identifierat i musikproducentutbildning där många av dem somundervisar snarare har professionell erfarenhet som ljudtekniker än som musikproducent.För att skapa ny kunskap om dessa problem och med syfte att bidra till att utveckla den högreutbildningen i musik samlar vi i detta projekt in mångsidiga data genom intervjuer med nyckelaktörerinom den svenska musikbranschen: artister, musiker och musikproducenter. Ett viktigt syfte är attidentifiera kärnegenskaper och viktiga skillnader mellan dessa yrkesgrupper. Ävenobservationsstudier ingår i detta pågående projekt. Ett delsyfte är även att jämföra erfarenheter frånstudenters uppfattningar i högre musikutbildning med studenters syn på framtida karriärer i andrapopulära utbildningar som t ex journalistutbildning.Vår målsättning med att presentera valda delar av undersökningens resultat vid NU2018 är att bidratill samtalet om det akademiska lärarskapet och fokusera på några av de särskilda utmaningar som vihar identifierat i den högre musikutbildningen rörande den ovan beskrivna målkonflikten. Denhuvudsakliga målgruppen för vår presentation är de som är intresserade av utbildning som sker påkonstnärlig grund samt andra med intresse för problematiken att vi i högre utbildning kanske intealltid erbjuder vad studenterna helst önskar.

  • 33.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Gardemar, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Searching for Sophia in Music Production: A Comparative Study of the Swedish Music Industry’s Impact on Future Higher Education in Music2019Ingår i: 2019 40th Annual MEIEA Educators Summit: Music and Entertainment Industry Educators Association / [ed] Bruce Ronkin, Nashville: Belmont University & Music and Entertainment Industry Educators Association , 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 34.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Gardemar, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Westman, Bo
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz.
    Towards a stronger focus on entrepreneurial skills in future higher education in music2019Ingår i: INTED2019 Proceedings, Valencia: IATED , 2019, s. 9639-9646Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The profound changes, in recent years, in Swedish design and cultural industries are the backdrop tothis research project. Such changes includes the music industry where digitalization and online musicdistribution as well as new music production methods has led to that production traditions as well asthe competences among the professionals in are challenged. Many Swedish design-intensivecompanies have been internationally successful for several years. And the international success of bigcompanies in the music industry, like Spotify, as well as smaller companies, like Cheiron andMaratone and individuals like Max Martin and Shellback, has resulted in a growing interest amongstudents in higher education to study music in combination with design and new media technology.Therefore, the aim of this study is to analyze the motives that exist among young people who chooseto study music in combination with design and new media technology and to compare such motiveswith perceptions among leading music industry professionals. The collected data are analyzed in atheoretical perspective including learning theories as well as entrepreneurial theory. The study isexpected to lead to new knowledge that is valuable in developing future education in music incombination with design and new media technology. The empirical data consists of qualitativeinterviews with industry professionals and focus group interviews with students in higher education inmusic. In addition, the collected data also include analyses of selected music industry magazines andjournals 1988-2018 as well as analyses of several curricula for higher education in music productionand music related to new media. The results firstly indicate that there is a clear discrepancy betweenthe content in the analyzed educational programs and what the students value as important. Secondly,there are also differences between what successful music industry representatives highlight asvaluable and what is offered in the courses and study programs included in the analysis. One clearsuch difference is that entrepreneurial skills are valued much higher by the interviewed music industryrepresentatives compared with what has been offered in the courses included in the analysis. A keyconclusion is that expanding entrepreneurial aspects in future curricula, in order to strengthen practicalas well as theoretical entrepreneurial skills, should reasonably lead to increased employability forfuture students.

