Som VFU-student på en lektion i musikproduktion på gymnasiet observerade jag hur en lärare och elever använde kamratrespons i sin undervisning och upplevde därefter ett behov av att belysa elevers syn på kamratrespons i musikämnet. Syftet med denna studie utvecklades till att undersöka lärares och elevers erfarenheter och åsikter om kamratrespons i musikämnet och att sammanfatta elevers kommunikation genom intervjuer med två elevgrupper och deras lärare i gymnasiekurserna Ensemble 1 och Musikproduktion 1. Studien använder ett sociokulturellt perspektiv för att belysa möjligheter och begränsningar till interaktion som kan leda till lärande i kamratrespons vilket presenteras med en tematisk analys av empirin. Resultaten visar på vikten av lärares kompetenser och elevers förståelse, deltagande samt inställning till arbetssättet och varandra i kamratresponsen. Elever och lärare som har arbetat med muntligt medierad respons påpekar att konstruktiv respons på uppgift-och process-nivå är viktig för elevernas utveckling. Lärare beskriver vikten av att arbeta med respons som riktas till ämnet och dess kunskapskriterier samt att undvika att ge respons på person-nivå. Elever förmedlar att det är gynnsamt att vara öppensinnad vid arbete med kamratrespons samtidigt som det kan vara svårt att ge ärlig respons när kamrater inte är mottagliga för respons. Elever kan också vara mindre mottagliga för respons om den inre upplevelsen och förväntan på respons inte stämmer överens med den yttre. I intervjuer upplevs elever som olika starka i sin muntliga mediering vilket pekar på olika behov av stöttning från lärare. Den elevgrupp som tidigare har jobbat med kamratrespons muntligt upplevs som mer villig till att diskutera responsens formativa syften. Med teori och metod har mönster hittats som belyser interaktion genom artefakter som medieras och internaliseras av elever och lärare. Resultatet stämmer till stor del överens med tidigare forskning och i diskussionen framgår att arbetssättet, eleverna och läraren formar kamratresponsen genom den mediering som sker mellan varandra vilket kan få positiva-eller negativa-konsekvenser för elevers fortsatta utveckling och lärande i samhället.