The aim of this study is to explore criteria characterizing music teacher’s strategies when trying to adapt their teaching to individual students. The interaction of three music teachers with their students was explored in case studies in different parts of Sweden (a pre-study, and the main study consist- ing of two parallel studies). The research interest especially concerns teach- ing class ensemble addressing teenagers in the tuition provided under the curriculum of Swedish secondary and upper secondary school.

This study adopts the perspective of cultural psychology according to which learning is understood as being relational, taking place in a cultural context, depending on available cultural resources and affected by it. Cultur- al tools are considered mediators of meaning and crucial for learning. Of special interest to the present study are the ways in which teachers distribute knowledge to their students.

Many-sided data were collected in all case studies: series of lessons were observed and video-documented; preliminary results were followed up in semi-structured interviews with the teachers, respectively.

The results show similarities in the use of general strategies; e.g. peer- teaching and -learning in the classroom and flexibility in using and develop- ing cultural tools. Results also show three diverging practices; REHEARSAL- ROOM PRACTICE, SUPERVISOR PRACTICE and ENSEMBLE-LEADING PRACTICE. The results are discussed from a societal perspective, in light of Swedish School history. Issues concerning the government of the School and equiva- lence are addressed.

An unexpected result is that the concept “individually adapted ensemble teaching” may be understood very differently among music teachers actively involved in teachers’ education. The need for development of professional concepts is further underlined by the findings that teachers develop new cultural tools within different practices. This is discussed related to the fram- ing of the central curricula.

Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolan

Anna Backman Bister, Kungliga musikhögskolan, Diana Berthén, Stockholms universitet och Viveca Lindberg, Stockholms universitet

Bakgrund, syfte och frågeställningar: I vårt bidrag presenterar vi en intervjustudie med sex musiklärare i grundsärskolan. Syftet är att undersöka hur lärarna beskriver sin undervisning för denna elevgrupp.

Vikten av undervisning där elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) får möta estetiska uttrycksmedel och ges möjlighet att erövra ett kulturellt medborgarskap betonas av flera forskare (jfr Ferm Almqvist, 2016; Sæther, 2008). FN:s barnkonvention om barnets rättigheter, samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, betonar att personer med IF har rätt att ta plats som fullvärdiga medlemmar av samhället, inte bara för sin egen skull utan också för att berika samhället. Denna rättighet speglas också i skollagen.

Det finns ett fåtal internationella studier med fokus på musikundervisning för elever med intellektuella funktionsnedsättningar (IF). Dessa har antingen undersökt undervisning i integrerade klasser, där elever med IF undervisas tillsammans med elever utan IF, eller så är studierna gjorda i relation till musikterapi. Flera av dem är fallstudier baserade på enskilda barn eller ungdomar. Nationellt saknas såväl studier som utvärderingar av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation). Resultatet av vår forskningsöversikt av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation) visar närmast att musiklärarna försöker hantera en situation de oftast saknar kunskaper om och erfarenheter av (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation).

Forskningsfrågan för vårt bidrag är vilka uppfattningar musiklärare i Sverige har av musikundervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning och förutsättningarna för denna undervisning i grundsärskolan? Vi har inspirerats av Carlson (2013), som använder uttrycket musical becoming för att betona möjligheten att få uttrycka sig musikaliskt, särskilt för personer med komplicerad språklig kommunikation, och för att påvisa att det kan ta form på olika sätt – som musikkonsument, eller som (med)skapare av musik.

Urval och metod: En inbjudan till ett flertal musiklärare skickades ut via den ena forskarens nätverk. Urvalskriterierna var att lärarna skulle ha lärarbehörighet och att de skulle vara aktivt verksamma som musiklärare i grundsärskolan. När det gäller lärarsituationen i grundsärskolan saknas ofta den dubbla kompetens som krävs, dvs musiklärarutbildning och speciallärarutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Under läsåret 2020/21 uppgick andelen musiklärare med lärarlegitimation och behörighet i musik i grundsärskolan till 6,3 % (https://siris.skolverket.se).

Semistrukturerade tematiska intervjuer genomfördes utifrån tre teman. Varje intervju inleddes med frågor som riktades mot lärarens upplevda didaktiska utveckling och faktorer som påverkat denna (jfr life-storytraditionen, Dunpath & Samuel 2009), därefter följde frågor41gällande de förutsättningar respektive skola erbjöd för musikundervisning i grundsärskola. Avslutningsvis ställde vi frågor om lärarnas musikundervisning baserat på kursplanen i musik för grundsärskolan. Medan den första intervjun genomfördes på en av de deltagande lärarnas skola, kom övriga intervjuer att genomföras på Zoom på grund av pandemin. Samtliga lärare informerades om syftet med studien och gav sitt medgivande till att intervjuerna spelades in. Ljudinspelningarna transkriberades och utgör vårt datamaterial. Intervjuerna analyseras fenomenografiskt (se Marton, 1994) för att urskilja återkommande skillnader i mönster av uppfattningar i intervjuerna.

Resultatet förväntas bidra med utgångspunkter för en kommande interventionsstudie i grundsärskolans musikundervisning.

