Syftet med den föreliggande studien är att undersöka lärare och i synnerhet musiklärares perspektiv på deras undervisningssituation i grundskolan och gymnasiet tiden kring skolreformen 2011. För att besvara studiens forskningsfrågor har dokumentanalys använts som metod, där urvalet bestod av artiklar publicerade i fackpress. Artiklarna har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys, med utgångspunkt i begreppen makt, hierarki och ideologi. Resultatet visar på att lärares professionella autonomi formas i ett spänningsfält mellan styrning, läroplanstolkning, strukturella ramfaktorer och lönevillkor, där autonomi både möjliggörs och begränsas av dessa faktorer. Kompetens framstår i genom analysen som en förutsättning för autonomi, där kollegialt samarbete kan förstärka både den individuella och den gemensamma kompetensen. Analysen visar även på att musikämnet ofta är marginaliserat i förhållande till kärnämnena, vilket påverkar musiklärarnas handlingsutrymme. Diskurser kring strukturella ramfaktorer, lönevillkor, styrdokumentens verklighetsförankring och ökade krav på dokumentation framträder även genom analysen som faktorer som påverkar lärarnas autonomi. Resultatet ligger till större del i linje med tidigare forskning som presenteras i bakgrundskapitlet.

The purpose of the present study is to examine teachers' and in particular music teachers' perspectives on their teaching situations in elementary schools and gymnasiums around the 2011 school reform. To address the study’s research questions, document analysis was used as method, where the selection of data material consisted of articles published in periodical press. The articles were analyzed using critical discourse analysis, based on the concepts of power, hierarchy, and ideology. The results indicate that teachers professional autonomy is shaped in a field of tension between governance, curriculum interpretation, structural conditions, and salary regulations, where autonomy is both enabled and constrained by these factors. Competence emerges through the analysis as a prerequisite for autonomy, with collegial collaboration capable of enhancing both individual and collective competence. The analysis also shows that the subject of music is often marginalized in relation to core subjects, which affects music teachers scope for action. Discourses concerning structural conditions, salary regulations, the practical relevance of curricula, and increased documentation requirements also emerge through the analysis as factors influencing teachers’ autonomy. The findings largely align with previous research presented in the background chapter.