Change search
Refine search result
1 - 8 of 8
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Alsin, Kristofer
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Music Education.
    Musik och svenska med andra uttryck: hur ämnesöverskridande samarbeten kan motivera och skapa förutsättningar för lärande2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har jag undersökt hur jag som ämneslärare i musik och svenska på högstadiet kan aktualisera William Shakespeares pjäs En midsommarnattsdröm få eleverna studiemotiverade samtidigt som det ska främja deras utveckling ur ett mångkulturellt perspektiv. Med aktionsforskning som huvudmetod har jag utifrån läroplanen och hjälpmedel via intermedialitet som pedagogiskt verktyg, det vill säga olika medier och adaptioner, undersökt detta. Skolverket är en av de största källorna för mitt underlag förutom den empiri jag samlat in under undersökningen. Sedan använder jag mig av olika teorier om lärande, dramatik, pedagogik, didaktik, intermedialitet och litteratur om Shakespeare och En midsommarnattsdröm. Jag har undersökt dramats olika teman, ämnen och sakfrågor som anses aktuella även i vår tid och återkopplar innehllet i läro- och kursplaner. Detta för att belysa eventuella problem som uppstår med elever som är omotiverade eller som har svårt för skönlitteratur eller det svenska språket.

    Jag har prövat, reviderat och omprövat olika teorier jag funnit till underlag för att planera de lektionsupplägg jag skapat och har försökt utforma en lektionsmall som ska kunna bearbetas och anpassas av lärare. Jag har alltså undersökt om och i så fall hur denna lektionsmall skulle vara möjlig att genomföra och vad resultatet skulle generera samt vilka svårigheter jag som lärare möter och hur jag handskas med dessa. Att samarbeta ämnesöverskridande, där eleverna i detta fall arbetar med William Shakespeares pjäs En midsommarnattsdröm i både musik- och svenskämnet skapar utrymme för olika förutsättningar men för att dessa ska kunna bidra till lärande innebär det att dessa också måste bejakas. Ämnesöverskridande samarbete är ett av flera nyckelord i denna undersökning och i det här fallet är definitionen av begreppet den när elever arbetar med ett och samma projekt i två eller flera ämnen samtidigt. Jag har genom denna undersökning arbetat fram en mall för undervisning inom detta område. Mallen är skapad för att kunna bearbetas utifrån olika ämnen och förutsättningar. Mallen är inget facit men utgör en god grund att arbeta utifrån.

  • 2.
    Gullö, Jan-Olof
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Music and Media Production.
    The Understanding of Independence in Swedish Higher Education before and after Bologna2018In: ISSOTL18: Toward a learning culture, Bergen: ISSOTL & University of Bergen , 2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Within the Bologna cooperation, an overall European framework has been developed with general learning outcomes and competences for different examination levels. In the Swedish interpretation of this framework, independence is a central concept. Student’s ten-week (15 ECTS credits) bachelor essays or degree projects are, for example, called independent projects in the Swedish system of higher education. Independence is however a concept that can be understood in different ways in different contexts. Ambiguities in how independence is understood and used in practice can lead to uncertainty and may even be a barrier to student exchange and hamper international comparability in accordance with the intentions of the Bologna Declaration. The aim of this study is therefore to explore how the concept of independence is understood in national and local steering documents in Sweden and how the understanding of independence has changed over time, before and after the Bologna Declaration in 1999. This study is a part of a research project where we gather data from Russia and Sweden from two different educational programs, journalist and teacher education. The collected data includes interviews with students and supervisors and analyses of supervision sessions. The analysed material in this study also includes national as well as local steering documents that form the legal basis for the practice of producing independent projects (bachelor essays). The steering documents consist of learning outcomes, assessment criteria, instructions and descriptions concerning the educational programs, including the independent project. Such documents may be important for how a culture for learning is developed within and across courses, programs, departments and institutions. The results show that the use of independence as central concept has changed over time in Swedish higher education. This is partly a result of the Bologna Declaration, but also and probably even more a result of changes in the surrounding society where independence over the years has gained importance in different ways. On the other hand, the results show fewer differences than expected between how teachers, as supervisors, relate to their students’ independence when comparing gathered data from Sweden and Russia, despite that the steering documents in these countries differ significantly. This clearly indicates that the teachers who participated in the study, irrespective of the steering documents being used, first and foremost, strive to create good conditions for their students’ learning and development.

