Texten undersöker hur musikundervising kan bidra till musikaliskt självförtroende hos elever.Genom kvalitativa intervjuer har fyra personer, verksamma inom musik, intervjuats om sinuppväxt och sina tidiga erfarenheter inom musik. Studien har särskilt fokuserat på hurinformanterna beskriver sitt musikaliska självförtroende och vilka faktorer som har påverkatdetta. Resultaten visar att en stödjande inlärningsmiljö, där elever får möjlighet att utforskaoch lära sig genom uppmuntran och feedback, är avgörande för att bygga starkt musikalisktsjälvförtroende. Informanterna lyfter fram vikten av förebilder och möjligheten att musicera isociala sammanhang som bidragande faktorer.

Resultatet indikerar också att musikaliskt självförtroende kan variera beroende på situationoch omständigheter, vilket stöder Banduras sociala kognitiva teori och begreppetsjälvförmåga (self-efficacy). Teorin visar hur positiva upplevelser och framgångar imusikaliska aktiviteter kan stärka elevernas tro på den egna förmågan. Denna teori användssom teoretiskt ramverk för denna studie. Studien betonar att musikaliskt självförtroende äravgörande för individens framsteg inom musik, och att specifika pedagogiska strategier kanhjälpa musiklärare att skapa en trygg och stimulerande miljö där elever uppmuntras att taansvar för sitt eget lärande och utveckling. Genom att förstå de faktorer som påverkarmusikaliskt självförtroende kan lärare främja en positiv inlärningsmiljö där alla elever gesmöjlighet att växa och utvecklas musikaliskt.