  • 35.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-HenrikKungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Adessi, Anna Rita
    University of Bologna.
    Backman Bister,, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bjerstedt, Sven
    Malmö Academy of Music, Lund University.
    Ericsson, Claes
    Halmstad University.
    Lindgren, Monica
    University of Gothenburg.
    Ferm, Cecilia
    Luleå University of Technology.
    Folkestad, Göran
    Malmö Academy of Music, Lund University.
    Frisk, Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori.
    Grabraek Nielsen, Siw
    Norwegian Academy of Music.
    Dyndahl, Petter
    Hedmark University College.
    Hagerman, Frans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Heikinheimo, Tapani
    Metropolia University of Applied Sciences.
    Houmann, Anna
    Malmö Academy of Music, Lund University.
    Saether, Eva
    Malmö Academy of Music, Lund University.
    Johansen, Geir
    Norwegian Academy of Music, Norway.
    Johansson,, Karin
    Malmö Academy of Music, Lund University.
    Johansson, Sören
    Dalarna University,.
    Juvas Liljas, Marianne
    Dalarna University,.
    Lonnert, Lia
    Malmö Academy of Music, Lund University.
    Nilsson, Bo
    Kristianstad University,.
    Olsson, Bengt
    University of Gothenburg.
    Persson, Mikaelc
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sandberg Jurström, Ragnhild
    Ingesund School of Music, Karlstad University.
    Sandberg,, Ralf
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Stålhammar, Börje
    Örebro University.
    Söderman, Johan
    Malmö University.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Uddholm, Mats
    University College of Northern Denmark,.
    Varkøy, Øivind
    orwegian Academy of Music & Örebro University.
    Väkevä, Lauri
    Sibelius Academy University of the Arts Helsinki.
    Westerlund, Heidi
    Sibelius Academy University of the Arts Helsinki.
    Juntunen,, Marja-Leena
    Sibelius Academy University of the Arts Helsinki.
    Knowledge formation in and through music: Festschrift in honor of Cecilia K. Hultberg 20152015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-HenrikKungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Knowledge formation in and through music: Festschrift in honor to Cecilia K. Hultberg 20152015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Begrepp som energi, gott författarskap, idérikedom och entreprenörskapsätter säkert igång många tankar hos läsaren av denna text. Beroende på vemsom läser begreppen och i vilken situation läsaren befinner sig kanbegreppen komma att förstås på olika sätt. Det finns ett stråk av en kulturpsykologiskansats i det nyss skrivna. Och om läsaren har lite av sammahumor som oss, blir begreppet stråk av en kulturpsykologisk ansats, endansant liten musikalisk twist!De inledande begreppen i stycket ovan, är några begrepp som vi tyckerkan passa in på vår professor Cecilia K. Hultberg. Sedan hösten 1996 harCecilia varit ämnesföreträdare för ämnet musikpedagogik vid Kungl.Musikhögskolan i Stockholm (KMH). Det har hänt mycket under de år somhon har varit här vid KMH. Cecilia har varit framgångsrik med att få medeltill forskningsprojekt och inte enbart inom ämnesområdet musikpedagogikutan hon har även tilldelats forskningsmedel för konstnärlig forskning.Hennes forskningsprojekt har varit viktiga bidrag till forskningsfältet ochäven inneburit möjlighet till finansiering av doktorander, vilket har varitmycket värdefullt för KMH som lärosäte. Under sin tid vid KMH har Ceciliaså här långt följt sju doktorander hela eller delar av utbildningstiden fram tilldisputation. Och ytterligare några doktorander kommer hon med störstasannolikhet att handleda som Professora Emerita.Under Cecilias tid vid KMH har forskarutbildningen i musikpedagogikutvecklats, mastersprogrammet i musikpedagogik har startats, forskarskolani samverkan med flera andra lärosäten har genomförts och dessutom hararbetet med examensansökan för ämneslärarprogrammet i musik genomförtsoch fått sitt godkännande. Utöver detta har hon visat stort engagemang iskolans nämnd för utbildning vid sidan av alla internationella konferenspresentationeroch vetenskapliga publikationer. Detta vittnar omengagemang, idérikedom och energi.Vi som arbetat nära Cecilia känner väl hennes skicklighet i att skriva ochuttrycka sig, en mycket viktig kvalitet hos en forskare. Hon har generöstdelat med sig av sin kunskap gällande skrivandets konst och detta har inteminst kommit doktoranderna vid KMH till del. I detta förord har vi tagit upp några begrepp för kort beskriva vårprofessor, men det är naturligtvis en ofullständig beskrivning och dessutomen helt omöjlig uppgift att kortfattat beskriva en så färgstark och mångfacetteradperson som Cecilia. Vi är därför utomordentligt glada över att såmånga kollegor och vänner valt att skriva artiklar till denna Festschrift. Detär 28 artiklar av 34 författare som dels på olika sätt bidrar till att ge flerbilder av Cecilia och dels lyfter fram betydelse som hennes forskning har föross som individer och som forskarkollektiv.Vi vill som redaktörer tacka alla författare som bidragit med texter tilldenna Festschrift. Det har varit mycket inspirerande att få arbeta med erallesamman. Vi vill även passa på att uttrycka vårt tack till Cecilia K.Hultberg och önska en god och spännande framtid med fortsatt forskning,kanske vandringsturer i bergen för att studera flora, många goda stunder avmusik och eget musicerande.