  • 3.
    Hansson Lasses, Karin
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Music Education.
    Skolkonserter, varför då?2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    During the last decade, the right of children to partake in cultural events as part of their school education has been stated in policy documents of both national schools and cultural institutions. The latest national cultural reform is "Skapande skola" (Eng. "Creative school"). Opportunities for collaboration between symphony orchestras and schools are good.

    The aim of this study is to examine teachers’ opinions on the benefits of concerts performed for schools as a resource in music education. Teachers and their students in school-year 4–6 attended concerts for schools performed by Gävle Symphony Orchestra. The empirical basis of this study consists of a questionnaire answered by nineteen teachers who attended these concerts with their students. Additionally, two teachers were interviewed.

    According to the teachers, the main advantage of school concerts is that students get an experience of music that they might not otherwise have had. Teachers think that this is one of the main goals of music education in school. Also, teachers appreciate the democratic aspect of all students being able to attend symphony orchestra concerts. Concerts for schools are, according to this study, appreciated as a cultural event within school education. However, educational aspects of attending these concerts could be improved. For example, school concerts are generally not linked to students’ music education. Teachers stressed a desire for guidebooks and time for planning.

  • 4.
    Knutsson, Erik
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Music Education.
    Ackordgehör: Ur ett lärandeperspektiv2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I detta arbete har undersökts hur musiker ser på nyttan av ackordgehör. Genom intervjuer har frågor om ackordgehör ställts för att få reda på varför, var och när de haft anledning att använda sitt ackordgehör eller varför de inte behövt använda det. I arbetet har också ett fokus legat på att ta reda på vart och hur de har lärt sig. Det har framkommit att goda motivationsfaktorer för ackordgehörsanvändande kan vara en vilja att spela låtar som inte finns noterade eller att öva inför gehörsprov. Arbetet har också visat på att nyttan av ackordgehör är stor även om en del musiker klarar sig utan i många situationer. Goda miljöer att öva upp sitt ackordgehör är i hemmiljö, ensemble och andra musiklektioner där man praktiskt använder gehöret. Det viktiga är att den lärande ger det tid då det behövs mycket repetition för att bli säker i lyssnandet. 

  • 5. Magnusson, Jenny
    et al.
    Zackariasson, Maria
    Gullö, Jan-Olof
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Music and Media Production.
    Goldenzwaig, Gregory
    Independence in Higher Education: a Comparative Study of Sweden in Russia2018In: Undergraduate Supervision: National and International Perspectives: Symposium, Huddinge: Södertörns högskola, 2018Conference paper (Other academic)
  • 6.
    Pettersson, Linnea
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Music Education.
    Övning för lärande - lärande för övning: en kvalitativ intervjustudie av sångpedagogers arbete med elevers självständiga övning2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Självständig övning inom sång är ett relativt outforskat område, däremot finns det forskning om musikalisk övning ur bredare perspektiv. Föreliggande studie undersöker självständig övning som en del av sångundervisningen och hur lärarledd övning inverkar på sångelevers musikaliska utveckling. Syftet var att få kunskap om hur ett urval av sångpedagoger förhåller sig till sångelevers självständiga övning som en del av deras musikaliska utveckling. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Metoden var kvalitativ med intervjuer av halvstrukturerad karaktär där sex sångpedagoger intervjuades.

    Resultaten visar på att musikalisk övning är mångfacetterat och inkluderar många olika aktiviteter som normalt inte skulle härledas till självständig övning. Resultaten visar även på att den självständiga övningen är beroende av olika faktorer för att kunna genomföras optimalt. Medvetenhet om sin egen förmåga ligger här tungt vilket ter sig olika beroende på sångarens ålder och mognad. Undervisningen bör anpassas till individen med tanke på förutsättningar och mål. Elever kan dra nytta av en stöttande handledare som kan bryta ner det som ska läras i mindre begreppsliga delar vilka eleven genom härmning kan lära sig och sedan använda på egen hand.

