Johannes Brahms komponerade två sonater för klarinett eller viola som idag utgör en viktig del i violarepertoaren. Verket släpptes av förlaget Simrock där både klarinettens och violans versioner ingick. Versionerna skiljer sig på några utvalda punkter där Brahms ändrat tonmaterialet. På senare tid har violaster avvikit från violaarrangemanget och spelat klarinettversionens material.

Detta arbete jämför båda versionerna och problematiserar frågeställningen gällande hur och när man kan eller bör avvika från violaversionen vid ett framförande av verket på viola. Dessutom ställs frågan om det finns någon gräns för hur mycket man kan avvika från violaarrangemanget.

Det visade sig att versionerna skiljde sig tonhöjdsmässigt på 9 platser.

Varje passage som skiljde sig åt gjordes ett aktivt val baserat på min egen uppfattning av den musikaliska kontexten. Resultatet blev ett framförande där jag hade inslag av både klarinett och violaversionen.

Mina val gällande de olika versionerna baserades på min egen uppfattning av musiken. Därmed anser jag att det beror på musikerns egen intuition för när det passar att avvika från violaarrangemanget. Brahms har även gett många indikationer i notskriften för hur musiken ska tolkas. Detta tas också självklart in i beräkningen.

Gällande frågan huruvida det finns en gräns för hur mycket man kan avvika tycker jag att man bör intressera sig för vad Brahms intention var med ändringarna. Beroende på det finns det olika sätt att se på saken. Jag anser att det inte finns någon gräns så länge det gynnar den musikaliska kontexten.