    Stockholm, Kungl. Musikhögskolan, 31 augusti, 2015

    Jan-Olof Gullö och Per-Henrik Holgersson

  • 37.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    The complexity of formal and informal learning in art and in music production2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 38.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lindeborg, Ronny
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Drömmar om musik : En studie om musiklärarstudenters syn på framtiden i relation till sin utbildning2018Ingår i: NNMPF 2018: Methodological encounters in connection – multi-, trans-, and interdisciplinary research , Hurdal: NNMPF , 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 39.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lindetorp, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Ramström, Johan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Interaktiv musik som utmanar upphovsrättsliga ideal och konventioner om komposition2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 40.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Åkerblom, Annika
    Kungl. Musikhögskolan.
    Supervision of independent projects in music in higher education2017Ingår i: Music Education and Equality, Göteborg: Academy of Music and Drama, University of Gothenburg/NNMPF , 2017, s. 54-55Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since the Bologna Declaration in 1999, the independent project on the undergraduate level, also called bachelor essay or degree project, and the independent project on masters level has a special role in ensuring and maintaining the relevant learning outcomes. Our preconceptions in this paper is that most of the higher education institutions in Sweden are in a similar position concerning student’s independent projects: the independent projects in music needs to be more influenced by current research and needs, on the basis of such research, to be further developed. The purpose of this paper and conference presentation is to highlight different aspects of the independent project in higher education in music, to report experiences from a national conference on independent projects in music and to present some theoretical suggestions for future development. This is a work in progress.

    At the national conference on independent projects in music, 13 to 14 October, 2016 at the Royal College of Music in Stockholm, many different aspects were discussed such as, supervision strategies and qualification requirements for supervisors, the size and scope of independent projects, different forms for examination as well as the balance between formality in education and students' artistic ambitions. A challenge for higher education is that there are different possible models for how the independent projects can be performed by the students according to their own aspirations, wishes and requirements as well as different offered conditions at different institutions. Our analysis shows that the learning outcomes seem to have been interpreted in a similar way in various Swedish higher music institutions. But on the other hand the evaluation criteria’s are less discussed and usually not explicitly expressed.

    The supervision of students’ independent projects may, obviously or not, have a most significant impact on both the students’ performance and the quality of their projects. However, our analysis shows that there is a big difference between how the independent project is carried out by different students and also big differences in how the supervision is designed and performed in different study programs and at different institutions. Thus there’s a big difference between, for example, solo projects for violin at an institution for classical music or song writing at an institution for music production, even if they are at the same college or university. But regardless of what orientation the individual students have on their independent projects, all institutions that participated in the national conference on independent projects in music reported that they have organized regular supervision during the students’ independent projects. It was also found that it is rather the exception than the rule that the supervisors have received special training in supervision. Likewise, the awareness among the supervisors of the latest current research and literature on tutoring was almost non-existing. Therefore, the National Conference agreed that a national coordination for on-going professional development for tutors and discussion on supervision issues should be arranged.

    The framework for this article is based on a socio-cultural and dialogical perspective, which proposes that learning and understanding develop in context through interaction and dialogue (see e.g. Bachtin 1981; Vygotskij, 2001). Independence, as in the independent project, is thus something that can be explored in interactions of different kinds. Literacies are seen as social practices where epistemologies and identities are crucial.

    In this project we aim to develop a model for supervision in music based on Mick Heeley’s model Curriculum design and the research-teaching nexus (Healey & Jenkins 2009, 7; Healey, 2005, 70). Healey’s model uses two dimensions where the first dimension is a stress field with emphasis on research content versus emphasis on research processes and problems in the outer positions. The second stress field has outer positions where the students either are participants or audience. As a result the curriculum design is described in the model in four different positions, firstly: the research- tutored: engaged in research discussions; secondly: the research-based: undertaking research and inquiry; thirdly: the research-led: learning about current research in the discipline, and fourth: the research-oriented: developing research and inquiry skills and techniques. As a result we expect that a model for supervision in music based on Healey’s model may work as a bridge between the polarisation of research based on either scholarship or artistic practice. This is a work in progress and we look forward to present our preliminary results and discuss suggestions for future development.

