Inom fältet musikerhälsa har instrumentalister företrädesvis representerats, medan sångaren har blivit en bi-figur. Studien syftar till att undersöka om sångarens och instrumentalistens könskodningar bidragit till att positionera dem olika inom diskursen. Ytterligare ett syfte är att undersöka sätten som sångare representeras i vetenskapliga texter om musikerhälsa och huruvida de inkluderas i begreppet ”musiker”. Detta görs med särskilt fokus på genusdiskurser. Genom en kritisk diskursanalys, baserad på Carol Bacchis WPR-verktyg (What’s the Problem Represented to be?), analyseras tolv vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet. Resultatet visar att sångare, en feminint kodad roll, ofta marginaliseras vilket bidrar till en könad uppdelning mellan sång och instrumentalspel. Studien visar på behovet av ökad genusmedvetenhet inom forskningen om musikerhälsa samt i musikpedagogisk praktik. Den visar även att information om sångarens hälsa, både fysisk och psykisk, inte representeras tillräckligt. Genom att synliggöra diskursernas effekter kan utbildning och forskning bidra till mer inkluderande och jämlika villkor för sångare inom musikfältet. 

In the field of musicians’ health, instrumentalists have been preferentially represented, while the singer has become a secondary figure. The study aims to investigate whether the gender coding of the singer and the instrumentalist has contributed to positioning them differently within the musicians’ health discourse. A further aim is to examine the ways in which singers are represented in scientific texts about musician health and whether they are included in the concept of a “musician”. This is done with a particular focus on gender discourses. Through a critical discourse analysis, based on Carol Bacchi’s WPR tool (What’s the Problem Represented to be?), twelve scientific articles in the subject area are analyzed. The result shows that singers, a femininely coded role, are often marginalized, which contributes to a gender division between singing and instrumental playing. The study shows the need for increased gender awareness in research on musician health and in music pedagogical practice. It also shows that information about singers’ health, both physical and mental, is not sufficiently represented. By making the effects of these discourses visible, education and research can contribute to more inclusive and equal conditions for singers in the music field.