Referenser

Dunpath, R. & Samuel, M. (2009). Life History Research. Epistemology, Methodology and Representation. Sense Publishers.

Carlson, L. (2013). Musical becoming: Intellectual disability and the transformative power of music. I: M. Wappett & K. Arndt (eds.) Foundations of Disability Studies (83-103). Palgrave Macmillan.

Ferm Almqvist, C. (2016). Cultural Citizenship through aesthetic communication in Swedish schools. European Journal of Philosophy in Arts Education, 1(1), 68-95.

Marton, F. (1994). Phenomenography. I T. Husén & T. N. Postlethwaite (Eds.), The International Encyclopedia of Education. 2. ed, Vol 8, 4424–4429. Pergamon.

Saether, E. (2008). When minorities are the majority: voices from a teacher/researcher project in a multicultural school in Sweden. Research Studies in Music Education, 30(1), 25–42.

In 2017 the Swedish Government commissioned four Universities to plan and execute a project aiming to develop and test different models for long-term collaboration between Universities and Colleges and heads of Schools concerning practice-based research (Utbildningsdepartementet, 2018). This should be seen in the light of the decree in the Swedish education act from 2010, that declares that the Swedish compulsory school shall be founded in scientific basis and proven experience (SFS 2010:800; Norrestam & Alfredson, 2018).

These four Universities became the core of a practice-based test project between Higher Education and School, called ULF (Utbildning, Lärande, Forskning) [in English ELR, Education, Learning, Research]. The four Universities have collaborated with other Universities and Colleges and formed four hubs in the ULF project network. The Royal College of Music (RCM) in Stockholm has been a part of the project through the hub administrated by Uppsala University. The trial period ends in 2021, and throughout the period RCM has been conducting four practice-based research projects where music teachers in the compulsory school have worked together with researchers from the college in pairs and in one case in a trio, researching areas that have been identified by the music teachers as important for them in their daily work. These research areas have been: Leadership in the music-classroom; Interventions for musical knowledge development and participation; Music education and digitalization; and Norm-critical music education.

Five music teachers and four researchers together have developed multifaceted knowledge concerning, of course, the research areas of interest, but also about matters concerning arrangements supporting practice-based research. This could be called incidental findings, but we argue that these areas of interest may, in fact be part of the main findings, of the study made by the RCM, as well as of the main project nationally. The results are presented in an anthology called “A Prima Vista” which will be completed in January 2021.

In the symposia we would like to present results and further discuss:

-  How to define practice-based research? The definition of the term practice-based or practice-conducted research is not an easy on to make?-  The ethical codex for conducting studies that include humans, is in Sweden not updated to adequately meet the special issues that arises when practicing teachers are partaking in research that their head of the school department is engaged in. This concerns i.e., the matter of anonymization and bias.-  How do one practically take on the task of practice-based research? Little is written in Sweden on organizational matters. Our project has shown that issues like schedules, access to resources, and substitute teachers are just a few of many pressing organizational matters.-  Findings from the collaborative part-studies. 

References 

Norrestam S. & Alfredsson, S. (2018). Skola på vetenskaplig grund. Hur LUnd gör BFL/BFFL. I Vetenskap och beprövad erfarenhet, (s 29–38) VBE- programmet, Lund.

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm, Utbildningsdepartementet.

Utbildningsdepartementet. (2017). Uppdrag om försöksverksamhet med praktiknära forskning. Utbildningsdepartementet. Diarienummer: U2015/03573/UH, U2017/01129/UH.

Antologin A prima vista är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan Eskilstuna kommun och Kungl. Musikhögskolan för att bedriva praktiknära forskning i musikundervisning. Projektet är utöver resurser från de båda parterna, delfinansierat av den nationella satsningen på praktiknära forskning, ULF-avtal, via Uppsala universitet.

Texterna i antologin behandlar praktiknära forskning på två olika nivåer. För det första presenteras de fyra olika delprojekt som genomförts som mindre forskningsprojekt där en lärare från Eskilstuna kommun genomfört ett praktiknära forskningsprojekt tillsammans med en forskare från Kungl. Musikhögskolan. Dessa projekt handlar om teman som bland annat berör ledarskap, musikdidaktik, digitalisering och normkritik. På en övergripande nivå analyseras och diskuteras samarbetsprojektet från olika infallsvinklar. Bland annat dis- kuteras praktiknära forskningsprojekt i relation till definitioner och terminologi, syfte och funktion, etiska aspekter, att organisera för praktiknära forskning samt praktiska utmaningar och vinster med deltagande i praktiknära forskningsprojekt. I anslutning till denna övergripande nivå har lärarna själva skrivit ett kapitel i boken utifrån sina perspektiv. Vidare har rektorer, administrativ personal och ansvariga chefer fått komma till tals för att redogöra för sina perspektiv.

Sammanfattningsvis spänner denna antologi över ett stort antal olika aspekter av praktiknära forskning som vi hoppas kan bidra till att inspirera till att initiera och utveckla liknande praktiknära forskningsprojekt.