  • 41.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Höglund, Ivan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Jonas, Julia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Lindetorp, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Näslund, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Persson, Joakim
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Schyborger, Peter
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Nobel Creations: Producing infinite music for an exhibition2015Ingår i: Dansk Musikforskning Online, ISSN 1904-237X, E-ISSN 1904-237X, s. 63-80Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Under ett konstnärligt kollektivt musikproduktionsprojekt på Nobelmuseet i Stock- holm i 2014 användes nyutvecklade metoder för komposition och musikproduktion. Med en specialutvecklad programvara skapades musikproduktioner som svarade inter- aktivt på museibesökarnas handlingar. Musiken spelades upp genom flera högtalare i utställningshallen, vecka efter vecka och utan avbrott under de fyra månader som utställningen pågick. Projektets resultat ger klara belägg för att det romantiska idea- let, att kreativ förmåga främst skulle vara något individuellt, medfött och inneboende, inte är giltigt. Istället visar projektet att när olika konstformer kombineras och projekt genomförs med kreativa mål kan människor i samverkan skapa konstverk som i kreativ bemärkelse vida överstiger vad de individuellt klarar av att åstadkomma.

  • 42.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Höglund, Ivan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Jonas, Julia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Näslund, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Persson, Joakim
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Four studies on creativity in music production2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 43.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Höglund, Ivan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Jonas, Julia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Näslund, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Persson, Joakim
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Nobel Creations2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 44.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Hök, Jöran
    Journalism students, vocational training and the professional ethics of mass media2018Ingår i: Journalism students, vocational training and the professional ethics of mass media, Valencia: IATED , 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How are journalism students' basic perceptions of their future occupation influenced and changed during their education?This research question is the starting point for a survey based on current internship reports at Sodertorn University, the largest University journalist education Center in Sweden.At the heart of the Anglo-Saxon mass media tradition is the common normative concept of journalism as first and foremost a third estate; an independent professional reviewer of society's power groups and central institutions.As a pilot project we have chosen to focus on reflections on this basic value and how it is perceived during the first period of education in relation to the internship semester at the end of three years of education. Two research hypotheses are tested;H1: Students are influenced by a strong normative perception of the role of journalism prior to long-term practiceH2: Most of the students revise the perception of journalism's emphasis on critical inquiries during the three-year program foremost in connection to their internship during the last semester The survey is based on reading of student’s internship reports from 2012 and 2013. In their reports nearly all pointed out that they were strongly influenced by an normative image of the profession as relatively free and focused on investigative journalism. Which suggests that hypothesis H1 is correct.During their courses and in connection to their internship during the last semester, the reports show that images of the profession have changed. In their reports students says that freedom within the profession is more limited, the financial framework tight and the scope for investigative work limited. The observations indicate that the hypothesis H2 is correct.As the observations are based on a limited number of reports, the project will continue with interviews of the students who got their degree five years ago, as well as interviews with teachers and supervisors.

  • 45.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Lindetorp, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Ramström, Johan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Gardemar, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Hemmilä, Juhani
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Schyborger, Peter
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Experiences from Nobel Creations: Technology and creativity in music production for museum exhibitions2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 46.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Pohjola, Mika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Reynisson, Hannes Haukur
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Viklund, Mattias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Three studies on creativity in record production2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 47.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur kan kärlek till musik, entreprenörskap, samarbetsförmåga och inre motivation förklara det svenska musikundret?2019Ingår i: / [ed] Karin Johansson & Tobias Lund, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Hur kan kärlek till musik, entreprenörskap, samarbetsförmåga och inre motivation förklara det svenska musikundret? 