    Slutsatsen av studien är att vidare forskning om förhållandena mellan självständig och lärarledd övning behöver genomföras för att kunna utröna exakt vilka faktorer som är avgörande för den musikaliska utvecklingen som sångare. I studien föreslås även att en tydlig begreppsdefinition behöver klargöras vad gäller övningsbegreppet som kan etableras i institutioner för att på så sätt skapa ett gemensamt språk kring vad övning kan innebära.

  • 7.
    Roberts, Rebecka
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Music Education.
    Vilka roller kan en musikproducent ha?: en studie om rollen som musikproducent samt tillhörande ämneskunskaper2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Musikproduktion är ett brett ämnesområde som innefattar flera olika yrkesroller som t.ex producent, inspelningstekniker, studiomusiker, låtskrivare etc. Olika inspelningssammanhang kräver olika roller beroende på vem eller vilka man jobbar tillsammans med. Paletten av kunskaper inom dessa olika yrkesroller behöver vara bred och översiktlig samtidigt som den i vissa situationer behöver vara mer djupgående inom ett specifikt avgränsat område. I den här studien kommer yrkesrollen som musikproducentens roll vara i fokus. Vilka olika roller kan en musikproducent ha? Vilka kunskaper kräver dessa roller? Är vissa kunskaper viktigare att ha än andra?

    Dessa frågeställningar utforskades genom två fallstudier inom området musikproduktion. Den första fallstudien genomfördes med fokus på det yrkesverksamma fältet och består av intervjuer med yrkesverksamma musikproducenter. Den andra fallstudien hade fokus på utbildningsfältet och är en studie av den konstnärliga kandidatutbildningen i Musik- och Medieproduktion vid Kungliga Musikhögskolan. 

    Tre kunskapsområden identifierades: musik, teknik och sinne för branschen. Resultatet visade på att "sinne för branschen" var det viktigaste kunskapsområdet för en musikproducent. Det trädde fram fem olika roller som en musikproducent kan få: musikproducenten som arrangör/kompositör, tekniker, ledare, coach och entreprenör, vilka beskrivs ingående under respektive fall med tillhörande kunskaper.

    I samband med studien utvecklade författaren en ny metod för datainsamling: interaktiv enkät.

  • 8.
    Öberg, Sara
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Music Education. Kmh.
    Musikskapande och producentrollen: en studie om musikproduktion som gymnasiekurs2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Musikproduktion är ett relativt nytt utbildningsområde i skolväsendet. Detta faktum, i kombination med att arbetsredskapen är under ständig utveckling, kan tänkas medföra att det finns flera olika uppfattningar i fråga om hur utbildningen bör utformas. Syftet med den här uppsatsen är att söka uttolka hur gymnasielärare förhåller sig till musikproduktionskursernas innehåll och hur de utformar undervisningen, särskilt angående musikskapande och musikproducentrollen. De tre forskningsfrågor som står till grund för studien berör väsentliga förmågor i rollen som musikproducent, fundamentala arbetsmoment för en musikproducent samt hur lärare förhåller sig till kursplanen vad gäller musikskapande.

    I bakgrunden för undersökningen behandlas tidigare forskning kring kreativitet, Skolverkets riktlinjer för de två gymnasiekurserna i musikproduktion, musikskapande i undervisning, musikproducentens uppdrag och den ojämlika arbetsfördelningen mellan kvinnor och män när det kommer till musikproduktion. Studiens genomförande utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare som undervisar i musikproduktion. Analysarbetet har gjorts med stöd av och hänsyn till framför allt det sociokulturella och kulturpsykologiska perspektivet samt en så kallad ad hoc-metod. Genusperspektivet som lyfts har granskats genom det sociokulturella synsättet som berättar att människans läroprocesser påverkas av hennes sociala och kulturella omgivning.

    Resultatet av undersökningen visar att samtliga fyra lärare tolkar musikskapande som en central del av musikproduktionsområdet och inkluderar momentet i sin undervisning på ett eller annat sätt, trots att skapande inte finns med i kursplanens direktiv för musikproduktionskurserna. Vidare indikerar studien att föreskrifter saknas även gällande en musikproducents primära arbetsuppgifter, därjämte att musikproduktion som utbildningsområde är en ojämnställd arena sett ur ett genusperspektiv. 

1 - 8 of 8
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf