Min kontakt hittills med sångpedagogik har väckt mitt intresse för utbildningens roll för sångpedagogens arbetsupplevelse. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med djupare kunskap om hur sångpedagoger beskriver sin upplevelse av sin högskoleutbildning och därefter dennes betydelse för sin yrkesutövning. Kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med tre utvalda sångpedagoger vid tre olika tillfällen. Därefter analyserades svaren utifrån ett sociokulturellt perspektiv baserat framförallt på texter skrivna av Roger Säljö för att sedan diskuteras i förhållande till tidigare forskning samt litteratur. Informanterna beskrev att deras olika högskoleutbildningar mestadels förberett dem relativt väl för deras yrkesliv. Trots detta har de gått varierande utökad vidareutbildning då de upplevde att de saknade djup i vissa av deras kunskaper och de färdigheter de fått från sina högskoleutbildningar. Informanterna lade alla stor vikt vid kollegialt samarbete och annan liknande mellanmänsklig kommunikation för att bli bättre sångpedagog och andra relaterade roller i sina intervjusvar. Denna studie skulle också kunna inspirera till ytterligare undersökningar för att fördjupa kunskapen om utbildningens roll för sångpedagogens yrke med mer riktade frågeställningar och av en intervjuare med mer kunskap om dessa ämnen. 

Detta arbete handlar om att, med utgångspunkt i mitt kandidatarbete, vidare utforska den i kandidatarbetet berörda relationen mellan kroppsmedvetenhet och sång. Ämnet utforskas för att potentiellt vara till hjälp för den som har svårt att märka spänningar i kroppen – och då även har svårt att lösa upp befintliga spänningar samt undvika nya spänningar. Utforskandet görs i detta masterarbete främst genom Feldenkraismetoden.

Arbetet resulterade i en reducering av spänningar i kroppen generellt, samt en minskad mängd uppkomst av nya spänningar i kroppen. Utöver detta ledde arbetet till en ökad förmåga att känna sensationer i kroppen både generellt och särskilt vid utförandet av långsamma rörelser. Förutom en ökad förmåga att känna sensationer, skapades även en tydligare "inre bild" av skelettet och olika kroppsdelar. Som en följd av arbetet kom flera insikter vad gäller kopplingar mellan kroppsdelar i rörelse, och en större flexibilitet och mjukhet vid rörelse och användandet av kroppen.

Alla dessa aspekter bidrog till en högre grad av kroppsmedvetenhet, vilket gjorde det lättare att både märka spänningar i kroppen vid sång och samla uppmärksamheten vid specifika muskler, och sedan spänna av i dessa muskler.

Slutsatsen var att Feldenkraismetoden på flera sätt hjälpte att kultivera en högre grad av kroppsmedvetenhet, och att det i sin tur hjälpte sången.

I denna studie undersöktes tjejers egna upplevelser och erfarenheter gällande undervisning i ämnet musikproduktion i gymnasieskolan. Syftet med denna studie var att ta reda på vad tjejer som går inriktningen musikproduktion på gymnasiet tycker om hur undervisningen i ämnet är utformat, samt att lyfta deras erfarenheter kopplat till genusvetenskapliga teorier. Detta då tjejer är i minoritet inom ämnen rörande musikteknologi samt att teknologi historiskt sett har förknippats med manlighet. Tidigare forskning i området visar att killar görs till teknikexperter i det musikteknologiska rummet, vilket bidrar till dåligt självförtroende och osäkerhet kopplat till musikteknologi för tjejer i dessa rum. Det leder vidare till hur tjejer tar till egna strategier för att hantera de negativa stereotypa föreställningarna kring genusroller rörande musikteknologi. För att samla in data genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre elever som går inriktning mot musikproduktion på gymnasiet samt identifierar sig som tjejer. Den insamlade datan har sedan analyserats utifrån genusvetenskapliga teorier. Resultatet visar sig som en tabell över informanternas intervjusvar samt uppdelat under tre teman; Vem är utbildningen gjord/formad för?, Vem får ta plats i rummet? och Vem får kalla sig producent?. Resultatet visar på hur en skev könsfördelning, där tjejer är i minoritet i de musikteknologiska rummen, kan leda till diskriminering i form av ifrågasättningar av tjejers kunskaper i musikproduktion och nedsättande kommentarer. Resultatet tyder också på att det kanske inte är utformningen av utbildningen som behöver ändras i första ledet, utan att lärare och skolor behöver jobba med representation och förebilder.

 Syftet med denna studie var att undersöka hur körpedagoger som arbetar i musikklasser med körprofil i en svensk grundskola ser på och använder fenomenet textinterpretation i sin undervisning i körsång. Genom en kvalitativ metod samlades data in till studien genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken körpedagoger verksamma i en och samma skola. Det empiriska materialet analyserades därefter med en fenomenografisk dataanalys. Studiens resultat visar att körpedagogerna ser på fenomenet textinterpretation i körsång på tre kvalitativt skilda sätt: att musiken alltid kommer först, att texten är primär eller att språkljud och uttal är i fokus. Studien visar även att körpedagogerna arbetar med fenomenet textinterpretation på tre kvalitativt skilda sätt: att eleverna får härma körpedagogens uttryck, att körpedagogen tänker och bestämmer tillsammans med eleverna eller att eleverna får härma språkljud och uttal. Resultatet av studien jämfördes med tidigare forskning, där fokus ligger på förhållandet mellan text och ton, förståelse av text i solosång och i kör, samt på den svenska körklangen. Studien visar på möjliga pedagogiska arbetssätt samt ger förslag på vidare forskning. Jag hoppas att läsningen kan komma att väcka tankar kring textinterpretation i körsammanhang.

I denna uppsats redovisas en undersökning om musiklärares bedömnings och betygssättningspraktik med fokus på likvärdighet. Betygen har haft olika roll genom historien och Sverige befinner sig i en situation med målrelaterat betygssystem, high-stakes betyg, otydlig läroplan och marknadsanpassad skola. Denna kombination försvårar likvärdigheten och Sverige har hög betygsinflation. Musiklärare har i tidigare studier efterfrågat nationellt bedömningssystem, regionala musiklärarträffar, nationella prov och tydlighet från Skolverket för att komma öka likvärdigheten. Musiklärare anger de skilda lokala förutsättningarna för olika skolor som ett stort problem ur ett likvärdighetsperspektiv. Det finns olika synsätt på musikämnet som kan prägla musiklärares undervisning, bedömning eller ovilja att göra bedömningar. Bland dessa synsätt finns exempelvis musik som kunskapsämne, estetiskt ämne, färdighetsämne, trivselämne eller kritiskt ämne. I denna studie har en enkätundersökning skickats ut till musiklärare där de bedömt vilken betygsnivå olika musikaliska exempel representerar. Resultaten har sedan tolkats med hjälp av statistisk dataanalys. Studien visar på att musiklärare har väldigt olika syn på bedömning och bedömer exemplen väldigt olika, samma exempel kan representera allt från F till A beroende på vilken lärare som bedömer. I uppsatsen konstateras att de behov som efterfrågats i tidigare studier för att komma till rätta med likvärdigheten alltjämt kvarstår.

Nyckelord: Bedömning, betyg, musik, likvärdighet, marknadsskola

While spatial audio technologies have developed dramatically in the last twenty years, the compositional approaches to spatialisation in electroacoustic music are still fragmented. No coherent and shared language for spatialisation exists yet, and it is often challenging to reproduce an electroacoustic piece in different space from the one it was conceived in.    In this paper we delve deeper into an approach about spatial audio and spatialisation techniques in the electroacoustic arts that we called 'speaker agnosticism'. By introducing Lilla Salen, a multichannel system of up to 49 speakers in a dome like configuration, and the authors' compositions, we describe a method of treating the concert hall as an instrument irrespective of the number of speakers it contains, or their arrangement. This paradigm shift encourages an 'organic' approach to music spatialisation, steering away from the traditional 'Euclidean' mindset. Finally, this project hints at the possibility of 'touring' pieces: by treating multichannel systems rather as instruments. Thanks to current audio technologies it is possible to 'transcribe' works between concert halls without losing the musical intention.

In my 2013 paper The (un)necessary self (Frisk 2013) I explored the idea of the giving up of theself as an important step towards the dismantling of the romantic idea of creation, and approachan understanding of creativity that is more closely aligned with the other. The other should beunderstood as anyone in the proximity of the artistic practice: a co-creator, a listener, a particpantor a remote collaborator. The point here is to move the focus from the creator to what is createdand to understand the roles of the various agents involved.In music, hyper-capitalism of the twenty first century is eager to commodify the artistic output,the artist, as well as the listeners. This is not only a problem for the freedom of art (a conceptequally complex), it also makes the role of the self difficult to understand. But in theradicalization of the role of the creator, both a new work concept and a review of the self isnecessary, even beyond the notion of giving up of the self. The ethics in artistic practices, that is,the moral values that are expressed through artistic practices in music, specifically improvisation,may complement traditional views on ethics and is an important aspect when discussing the rolesof the self. The notion of the Care of the Self, as discussed in Michel Foucault's Volume Three ofthe History of Sexuality, is used as a method to approach this complex area.

A sound is a complex event that may carry a range of different kinds of information. In the process of working with sound in artistic practice – be it a sound installation, a musical composition, or something else – access to the sound itself is at the same time both completely unproblematic and very enigmatic. It has a source and discernible sonic qualities; it may have a direction and a space; and it may give rise to several emotions, sometimes many different ones at the same time. A sound can be completely metaphysical, imagined as part of a dream, or it can be so physical that it is felt by the entire body. It can be painful or beautiful, harsh or soft. The balance between the information it may disperse will obviously depend on what kind of sound is dealt with, and all its parameters usually change to a significant degree over time: the attack and the decay of a trumpet sound, for example, may have completely different qualities. In electronic music, the same continuous sound may in the beginning appear to have an obvious and clear source yet end as an almost completely abstracted and deconstructed noise.[1] How can sound as a carrier of information be explored “despite its amorphous and volatile character” (Truax 2002: 22)? How can it be researched and analyzed through artistic practice in sound art, and how may such analyses contribute to a broader understanding of it?

We present Auxtrument, a prototype instrumentthat allows audiences to experience the acoustic qualities ofremote locations. Using the metaphor of a reverberation chamber,artists send signals from the mixers, bus, or aux via theAuxtrument’s network connections from a concert hall to a fewdifferent locations. At each location the signal is played throughloudspeakers and captured, colored by the acoustics and noisesof the place, via a stereo or ambisonics microphone. The signal issent back and played for the audience in a surround sound systemconveying the spatial qualities of the places. The Auxtrumentallows us to merge and layer the different locations in the concerthall. However, this arrangement places great demands on thenetwork. The audio signals need to be high-resolution to preservethe inherent quality of the sounds, which creates large streams.The system must be equipped to work over different types ofnetworks, and to enable any location, the system must work withmobile devices. After ruling out several commercial and open-source solutions, we built the Auxtrument with web technologies:mainly node.js, WebSockets, WebRTC, and WebAudio.

This paper describes the design and development of The Un-finder, a prototypical interface that allows users to searchand improvise music with audio files from a large localrepository using music information retrieval based on con-tent and metadata. The research is part of an ongoingproject (IRESAP) concerned with tools incorporating cur-rent music information retrieval strategies that both sup-port artistic practices and have utility outside of a perfor-mance setting. In The Unfinder, we aim to exploit the bal-ance between accurately and reliably retrieving audio ma-terial from a file search system, and the potential for failurein the system to do so. Our prior research is used to framedesign choices which are measured with a user study usedto evaluate the interface. In the study we observed nineusers of varying musical backgrounds playing with the in-strument while taking notes of their utterances and ideas.The transcriptions of the user’s comments were analyzedusing a thematic analysis method and five (5) themes wereidentified: perception, parameterization, identity, agency,and imaginaries. These themes indicate that the interfacedesign is promising for artistic output, the use of a singlefeature for searching does not have much perceptual rel-evance, and the chosen features are useful for discoveringaudio files within serendipitous musical situations.