    Även om Sverige är ett litet land är den svenska musikexporten mycket framgångsrik och den svenska musikbranschen har fortsatt växa under många år. Det finns flera faktorer som bidragit till denna utveckling och vi har i detta forskningsprojekt studerat hur olika aspekter kopplade till musikproduktion kan ha betydelse för den svenska musikens internationella framgångar. Utvecklingen och spridningen av avancerad informations- och kommunikationsteknologi har bidragit till förändrade arbetsmetoder för musikproduktion och ofta sker arbetet i samarbeten av olika slag. Men den tekniska utvecklingen kan också ses som en demokratiseringsprocess eftersom många numera har tillgång till avancerade verktyg för musikproduktion och ljudinspelning, t ex i persondatorer. Trots denna utveckling, som lett till att fler än någonsin erhåller upphovsrättslig ersättning från Stim, är det ändå fortfarande få musikproducenter och andra upphovsrättstagare, jämfört med andra musikyrken, som är professionellt verksamma i en omfattning som motsvarar heltidsarbete. Under de senaste decennierna har musikproduktion också blivit en allt viktigare del av den högre musikutbildningen i Sverige. Därför har vi denna studie undersökt uppfattningar om innehåll i högre utbildning i musikproduktion. Undersökningsdeltagarna utgörs dels av framgångsrika yrkesverksamma och dels av studenter i musikproduktionsutbildning. Data har samlats in genom enkäter och intervjuer. Vi har dessutom genomfört en omfattande analys av musiktidskrifter med relevans för musikproduktion samt en analys av kursplaner i musikproduktion. Undersökningens resultat visar på stora skillnader, rörande uppfattningar och förhållningssätt, mellan vad de yrkesverksamma visar och lyfter fram som viktigt och vad studenterna tycker och vad som återfinns i de analyserade kursplanerna. Men det finns också likheter. Några av de aspekter som framför allt de yrkesverksamma lyfter fram är vikten av att utveckla entreprenöriella färdigheter, vikten av att ha en kärlek till musik, att det är viktigt att vilja och kunna samarbeta med andra och vikten av att drivas av inre motivation.  

    Jan-Olof Gullö, professor musik- och mediaproduktion, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm jan-olof.gullo@kmh.se

    David Thyrén, lektor musik och samhälle, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm david.thyren@kmh.se

  • 48.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikproduktion & entreprenörskap: en kartläggning av den mediala beskrivningen av detsvenska musikundret under 1980- och 90-talet2018Ingår i: Vart är musiken på väg?: Perspektiv från forskning, bransch och politiker, Stockholm: Mirac & KMH , 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En utgångspunkt för denna studie är att ur ett musikhistoriskt perspektiv studera musikproduktion och entreprenörskap, inom det svenska musikundret, med internationellt framgångsrika producenter som Denniz PoP, Max Martin och Shellback samt musikproduktionsbolag som Cheiron och Maratone som studieobjekt. Här presenteras en initial kartläggning av den svenska mediala beskrivningen av det svenska musikundret under 1980- och 90-talet. Det empiriska underlaget i denna delstudie är de svenska musiktidskrifterna: Musikermagasinet [årgång 1985-2000], Musikindustrin [årgång 1998- 2002], Schlager [årgång 1980-1985], Showtime [årgång 1981-1990], SKAP-Nytt [årgång 1990-2000] Slitz [årgång 1986- 1996] och STIM-Magasinet [årgång 1980-2000]. Resultatet av kartläggningen påvisar en indifferent attityd hos medierna gentemot exempelvis Denniz PoP:s musikproduktion när denne var verksam. Trots stora internationella framgångar var Denniz PoP i stort frånvarande i den samtida branschpressen. Mediebilden förändrades dock efter Denniz PoP:s frånfälle 1998. Samtidigt framträder också, mer eller mindre mellan raderna, bilden av hur framgångar inom det svenska musikundret realiserades genom ett långsiktigt och målmedvetet arbete i ett avgränsat nätverk av musikentreprenörer som i stort verkade i skuggan den mediala exponeringen. De hade en arbetsprocess som gick ut på att starta upp olika projekt, knyta till sig kreativa och begåvade musiker eller DJ ́s med hög arbetskapacitet och ta med de skickligaste vidare till nya projekt. I det undersökta materialet förefaller formell musikutbildning inte ha varit ett viktigt kriterium för framgång i den tidens musikbransch. Istället framstår skicklighet i teambuilding i form av nätverksbyggande ha varit en viktig framgångsfaktor. Vår analys visar också att det finns viktiga aktörer som är mer ouppmärksammade i medierna. Musikentreprenören Tom Talomaa (f. 1954) har varit verksam bl.a. genom klubb- (BZ, Ritz), restaurangverksamhet (East) samt musikproduktionsbolagen Cheiron och Maratone i exklusivt partnerskap med Denniz PoP och Max Martin. Men trots att Tom Talomaa alltså starkt bidragit till det svenska musikundret har hans gärning inte uppmärksammats i tidigare forskning och i det undersökta mediematerialet är han alltså i stort frånvarande. Denna undersökning ingår som en delstudie i projektet Searching for Sophia in Music Production Education.

