Syftet med denna studie var att återbesöka tidigare insamlad empiri där musiklärare och lärare i andra ämnen resonerar kring studiero i klassrummet för att öka förståelsen av detta ämne. Med kvalitativ sekundäranalys som metod valdes fem texter som presenterade musiklärare och lärares röster kring ämnet att skapa studiero. Materialet analyserades sen med hjälp av Grounded Theory som teoretisk ansats. Resultatet genererade en teori där tre kategorier ställdes i relation till varandra: Pedagogiska handlingar, professionellt förhållningssätt och strukturella ramar. Det pedagogiska handlande lärarna beskrev var i huvudsak av proaktiv sort och innebar till exempel att förmedla förväntningar och regler, fasta elevplaceringar och positiv förstärkning. Lärarnas professionella förhållningssätt visade på deras attityder mot elevers beteenden och behov, och de strukturella ramarna som identifierades rörde till exempel tidsram och undervisningsform. Avslutningsvis diskuteras vilka möjligheter och begränsningar de strukturella ramarna i de olika kontexterna kan innebära för lärarnas möjligheter att skapa studiero, och uppsatsens teoretiska modell presenteras som en potentiell förklaringsmodell som kan underlätta lärares yrkesutövande och förståelse av dessa processer. 

The aim of this study was to revisit previously collected empirical data in which music teachers and teachers of other subjects reflect on the classroom environment and "studiero" (conditions for study/classroom order), in order to increase understanding of this topic. Using qualitative secondary analysis as a method, five texts were selected that presented the perspectives of music teachers and other teachers on creating a focused study environment. The material was subsequently analyzed using Grounded Theory as the theoretical approach. The results generated a theory in which three categories were placed in relation to one another: pedagogical actions, professional approach, and structural frameworks. The pedagogical actions described by the teachers were primarily proactive in nature and involved, for example, communicating expectations and rules, utilizing assigned seating, and using positive reinforcement. The teachers' professional approach highlighted their attitudes toward student behaviors and needs, while the identified structural frameworks concerned factors such as time constraints and teaching formats. In conclusion, the study discusses the opportunities and limitations that structural frameworks in different contexts may present for teachers' ability to establish a focused study environment. Furthermore, the theoretical model of the thesis is presented as a potential explanatory model that can facilitate teachers' professional practice and understanding of these processes.