Denna komparativa studie handlar om hur musiklärare i Sverige, Finland och Kina uppfattar och hanterar studiero i musikklassrummet. Med lärarna har vi disskuterat för- och nackdelar och vad som karakteriserar deras egna uppfattnigar av studiero. Dit hör deras resonemnag kring elevers beteenden, attityder och sociala anpassningsförmåga i musikklassrummet. Studien är avgränsad till musikämnet och lärares perspektiv i grundskolan i de tre länderna. Studien avser att besvara följande forskningsfråga: Vad karakteriserar samtal om studiero i Sverige, Finland och Kina. Vi fokuserar på läraren men det betyder inte att vi anser att läraren ensam är ansvarig för studieron i musikklassrummet. Utifrån en kvalitativ metodologi genomför vi intervjuer med finska, svenska och kinesiska lärare. Dessa intervjuer analyseras med fenomenografisk teori. Vi använder oss också av en egen teoretisk modell (”fenomenogram”) för att åskådliggöra uppfattningar. Studien riktar sig främst till lärare i grundskolan men kan vara av nytta även för gymnasiet. Förhoppningen är att ge en internationell utblick och djupare förståelse av fenomenet studiero. Resultatet från studien visar att problematik kring studiero är ett dilemma i tiden, oberoende geografiskt läge, vilket kan ge sig i uttryck av olika karaktär och styrka.