  • 49.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Searching for Sophia in Music Production Education – Twenty years ago today: a revaluation of the heritage of Swedish record producer Denniz Pop2018Ingår i: Crosstown Traffic: Popular Music Theory and Practice, Huddersfield: IASPM UK&I; ASARP; Dancecult & ISMMS , 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the project Searching for Sophia in Music Production Education, amultidisciplinary team of Swedish researchers study various formal and informallearning processes connected to education in music production in higher education.This paper is part of that project. Previous research shows a variety of competencesthat are used and needed among musicians, music producers and other professionalsactive in the art of music production. Our interest has a background in the worldwideexport of music from the Nordic countries. Several of the Nordic internationalsuccessful songwriters, musicians and music producers have more of an informalbackground than a scholastic formal education. The term Sophia [wisdom] refers toancient Greek knowledge typology and is used to summarize the theoreticalframework of the project.In this paper, we focus on the Swedish record producer Denniz Pop [Dag Volle, 1963-1998]. Denniz Pop enjoyed substantial international success in the 1990´s, creatingthe Cheiron studios in Stockholm, recording and producing e.g. Ace of Base,Backstreet Boys, Michael Jackson, and many others. He was the mentor of songwriter& record producer Max Martin [Karl Martin Sandberg, b. 1971]. The paper ties inwith a planned biography on Denniz Pop, coinciding with the 20th anniversary of hisuntimely death in 1998. In the biography, we conduct five case studies: focusing oninterviews with Denniz Pop`s inner family; fellow record producers and closecolleagues; artists; music journalists; and musicologists.

  • 50.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ingår i: Searching for Sophia in Music Production Education – an analysis on the description of the ‘Swedish Music Wonder’ in Swedish music business press during the magic years in the 1980´s and 90´sKonferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Searching for Sophia in Music Production Education – an analysis on the description of the ‘Swedish Music Wonder’ in Swedish music business press during the magic years in the 1980´s and 90´s    

    In this paper we primarily focus on the media coverage of Denniz PoP in the 1980´s and 90´s. The empirical source material includes: Musikermagasinet[1985-2000], Musikindustrin[1998-2002], Schlager[1980-1985], Showtime[1981-1990], SKAP-Nytt[1990-2000], Slitz[1986-1996] and STIM-Magasinet[1980-2000]. The results of the analysis indicate that the Swedish music business press had an indifferent attitude towards the music production of Denniz PoP [Dag Volle, 1963–1998] during his productive years. Despite his international success, the coverage of Denniz PoP was noticeably lacking in Swedish music media during his lifetime. However, that started to change after he died in 1998. The results also indicate that the ´Swedish Music Wonder´ was accomplished through dedication and hard work on a long-term basis in a delimited network of music entrepreneurs who worked in the shadow of media exposure. They started up various projects, headhunted young, creative and talented musicians and DJ´s, brought the most skilled ones in, trained them in a kind of informal master and apprentice-practice, and then started up new projects all over again. Formal music education does not appear to have been a vital criterion in the music business of the day. Instead, skillfulness in teambuilding and networking was important success factors. Finally, the analysis indicates that some of the most vital creators of the ´Swedish Music Wonder´ are almost totally absent in the Swedish music business press from the period examined. That includes the music entrepreneur and businessman Tom Talomaa (b. 1954), who – apart from owning important music clubs and restaurants – was, and still is, an exclusive business partner with first Denniz PoP, and then Max Martin, co-owning the highly successful music production companies Cheiron and Maratone. In this project: Searching for Sophia [Wisdom] in Music Production Education, a team of researchers study formal and informal learning processes in music production.           

     

    J-O Gullö & David Thyrén 

    Department of Music and Media Production & Music Education 

    Royal College of Music in Stockholm 

123 1 - 50 av 113
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf